E-delegationens riktlinjer för sociala medier

Uppdatering: Den 20/12 har kommit och passerat. “Remisstiden” är därmed ute och vårt gemensamma arbetsdokument är därför stängt. Men jissses så bra det fungerat. Titta gärna in och se vad du tycker. Är det inte amazing?

Så ligger då utkastet för statliga E-delegationens riktlinjer för sociala medier på deras ning-sajt (i sig ett utmärkt val). Nu har vi på oss till den 20/12 att återkomma med synpunkter, och då gäller det att vara effektiv. Jag har snabbt scannat var det finns för tjänster för att kollaborativt lägga in kommentarer i en pdf och efter att tex ha fastnat i buggiga a.nnotate (får inte ens en länk) bestämde jag mig för att testa enkla Crocodoc. De är en ung startup och det är en tunn och simpel tjänst. Men det får duga den här helgen. (update: jag blir allt med förtjust i den…) Om ni hjälper till att lägga in kommentarer i det dokumentet så ser jag till att det når e-delegationen före deadline.

Nedan en inbäddning för den som vill titta lite bara, men vill du vara med och jobba rekommenderar jag att du går till sajten istället – och gärna att du sätter upp ett konto. Anonymitet är inte alltid en poäng;)

Som sagt – tjänsten har sina begränsningar så det kanske är lämpligt att använda det här som en arbetsyta men också jobba med ett eget dokument parallellt. Lägger du det i Google Docs så kan du arbeta tillsammans med ett antal medarbetare i en lite mindre krets.

Löpande är det också lämpligt att ösa på med kommentarer i ning, så att större frågor får utrymme i den större kretsen.

Det är iaf värt ett försök, nu när vi kommer lite sent in på det. Givetvis borde utkastet egentligen inte publicerats som en PDF utan i något wikiformat eller motsvarande. Collaboration FTW. Nästa gång kanske E-delegationen lär ännu mer som de lever ;)

Uppdatering: jag glömde bort att peka till Norges vägledning som legat ute sedan oktober. Den är på 28 sidor, inkl massor med exempel, bilder, försättsblad etc. Klart med kompakt, samtidigt som den säger mer, har rikligt med exempel och är tydligt framåtriktad. Se bara kapitel 3.6 som säger ”Klar, ferdig, gå”. Spaden i marken alltså.

19 thoughts on “E-delegationens riktlinjer för sociala medier”

  1. I stället för att betrakta Facebook/Twitter som en formell ingång till myndigheten med diarieföring och arkivering, kanske man ska jämföra det med när kommunen håller rådslag om en ny byggplan och invånarna får ställa informella frågor. Om någon vill väcka en formell fråga under ett sådant möte, får de gå hem och författa ett brev på det gamla vanliga sättet (e-post).

    Reply
  2. Grymt initiativ. Har börjat lägga till mina tankar så sakteliga. Slås mest av att myndigheterna uppenbarligen bygger så höga murar runt sociala medier att det lär ta lång tid innan dokumentet efterföljs :(

    Reply
    • Ja, riktlinjerna är själva antitesen till ”klydda inte” ;) Men det är väl en process. Jag är iaf väldigt glad för aktiviteten på crocodoc, det är långt över förväntan. Tyder på stort engagemang. #lifeisgood

      Reply
  3. Jag önskar att riktlinjerna fokuserat på det som _skiljer_ sociala medier från de kanaler som används normalt idag (tal, telefon, epost etc), runt om i offentligheten. Många av de saker som tas upp gäller alla kommunikation. Det känns en smula ängsligt… Eller, kanske snarare “klyddigt”.

    Reply
    • Precis, det är den känslan som blir allt tydligare efter hand som man tränger in i dokumentet. Det blir svårt att förhålla sig och ha synpunkter på det viset.

      Sugen på att skriva en egen version?

      Reply
  4. Jag önskar att riktlinjerna fokuserat på det som _skiljer_ sociala medier från de kanaler som används normalt idag (tal, telefon, epost etc), runt om i offentligheten. Många av de saker som tas upp gäller alla kommunikation. Det känns en smula ängsligt… Eller, kanske snarare “klyddigt”.

    Reply
  5. Jag önskar att riktlinjerna fokuserat på det som _skiljer_ sociala medier från de kanaler som används normalt idag (tal, telefon, epost etc), runt om i offentligheten. Många av de saker som tas upp gäller alla kommunikation. Det känns en smula ängsligt… Eller, kanske snarare “klyddigt”.

    Reply
  6. Läs rubriken 7.2.3 på sidan 33-34 igen så tror jag tyvärr att svaret finns där. Edelegationen har tänkt tanken och kommit fram till att det sannolikt inte funkar.

    Personligen tycker jag att det är ett tydlugt exempel där det är lite knöligt att klämma in internet i gamla pappersregler. I min värld är allt på det öppna offentliga internet allmänt och tillgängligt när det publicerats. Visst kan vi som offentliga ställa upp med en dator och en lista över våra platser på internet (eller i sociala medier då), men borde inte dey räcka? Är inte det minst lika ordnat som de register med inkomna handlingar vi själva sätter samman? Är materialet i sociala medier och på internet till sin natur och i själva verket inte mer öppna än det vi låser in?

    (dubbelpostar eftersom disqus inte ville ta inloggningen första gången, du kan radera den. #ipad)

    Reply
  7. Det första syftet känns självklart:

    “Stäm av mot verksamhetskraven och uppdraget hur sociala medier kan bidra till att nå myndighetens mål.”

    Men formuleringen missar medborgaren. Antar att man utgår från att uppdraget innefattar medborgarperspektivet men som jag ser det är läget annorlunda i dagens kommunikationslandskap. Jag tycker myndigheten själv ska använda sociala medier (delvis och tillsammans med formulerade syfte) att kritiskt granska uppdragets relevans. När ska myndigheten äga en viss fråga och när ska man släppa den för att den sköts bättre av andra, t ex genom tillgång till öppna data?

    Reply

Leave a Reply