Aftonbladet, New York Times och det där med statistik

Med anledning av en diskussion med Martin Gellin om hans utmärkta text i Dagens Media om New York Times och betalväggen letade jag lite underlag. Och hittade ovanstående coola graf.

Är det skillnaden vi ser mellan en aktiv, om än smart betalvägg, och passivt plusmaterial som ändå ingen bryr sig om? Eller är det verktygen som spelar oss ett spratt?

Den påminner iaf lite om en annan favorit. Hur var det nu han sa, ”det är viktigt att man jämför”? Om nu Aftonbladet varit lite deppiga för att de fått storstryk av Facebook så kanske det funkar att glädjas åt att man snart går förbi NYT ;)

BTW, att jag funderade på artikeln alls berodde på: ”Det råder inget tvivel om att Times löst sitt grundläggande, existentiella problem”. Jag är inte så säker…

4 thoughts on “Aftonbladet, New York Times och det där med statistik”

  1. Kanske är lite trög, men fattar inte riktigt din poäng med inlägget. Kan du inte utveckla det en smula här som kommentar.

    Reply
    • Nej, det blev kanske lite rörigt. I korthet: Gellins text är en homage till betalväggen och det är gott och väl. Men jag tycker den missar en massa saker, tex hur man tappar vanlig trafik. Jag visar det genom att jämföra med Aftonbladet. Jag tycker kurvorna är väldigt intressanta. 

      (och om man tappar trafik på NYT så tappar man relevans och position, och man tappar underlag för rekrytering av nya betalande. Jag ser en nedåtgående rörelse)

      Bättre?

      Reply
      • Absolut! Jo, visst är kurvorna intressanta. Och talar sitt tydliga språk. Men om det är som Gellin skriver att en del av NYT minskade trafik ändå representeras av de som faktiskt har betalt för innehållet, så kanske de inte är så ledsna? För vad ska NYT med trafiken till om de inte kan tjäna pengar på den? De har ju kvar freemium-modellen för att dra in leads, om än dock inte i så stor utsträckning som tidigare, och så tjänar de pengar på att sälja “kvalificerad” journalistik, i tillräcklig omfattning för att gå med vinst. Sötbrödsdagarna är ju definitivt över, men om det är som Gellin skriver, så verkar de ju onekligen ha hittat en modell som åtminstone i det korta perspektivet verkar hålla?

        Personligen tror jag dock att NYT’s produktionskostnader för den kvalificerad journalistiken är för hög för att kunna sälja den med bidrag. Jag tror det måste hitta mer kostnadseffektiva sätt.

        Reply
      • Absolut! Jo, visst är kurvorna intressanta. Och talar sitt tydliga språk. Men om det är som Gellin skriver att en del av NYT minskade trafik ändå representeras av de som faktiskt har betalt för innehållet, så kanske de inte är så ledsna? För vad ska NYT med trafiken till om de inte kan tjäna pengar på den? De har ju kvar freemium-modellen för att dra in leads, om än dock inte i så stor utsträckning som tidigare, och så tjänar de pengar på att sälja “kvalificerad” journalistik, i tillräcklig omfattning för att gå med vinst. Sötbrödsdagarna är ju definitivt över, men om det är som Gellin skriver, så verkar de ju onekligen ha hittat en modell som åtminstone i det korta perspektivet verkar hålla?

        Personligen tror jag dock att NYT’s produktionskostnader för den kvalificerad journalistiken är för hög för att kunna sälja den med bidrag. Jag tror det måste hitta mer kostnadseffektiva sätt.

        Reply

Leave a Reply