Vad säger egentligen Jan Rosén?

Det här blir långt, men läs det kompletta mailet som jag lagt in på slutet. Det är värt det om du är intresserad av IPR-frågorna. Man kan lugnt säga att Jan Roséns våldsamma utfall indikerar en djup spricka i regeringens IT-råd. Det vore kul att vara en fluga på väggen när de har möte…

Den som följer mig minns säkert att min förra vecka avslutades med att jag modererade en panel om upphovsrätt i framtiden. Det blev ett spännande samtal, men det var rejält spännande innan också.

Då talade Roger Wallis under rubriken: ”The IPR and related legal regimes; time for a major reform or will vested interests block progress? Alltid spetsig och orädd var det en presentation som fick juridikstudenterna att dra efter andan mer än en gång. Själv blev jag mest fascinerad av två bilder mot slutet. Först en slide med ett citat från Viviane Reding:

A light at the end of the IPR tunnel?

IPR reform is finally being noted as a top priority by Governments and EU commission representatives.

“New thinking is needed to find the right balance so that there is proper protection but also fewer barriers to creativity, especially in patents and IPRs”

From Swedish government report “ A Green Knowledge Society, November 2009. Approved by the Visby IT summit.

Echoed by Viviane Reding, EU Commissioner Infosoc & Media.

Sedan en slide med ett citat från Jan Rosén:

Or is the light = the global IT lobbying express rushing on?

An almost violent response from Sweden’s IT guru #1 Prof Jan Rosén, currently preparing a proposal for possible changes in Swedish IPR legislation (public document)

“No one can speak of “abuses”, “misuses” or strangleholds as typical of IPR norms. … reforms of IPR are happening continuously, not merely for the purpose of making the law stronger, but to make it more adaptable to market conditions. …

Those who introduced this and other comments on IPR in the Green Paper must have evil intentions directed against the minister who signed the document.”

Jag blev så klart fascinerad, och även om inte innehållet var nytt så får vi väl härmed anse att katten är ur tunnan. Så med Wallis medgivande, och intygande om att det är allmän handling – här är Roséns brev till bland annat IT-rådet. Vad ska man säga om det?

IT-Rådet,

Jag har tyvärr inte möjlighet att delta vid fredagens möte. Däremot närvarade jag med stor behållning vid Visby-mötet. Härmed några noteringar som jag funnit angelägna.

Visby-mötet uppfattade jag som en betydande framgång för den policy i ICT-frågor som kan sägas vara sammanfattad i dokumentet A Green Knowledge Society, i forts. Green. Bred konsensus i fundamentala hänseenden var mitt bestående intryck att döma av det som framfördes från podiet under Visby Agenda. Det är egentligen bara i ett enda hänseende som nämnt dokument kan sägas gå på direkt kollisionskurs med vad som i övrigt kom till uttryck genom de ställningstaganden som de inbjudna talarna levererade, från Viviane Reding till Francisco Ros Perán och, i synnerhet, Carl Henric Svanberg och Esko Aho. Det gäller förstås synen på Intellectual Property Rights i sammanhanget.

Green, med det innehåll jag tog del av i somras, hade egentligen inte alls några markeringar med bäring på IPR – annat låg i fokus, såsom det förstås alltjämt gör och bör göra. Senare under hösten måste alltså Simon Forge’s m fl utredning ha tryfferats med en rad noteringar om IPR som i vart fall inte jag sett tidigare (före Visby Agenda – inte heller Simon enligt egen utsaga) och som milt sagt är problematiska. Dels därför att de som sagt kolliderar med den eljest gemensamma agenda som nu går vidare till Spanien under dess ordförandeskap (och där Ros Perán som sagt signalerade en annan hållning v g IPR) och dels därför att såväl synen på IPR och en del referenser i Green framstår som generande rester från ett 1990-tal som alla initierade lämnat bakom sig – inte minst gäller det alla EU-organ, från Kommissionen till Parlamentet.

Ingen har alltså anledning att tala om ”abuses”, ”misuses”, ”strangleholds” etc som det typiska för IPR normer. Som de prominenta talarna från podiet under Visby agenda framhöll ligger utvecklandet av ICT på helt andra plan, något som inte motsäger behovet av reformer på IPR-området – sådant sker kontinuerligt, har alltid gjort. Härvidlag är det är heller inte fråga om något simpelt ”förstärkande” av IPR till varje pris, utan mera, om något, av lagstiftarens stöd för smidig marknadshantering av IPR, något som ju undertecknad har som särskilt utredningsuppdrag f n såvitt gäller copyright för svenskt vidkommande.

Riktigt illa blir det i Green när en kriminell verksamhet i Sverige omtalas i termer av ”innovation”. Bortsett från att Pirate Bay verkligen inte är (eller var) en innovativ spelare på en sund och legal marknad så är det förstås orimligt att i Green hänvisa till brottslig verksamhet som vägledande exempel för en framåtriktad ITC-agenda. Detta är ett dokument som signerats av ett statsråd! Den som infogat det nyssnämnda och annat om IPR i Green måste helt enkelt ha varit illasinnad gentemot signatären. Jag beklagar verkligen detta.

Det är också generande att i Green hänvisning görs exempelvis till Boldrin & Levine, något som signalerar svaghet för sådana tillfälliga inspel i en ständigt pågående diskussion om IPR som visat sig snabbt bli kasserade matrester.

Det huvudsakliga intrycket av Green och Visby Agenda är således mycket gott – men det var verkligen onödigt att dra ned det eljest fina resultatet med amatörmässiga skott från höften (eller från 90-talet) om IPR.

Bästa hälsningar
Jan Rosén

7 thoughts on “Vad säger egentligen Jan Rosén?”

  1. Att Rosén befinner sig på en HELT annan planet än de flesta andra är väl känt vid det här laget, men det är alltid lika undehållande (på ett lyteskomiskt sätt) att ta del av hans intellektuella dikeskörningar.

    Reply
  2. Jan Rosén är alltså mannen som tyckt att en fördubbling av skyddstiden för närstående rättigheter till 95 år vore en välbehövlig synkning (av någon anledning verkar en sänkning i syfte att få skydden att synka bättre inte fallit honom in), varnat regeringen för avstå från att inom ramen för IPRED-implementationen låta rättighetsinnehavare röja internetanvändares anonymitet (vilket regeringen ju inte var tvungen att göra), och dessutom skrivit en artikel som hänvisas i en central del av TPB-domen. I den artikeln kallar han de som vill luckra upp dagens upphovsrättsregler för “digitala maoister” och förklarar TPB:s verksamhet olaglig genom att påstå att de inte har gjort några ansträngningar för att “legalisera” den. Det måste ju ändå höra till ovanligheterna att en domstol i sina domskäl väljer att citera en artikel som förklarar de som står åtalade i just det aktuella målet skyldiga.

    Reply

Leave a Reply