Jag var själv uppe på IDG bland annat och sålde in hela idén med skisser och redaktionellt utkast. Vad som hände sedan är delar av det man kan läsa ovan. Vet dock att Magnus Nygren sedermera kallade sig grundare och skapare av både Guru och Den Nya Ekonomin… (som om jag minns rätt gavs ut av IDG). Sedan kom den här nya Guru från Bonniers…  

Lite kul bakgrundsfakta. ;)

PS. Jan Rydén var med andra ord väldigt involverad.

Jag kom ihåg tiden innan utgivning – när jag ramlade på pre-release-sajten, och dunkade in en förfrågan om material. I stundens ögonblick blev det uppenbarligen en sån kraftfull lyckospark att det hamnade i första numrets Inbox. Insändarsidan.

Jag läser nu, tio år senare, att jag varit väldigt konsekvent och hållt fast i samma grundidéer jag förfäktade då – då hade jag inte ett samlande begrepp, det har jag nu – hållbarhetsentreprenörskap/sustainopreneurship. Ett fält som Guru rörde sig i, helt klart. Jo, jag har kvar dessa issues i en banankartong i ”arkivet” någonstans. Kul att du gör denna kulturhistoriska gärning, Jocke! Många 'like'-tummar upp!

Och som jag tjatade om ett reportage om mobiler i utvecklingsekonomier… det blev ju ett reportage till slut. Om Ericssons Afrikastrategi, nummer fyra om jag inte minns helt fel. Mobila webben – världens fönster till varandra. Närmare verklighet nu än då. Jag kommer ihåg att jag redan under Chalmerstiden i mitten av nittiotalet tjatade till mina kursare om mobilt bredband och dess möjligheter – inklusive just en Ericssonchef som var på besök någon arbetsmarknadsdag. Och en sakfråga jag fortfarande håller levande, nu senast på Internetdagarna.se som livemikrobloggare spår Mobilitet.

Och så i höst igen.

Keep it up!

Men referensen till mitt visitkort förstod jag inte riktigt, är inte mina kort snygga?

”Den 28 september 2000 kom första numret av Guru, ett nytt affärs- och livsstilsmagasin från Bonnier Tidskrifter. A4 har gjort formen, och på Gurus sidor är det premiär för två färska svenska typsnitt: Sauerkrauto och Malmö Sans!
Till skillnad från de rena affärsmagasinen på marknaden riktar sig Guru till hela människan. Tidningen är bredare i ämnesvalet och tar också upp ämnen som livsstil, mode, mat och kultur.
Guru vill också gå djupare. Eller som chefredaktören Jens Frejrud säger: ”Affärer handlar inte bara om pengar. Vi vill spegla samhällsförändringen som pågår.”

A4 har velat klä Guru i en tydlig, klassisk och kontrastrik dräkt i den amerikanska magasinstraditionen. När vi tog fram formen, sneglade vi på magasin som Fast Company, Brill’s Content ochRed Herring.
Färgskalan är mättad, med mörkrött, dovt blått och flera dämpade gröna toner som bas. Reportagen görs ut på bred tvåspalt med generöst spaltmellanrum. Avdelningarna hålls ihop av 15 mm höga färgflikar och svarta bårder som ett återkommande element i sidornas topp.
Brödtexten i Guru är Coranto, holländaren Gerard Ungers senaste antikva. Unger är mest känd för sitt kantiga och moderna nyhetssnitt Swift – i bland annat Metro och Nöjesguiden. Coranto är mjukare, högre och bättre lämpad för magasins- och boktypografi. Coranto kompletteras av en rad typsnitt, däribland en helt ny svensk sanserif: Malmö Sans, tecknat av Martin ”Core” Fredrikson. Den används i feta rubriker, faktatexter och i logotypen. Övriga typsnitt i tidningen är sanserifen FF DIN (rubriker, brödtext) och antikvan Electra (rubriker).
I Gurus vinjetter möter vi ännu ett typsnitt av Martin Fredrikson: kantiga Sauerkrauto, som bygger på de tyska bilskyltarnas typsnitt.
Redaktör för det kortlivade magasinet, Guru hann bara komma ut med fem nummer, var Jens Frejrud.”

Ingen skugga över kollegerna Sofia och Tony, men det var A4 som gjorde formen på Guru, inklusive den klassiska loggan. Kanske något för ditt visitkort, Joakim?