jardenberg unedited

För ett år sedan fanns det knappt en, Metro hade en blygsam upplaga men det var med vänsterhanden. Nu är det annat läge – tre tidningar slåss om läsarna. Mediaknarkare som jag är följer de ofta med hem, men sällan kommer de att ligga på parad som de gjorde på köksbordet idag. Det fick tolvårige Brian att spontant börja recensera dem. Många tankeväckande kommentarer. I urval:

• Metro och xtra får stryk för formatet. De är alldeles för stora. ”Hopplöst bautaformat”. Och vi som är stolta över att ha gått ner till tabloid.
• ”Den är alldeles för tjock” – om Metro som väger in på fyrtio sidor. Puhhh, hur ska man kunna göra en tunnare tidning ;)
• Han gillar namnet Punkt SE, och jag tycker ju att det är kul att någon gör det. Vi frågar om han kan gissa vem som gör den, och han tittar på oss som vi är helt korkade. ”Aftonbladet så klart, det ser man ju på färgen och skuggan”. Japp, har sagt det förr. Jag är såååå avundsjuk på deras starka märke. Ge mig en typsnittsritare nu.
• Metro får också pisk för att den har för mycket annonser. Han bläddrar fram och tillbaka och det märks att han inte lyckas fokusera. Och visst, de har väl en packningsgrad på drygt 50% idag, men det är nog ok när annonserna känns relevanta. Här är han för ung gissar jag.
• Han är inte direkt spontan i kommentarerna av vår egen xtra, men han har berättat att han ofta läser den när han väntar på bussen. Så den kanske inte känns lika spännande för honom. Vi frågar lite, och svaren ligger mellan ok och ok. Ungefär. Ljummet, ända tills han kommer till den stora artikeln om ”300” på nöjesuppslaget. Då smäller det till. Content is king ;) iaf i rätt context…

På alla plan vinner Punkt SE – och det är bara att gratulera. Bland de riktigt unga har de iaf en hit. Det är nog värre i en del andra läger.

Andra bloggar om: metro, punkt se, gratistidningar, media, xtra