Om att älska och hata internet

Vi har en fantastisk tid här på Microsoft Campus i Redmond. Vi blir väl omhändertagna och jag har mött massor med smartskallar. Det finns mycket att bli imponerad av och det tänker jag återkomma till. Läs vad Walter och TKJ skrivit så länge för att få en allmän lägesbeskrivning.

Men en sak som slår mig hårt är relationen till internet. Det är lite samma känsla som i mediebranschen. Ni vet, där gick man omkring och ägde världen i 150 år. Sedan kom internet och förändrade allt. Facit-sjukan, man har inte det nya i blodet. Själen är en annan och hur mycket läpparna än bekänner sig till att internet är en bra sak – så vill man helst inte se att det händer.

Microsoft är ett avsevärt yngre företag, men man är pre-internet med sina 36 år på nacken. Och hela företagets kärna är något annat än det internet man nu erkänner, och avsevärt yngre än de molntjänster man nu satsar på. Många jag möter här är helt inne på det nya spåret, men precis som i mediebranschen finns det säkert många som vill hålla emot. Med över 9.000 produkter i portföljen har man ett stort arv att förvalta. Det måste man respektera, men det är svårt att inte se att det skapar ett ”two-faced” förhållningssätt.

Några exempel på den lilla, vardagliga, skalan. Den som säger så mycket egentligen.

  • Wifi är en eftersatt funktion. Inget på bussarna som kör runt oss, dysfunktionellt på hotellet vi bor på. Och i den sal som vi tillbringar 90% av tid har jag fått sätta upp min maskin som en hotspot för att vi inte ska tvingas logga in varje gång vår iphone eller dator varit i vila en stund. @HadeniusPingis uttryckte viss frustration första dagen när hon loggat in 18 gånger på en timme.
  • Papper är fortfarande stort. Alla program, utvärderingar, ALLT kommer på papper. Men hallå?
  • En GM för Azure, deras stora cloud-initiativ svarade på frågan om han twittrade: ”I don’t think I have all that much interesting to say”. Sedan fortsatte hans presentation i en timme till. Ingen digital guy, i min mening.
  • Samtal med olika anställda ger väldigt olika bild av vart man vill. Det finns en generalorder, men det är ganska tydligt att inte alla har köpt den.
  • Och som sista exempel: och precis som på så många andra företag, man pratar om LBS, men ingen checkar in…

Känslan är att internet är en efterhandskonstruktion i mycket av det som händer här. Det sitter helt enkelt inte i väggarna, det kommer inte naturligt. Det skapar en ängslighet och det skapar en situation som drar isär företagskulturen.

Min förhoppning är att de människor jag träffat som verkligen är besjälade av nätet och dess möjligheter ska orka – och att de får chansen att berätta den historia som de berättar för mig över en pilsner i baren på kvällen. För där finns en story om ett Microsoft som verkligen kan göra mycket nytta. Som mina brittiska favoriter säger: ”Weaving the Guardian into the fabric of the web”. Det är dit det här företaget måste, men det kommer inte att ske av sig själv och inte över en natt.

Innan jag åkte hit hade jag inte brytt mig om vilket. Men redan efter två dygn här har jag fått så pass mycket insikt att jag hoppas att de goda krafterna går segrande ur slaget. För det vinner både Microsoft och resten av oss på. Alla vi som älskar internet, alltså.

(Så klart, baserat på egna tankar och tidigare erfarenheter från sådana här besök ska jag sätta ihop en checklista på hur jag skulle vilja att det fungerade. Även om det är lite besides the point… ;)

9 thoughts on “Om att älska och hata internet”

  1. Det FINNS ju produkter och idéer från Microsoft som beter sig som alla vi andra, dvs försöker spela enligt reglerna och interoperera ambitiöst med andras system. Hela AD är ju så, egentligen. Kerberos, DNS, LDAP. Bara bra skit. 

    Men det verkar som om de som bestämmer vad tekniken ska presenteras som är ute efter att mörka hur standard man egentligen är; man får som naiv leta länge innan det går upp för en att det är fullt möjligt att köpa en Kerberosbiljett från AD med en modern Unix-dator, att man kan låta samma Unix-dators DNS-server vara namnserver för AD-zonen, osv. 

    Allt sådant göms undan. Jag kan inte hjälpa att tro att det är för att man vill ge en totalintegrerad miljö, utan inblandning av någon annan leverantör. Men, handen på hjärtat, hur många har det så? Klart, alla desktops och server kan vara MS, men samma sekund som man skaffar en bredbandsdelare så har man (troligen dessutom GPL’ad) kod från andra leverantörer som påverkar IT-miljön. Samma sekund som paketen letar sig ut på Internet har man interoperabilitetsfrågan att hantera. Och dagens inflöde av smartlurar och plattor och allt möjligt accentuerar bara blandningen ännu mer. 

    Jag tror att det finns mycket cred att hämta (hos de mest die-hard kritiska, dessutom) på att vara ödmjuk och jobba hårt med att interoperera. Mycket görs ju, men det göms undan när man väl presenterar produkten. Synd. 

    Reply
  2. “Its not what you say you do, its what you do”, “Action speak louder than words”, “Walk the talk”, “Talk is cheap” (flåt, kunde inte låta bli :)

    Reply
  3. Om du frågar de som jobbar på MS i början av 90-talet får du svaret att de hade inte internet då, de hade MS-egna variant. Varför skulle de vilja komma ut på nätet?

    Reply
  4. Jag som är ny följare av din blogg undrar fortfarande hur du hamnat på MS och du ska göra där?

    Väldigt trevlig blogg annars.

    Reply
    • Välkommen hit ;) Om du klickar på taggen msresa till vänster om det här inlägget så landar du här: https://jardenberg.se/t/msresa/ och kan läsa mer. 

      In short, vi är ett gäng från sverige, italien, spanien och holland som är inbjudna till Redmond för att tycka till om det mesta som MS sysslar med. En spännande utmaning.

      Reply
  5. Tror det är viktigt att komma ihåg att alla stora företag som varit lyckosamma på en viss grej kommer att hålla fast vid den till varje pris, precis som du säger kring just mediebranschen där detta är väldigt tydligt. Samt att bolagen vinstmaximerar, – i alla lägen. Oftast väldigt kortsiktigt dessutom, med den extra kvartalshets som finns om bolaget är noterat.

    Med det sagt, så när riktigt stora bolag väl satt strategin, fått ordning på den och fått den i rullning och rätt personer står vid rodren, kan det bli lite oljetanker över det. Riktningen ändras och hela bolag dras med. Ostoppbart helt enkelt och med en enorm styrka. Det gäller bara att komma till det läget och få det momentumet, men när det väl sker, då är det rätt häftigt att vara med och vara med uppe på däck och känna den enorma styrkan i det.

    Att Microsoft ändå tagit steget och bjudit in till den resan som du är med på, är ett tecken för mig på att de ändå är öppna och inser att de måste förändras och behöver nya intryck. Första steget är taget till att ändra riktning på rodren, även om det lär ta ett tag innan det märks och ger effekt.

    Reply
  6. Inspirerande!

    Och en liten tyrkfelsnisse: du menar förstås *äldre* i meningen

    “Och hela företagets kärna är något annat än det internet man nu erkänner, och avsevärt yngre än de molntjänster man nu satsar på.”

    Reply

Leave a Reply to per åströmCancel reply