Nobelpriset sätter fokus på sociala medier

Gästblogg från Anders Lundkvist, mannen som är Elinor och Oliver med nobelpristagarna. Läs och bli upplyst.

När Oliver och Elinor tillsammans får dela ekonomipriset till Alfred Nobels minne, då är det dags för en hyllningspost. Nu sätts fokus på de frågor som i grunden också rör sociala medier.

För de tidiga forskarna av sociala medier och forum på nätet kan Olivers och Elinors betydelse inte nog understrykas. De har båda varit förgrundsfigurerna i försöken att förstå varför människor delar med sig av kraft och kunskap, och hur människor tenderar att organisera sig därefter. För dem som under 90-talet tog ett djupt dopp i online-världen var Elinor och Oliver några som skapade struktur och begriplighet åt det som andra såg som en obegriplig webb.

Det var min handledare Bo Heberg som introducerade mig och många andra till Oliver. Då var hans teorier om marknad och hierarki grunden till vårt forskningsprojekt om ”Imaginära Organisationer”, organisationer som finns men ändå inte syns i balansräkningen. Idag finns det väl få som kan mäta sig med Oliver när det gäller att förklara hur det kommer sig att människor och resurser samlas i företag, snarare än på marknader, särskilt i tider då webben skapar nya möjligheter för organisering.

Elinor blev jag bekant med genom två unga och pigga sociologer på UCLA, Marc Smith och Peter Kollock när de skulle skriva boken ”Communities in Cyberspace”. Det var kanske Peter som mest ivrigt förde fram Elinors strukturer som ett sätt att jobba med sociala medier. På den tiden hette det inte heller Twitter utan Usenet. De frågor som Elinor och Peter diskuterade rörde hur man kan dra fördel av det gemensamt ägda, utan att samtidigt förstöra det. Därtill fanns problemet med ”free-riders” som fortfarande är centralt för sociala gemenskaper på nätet.

I korthet gäller frågan om ”free-riders”, att om en person inte kan uteslutas från att dra fördelar av det som andra bidrar med, ja då är varje annan person mindre motiverad att bidra till det gemensamma. Om alla deltagare då väljer att bli ”free-riders”, kommer inte heller något gemensamt värde att skapas.

För den som ännu inte läst Elinors bok ”Governing the Commons – The Evolution of Institutions for Collective Action” är det här ett utmärkt tillfälle. Boken är en förklaringsgrund till många moderna projekt inom IT-världen som utgår ifrån ”Collective Action” och ”Public Good”, däribland Open Source, Linux, Apache, Wisdoms of Crowds och Crowd Sourcing.
I boken som snabbt blev en klassiker beskrivs sju principer som därefter har blivit vägledande för många framgångsrika sociala projekt:

  • the-book2Group boundaries are clearly defined
  • Rules governing the use of collective goods are well matched to local needs and conditions
  • Most individuals affected by these rules can participate in modifying the rules
  • The rights of community members to devise their own rules is respected by external authorities
  • A system for monitoring member’s behavior exists; this monitoring is undertaken by the community members themselves
  • A graduated system of sanctions is used
  • Community members have access to low-cost conflict resolution mechanisms.

För att praktiskt se hur man kan jobba med Elinors principer, läs även Peter Kollock och Marc Smiths artikel ”Managing the Virtual Commons: Cooperation and Conflict in Computer Communities” Jag noterar dock att det material som Peter hade tillgängligt på sin webbsida hos Sociologiska institutionen på UCLA nu är borta. Till saken hör att Peter omkom i en motorcykelolycka tidigare i år. Låt oss hoppas att UCLA inte raderade allt Peters digitala material om digital forskning.

Anders Lundkvist är konversationsrådgivare på Springtime, tidigare forskare på sociala nätverk och Twittrar under namnet Vidujagoss.

  • http://trotsigfrizon.wordpress.com/ Linda

    Intressant, men jag undrar fortfarande över frågan med ”group boundaries”: jag uppfattar dem inte som särskilt tydliga och klarlagda på internet och i sociala medier, snarare tvärtom. I och för sig är de kanske tydligare direkt grupper börjar samordna sig i projekt. Ska läsa lite mer ingående om det här, tack för ett intressant inlägg och en tanke väckt …

  • http://twitter.com/vidujagoss Anders Lundkvist

    Linda – du har helt rätt. Det här med ”group boundaries” blir knepigt på nätet. Finns det då kanske andra skärningar i gränserna än bara storlek och tillhörighet? Är bubblan en ”group boundary” i sig t ex, som skär igenom plats, generationer och jobb-gränser. Ett litet tips är att läsa Smith och Kollocks artikel som jag länkade till, de delar dina funderingar kring ”group boundaries” på nätet. Men beware, artikeln är från 1994, de kanske har hänt något sedan dess… Stort tack för tanken. /A

  • goranthorstenson

    Jag tolkar ändå Ostroms arbete som ett komplement i traditionen av Coase, North m fl där man steg för steg allt bättre förstår transaktionskostnadernas betydelse för effektiviteten hos marknader av olika slag. Mot bakgrund av tidigare mer naiva teorier om perfekta marknader, och därmed lika naiv kritik av s k marknadsimperfektioner. Inte minst den tidigare nobelpristagaren Douglass Norths insatser för att förklara uppkomsten och betydelsen av äganderätter (och grundläggande regelverk för att skydda dem) för ekonomisk utveckling och välstånd är ju viktiga. Och förståelsen för t ex ”the tragedy of the commons” (som en följd av free-rider problemet). Det kan ju vara värt att minnas det när nu allmänningen hyllas i alla tonarter och man kanske glömmer dess begränsningar…;-)

  • hampuslandelius

    Wow jätte intressant, tack för tipset!

    Vad tror ni om ett fredspris till någon av grundarna av stora sociala medieapplikationer. Kommunikationsparadigmet knyter samman världen på ett sätt som på alla sätt är fredsskapande!

  • http://twitter.com/vidujagoss Anders Lundkvist

    Så klart – för så länge man samtalar – krigar man inte – det är väl själva grunden för diplomatin.

  • http://twitter.com/vidujagoss Anders Lundkvist

    creativecommons.org uppmärksammar Elinor Ostroms pris i en blogg: http://creativecommons.org/weblog/entry/18426. De pekar också på hur Elinor Ostrom själv har använt Creative Commons som ett exempel på hantering av kunskapsresurser på webben: IDEAS, ARTIFACTS, AND FACILITIES: INFORMATION AS A COMMON-POOL RESOURCE http://www.law.duke.edu/shell/cite.pl?66+Law+&+

  • Pingback: Kortbloggat:Digitalpr.se-2009/10/15

  • Pingback: The Brand-Man

  • Pingback: Fjärde veckan med #mindpark100 · Mindpark

  • Pingback: Årets nobelpris i ekonomi går till forskning om – sociala medier! | Springtime.nu

  • Pingback: Kreafonbloggen » Blog Archive » Sociala medier 2010

  • Pingback: Varken staten eller kapitalet | Svensson