Synkronicitet. Bara ett par dagar efter att jag tar ytterligare ett steg i min transparensiver och kickar igång blippy, och samma dag som jag bygger om och fixar med min ”lifestream” skriver Anders Mildner om Kollektivt kvittrande i Sydsvenskans narcissist-serie (Läs också ”Telefonkåt” och ”00-talets dystra jag-form”).
Då slår det mig att jag glömt att länka upp den här tre-minutaren från TED: ”Renny Gleeson on antisocial phone tricks”. Huvudet på spiken.
So, as we lose the context of our identity,
it becomes incredibly important
that what you share becomes the context of the shared narrative,
becomes the context in which we live.
The stories that we tell – what we push out –
becomes who we are.
People aren’t simply projecting identity,
they’re creating it.
6 thoughts on “En verklighet mindre intressant än berättelsen”