Du bortser lite från verkligheten. De allra flesta har t.ex. inte reseräkningen i nån webbtjänst utan i en modul kopplad direkt till affärssystemet. Vilket är djupt logiskt, det ger en direkt koppling till lönehanteringen osv. Kan det ligga i molnet i framtiden? Säkert. Oavsett vilket är det inte en diskussion om ”öppna” eller ”slutna” internet utan bara en fråga om var den låsta dörren är placerad. Inloggning krävs ju ändå. Att folk idag väljer att samla dessa tjänster på ett ställe med, i bästa fall, en inloggning kan jag garantera att användarna störtgillar.

Jag valde exemplet interna kurser för att det illustrerar ett annat problem – att människor läser ”fel” innehåll. Just detta har jag nämligen gjort en gång, lagt ut interna kurser på en webbplats. Trots att det var oerhört tydligt att kurserna bara var för anställda (i navigering, i informationen, vid anmälan) fick vi massvis av förfrågningar och anmälningar från utomstående som ville gå kurserna. Vilket de inte kunde. Vi har alltså problemet med att internt och externt material ”smutsar ner” vartannat; en viktig anledning till att hålla det separat är att hålla det enkelt. Inte hemligt.

Denna dimension är kanske inte så teoretiskt het men när svårigheten att hitta är det största problemet som stora sajter upplever är det i högsta grad praktiskt hett.

Sen angående nyckeltal/affärsinformation, där jag tycker att du drar linjen längst. Nej, jag kan inte se att en projektgrupps samarbete kring en upphandling skulle tjäna på att ske i det öppna, inför konkurrenternas ögon. Det skulle i varje fall inte göra kunden lycklig att anbudsgivarna får tillfälle att synka sina priser. På samma sätt finns det inget som pekar på att företaget X skulle tjäna på att visa att de minskar i branschen Y. Varför varna konkurrenterna om att det sannolikt kommer en marknadssatsning i den branschen?

Jag gillar också transparens kring kunskap, kompetens, goda idéer. Men jag tror som sagt inte att den är svaret på allt. Till exempel kan ”vi mot dom”-känslan i en säljande organisation i rätt läge vara fantastiskt produktiv (och då menar jag att ”dom” är konkurrenterna, inte kunderna…).

Men sammanfattningsvis handlar inte intranät för mig om transparens eller hemligheter. De handlar om enkelhet, tillhörighet, effektivitet och produktivitet. Och på de punkterna kommer vi längre med låst dörr än med öppen.

Jag ser det som att vi är alldeles för inlåsta och nervösa med vår data. Ska vi beta av dina frågor:

1. Reseräkningen hoppas jag redan ligger på externa webben, i något av de utmärkta system som finns för sådana tjänster. Inloggning har man såklart, men frågan här handlade ju inte om identifiering eller inte – utan om var och hur man bygger.

2. Interna kurser är ett lysande exempel på information som borde lyftas ut. Då kan man få in förslag på andra kurser inom samma område, länkar till nyttig läsning, input från andra som har ämnesområdet som specialitet etc. Givetvis kombinerat med publik utvärdering, allt utbildningsmaterial tillgängligt på slideshare etc…

3. Ja, det tycker jag vore en lysande idé, i de allra flesta fall. Tror vi att vi gör en bättre affär för att vi håller våra nyckeltal hemliga så är det något fel på affären från början. Våra bud på anbudsförfrågningarna kan vi lika gärna lägga ut också, är det extremt känsligt så har vi ändå större problem att hantera den mänskliga faktorn. I förlängningen kanske vi kan bidra till att alla tillfällen där säljare och köpare möts sker i en transparent auktion. Det vore väl lysande?

Och nej, jag tänkte inte på rena informations-intranät av den gamla skolan. Ett av mina första intranät-byggen var Galento på Aftonbladet (typ 15 år sedan) och redan då hade vi principen att det skulle vara ett fullskaligt arbetsverktyg. Redan då sa vi att varje anställd bara skulle ha två applikationer. Sitt specialprogram (photoshop, quarkexpress, scoop – typ) och en webbläsare. Allt som inte behövde göras i specialprogrammet skulle göras i browsern, ditt redskap.

Idag, med de förutsättningar som gäller nu, skulle jag skruva den tesen att varv till och inte bara säga att allt ska göras i webbläsare. Jag skulle dessutom säga att allt som kan göras på det öppna internet, ska göras där. Transparens är en bra sak. Använd all din information som ett redskap…

Givetvis vet jag att jag drar ut den här linjen jäkligt långt. Men det är ju sådant som diskussioner är till för. Men helt seriöst, jag tror att redan idag skulle du kunna lyfta ut 90% av det som du väljer att hålla inlåst av tradition.

Ska reseräkningen läggas öppet på webben så att vem som helst kan fylla i den?

Vilket värde tillför det att på webben berätta vilka interna kurser en anställd kan anmäla sig till?

Många intranät har t.ex. KPI-er som försäljningsdata i (mer eller mindre) realtid. Skulle de publiceras på nätet? Kanske tillsammans med vilka anbudsförfrågningar som säljarna just nu arbetar med?

Man kan fortsätta med en nästan oändlig rad liknande exempel på grejer som är standard på intranät.

Så det skulle vara intressant att höra lite mer kring hur du resonerar. Det är sällan någon ifrågasätter intranätens princip så jag är uppriktigt nyfiken.
Möjligen tänker du på de gamla sortens intranät som var rena nyhetskanaler. I så fall kan jag delvis hålla med dig – men det var länge sedan nyheterna var intranätets viktigaste innehåll.