Skillnad mellan att uttrycka en åsikt och sälja en vara

Idag stötte jag igen på scientologerna på gatorna i Helsingborg. De står där med stora tält och är väldigt aktiva i att försöka locka in förbipasserande. Skyltarna uppmanar till att ta deras “Stress Test”. Sannolikt något många känner sig träffade av.

Jag skickade en tweet där jag undrade hur staden kunde tillåta deras verksamhet, och fick omedelbart en serie svar som tyckte att det uppenbara svaret var “yttrandefrihet, religionsfrihet, mötesfrihet”. Varianter på temat och ytterligare ett antal friheter till nämndes.

Först det som inte borde behöva sägas: jag är en ivrig försvarare av yttrandefriheten. Det tror jag alla som följer mig kan intyga. Jag tycker den är det viktigaste instrumentet för demokrati, och jag tar ofta diskussioner där jag ställer mig på den totala och radikala sidan för yttrandefriheten. Däremot har jag lärt mig leva med att vi anser att yttrandefriheten kommer med en del begränsningar. Bland annat säger vi i Sverige att den kan inskränkas med anledning av “statens skyldighet att skydda svagare medborgare mot övergrepp”. Redan där skulle scientologernas verksamhet kunna ifrågasättas.

Men jag vill inte använda det argumentet. Det är inte det som är saken för mig. Det vore att missbruka syftet med yttrandefrihetslagstiftningen att applicera den på den här verksamheten.

Scientologerna står nämligen inte där för att få uttrycka sin åsikt eller sprida upplysning. De står där för att sälja en produkt. Jag tror knappast någon kan säga emot mig på den punkten. Det handlar om marknadsföring som ska leda till fler kunder till deras kurser, som kostar pengar att gå igenom. Mycket pengar.

Så frågan handlar närmast om marknadsföringslagen och den lokala ordningsstadgan. Oavsett hur mycket pengar Helsingborgs stad (och alla andra städer där jag stött på samma setup) tar i hyra för utrymmet på våra gator och torg – kan det här verkligen vara förenligt med god sed och i medborgarnas intresse?

Till sist är det lika bra att jag erkänner: jag gillar inte scientologerna. Jag tycker deras “lära” är rena snurren, att deras människosyn (tex i fråga om homosexuella) är vidrig, att de bedriver sin verksamhet på ett oerhört oetiskt sätt och att deras egen respekt för yttrandefriheten lämnar MYCKET övrigt att önska. Men det betyder inte att jag ifrågasätter deras existens i övrigt, eller att jag vill tysta dem. Jag förstår bara inte hur de kan få ta sig det utrymmet i det offentliga rummet.

Kan någon förklara?

– Posted using BlogPress from my iPhone

27 thoughts on “Skillnad mellan att uttrycka en åsikt och sälja en vara”

  1. För att om du frågar scientologerna så kommer de säga att de inte står där för att sälja produkter – utan för att (ytterst) praktisera sin tro. Gissar jag (som har haft väldigt lite med scientologerna att göra)

    Reply
    • Right, men de kan ju inte äga hela tolkningsföreträdet i den frågan. Då kan ju vilket företag som helst hävda detsamma och runda både marknadsföringslagar och andra regleringar.

      Men det är ju en intressant fråga, när blir en religion en religion. Måste erkänna att jag är ouppdaterad. Men jag vet att till och med scientologerna själva pratar om sig omväxlande som en religion, en filosofi och en vetenskap.

      Reply
      • Nu vet inte jag, men jag gissar att det är religionsutövaren själv som anses bäst veta var gränserna mellan religion och kommers går. Jämför Jehovas dörrknackaförsäljning och Frälsis julgrytstiggande.

        Skickat från min iPhone

        29 dec 2010 kl. 02:37 skrev “Disqus” :

        Reply
        • “Skickat från min iPhone”, så dråpligt. Är du här för att diskutera en intressant fråga eller för att marknadsföra en produkt?

          Hr. Jardenberg är ju en känd Appleälskare, är det så att han valde ett hett ämne för att generera trafik och sen är du hans kumpan?

          Marknadsföring är minst sagt i förändring…

          Men BOT, Tele2 står ju lite här och var och försöker kränga mobilabonnemang. Oftast är det inne på köpcenter och gallerior. Men i Lund har jag sett dem ute på Mårtenstorget med sitt tält och sina välkammade studenter.

          Så även om Scientologerna ägnar sig åt kräng borde väl det vara OK i så fall?

          Reply
          • Kristoffer: skriver du för att vara dryg, eller förstår du inte att jag svarar med hjälp av disqus mejlsvar?

            Skickat från min iPhone

            29 dec 2010 kl. 08:51 skrev “Disqus” :

          • Nej jag försöker inte vara dryg. Helt ärligt så försökte jag vara lite rolig (du tog väl inte mitt foliehattssvammel på allvar? Ber om ursäkt i så fall)

            Det som hände var att jag spann vidare på vad Deeped skrev om att marknadsföringslagen behöver ses över. Nu med wom, guerilla, virala kampanjer och gud vet vad är det svårt att tydligt säga vad som är reklam och inte.

            I det sammanhanget tycker jag “Skickat från min iPhone” är ett strålande exempel. För visst är det reklam? Men vem är avsändaren? Apple eller du? Apple betalar inte dig för att verka som en reklam pelare så det är inte ett köpt budskap.

            Tvärt om så har ju faktiskt du betalat för en produkt som lägger till ett reklambudskap i slutet av dina sms och mejl (svaret på din andra fråga är förresten också nej, jag har ingen aning om hur du skickar ditt inlägg (förutom att det kommer från din iPhone då). Så då är det väl du som får stå som avsändare. Eller?

            Jag medger att det var ett sidospår jag gav mig in på men jag tycker det är ett intressant sidospår. Och som en god kommentator så såg jag till att gå BOT (back on topic) i slutet.

          • Det är ganska enkelt och har inget med marknadsföringslagen att göra eftersom det är Jocke som väljer själv: du kan ändra texten (min är On the fly Iphonish) vilket helt enkelt handlar om att man själv väljer att göra reklam för något man gillar. Helt enligt den nya vågen av marknadsföring: du är producerande konsument, det företag som lyckas ge dig mervärde kommer du att ge credd. Problemet med ditt tänkande är att du sätter företaget som subjekt och konsumenten som objekt fast det idag håller på att bli tvärtom.

  2. 1. Tja, de spelar inte musik, vilket som all kultur är suspekt och förmodligen nu för tiden också ett brott mot upphovsrätten.

    2. De står för en världsbild som liksom förklarar för folk att lösningen på livets gåtor är tillgänglig på en fri marknad för pengar, något som alla kan begripa och som inte är det minsta flummigt.

    3. De har en lösning som är befriad från alla svåra tankar om etik, moral ochlivets mening. Fick de framgång skulle livet förenklas betydligt för alla stackars folkvalda och deras tjänstemän.

    4. De utgör ett välklätt alternativ till alla andra skumma religioner.

    5. Det har förekommit påtryckningar från du-vet-vems konsuler (men det är hemligt, så säg inget)

    Reply
  3. Problemet är väl att de inte är transparenta – det de pysslar med är falsk marknadsföring. Oavsett vad man tycker om andra religiösa så brukar man snabbt kunna avgöra vad det hela handlar om – men scientologerna är luriga.

    Generellt handlar väl alla opinioner, NGOs eller religiösa krämare ute på canvasen om att sälja och därmed går de under marknadsföringslagen. Sen kan man ju diskutera hur långt man vill gå med det.

    Å tredje sidan: såväl sociala medier som generellt w-o-m-marknadsföring innebär att marknadsföringslagen minst sagt börjar bli skakig och på sina ställen obsolet: hur drar man då gränserna gentemot ex.vis scientologer och andra som säljer kurser i självinsikt? De kan säga att de uttrycker en åsikt och säljer möjligheten att fördjupa sig i den åsikten. Och skillnaden mot viss annan marknadsföring av tjänster och produkter som sker är inte helt knivskarp.

    Det är en knivig fråga det här. Det roliga vore att faktiskt testa det: anmäla dem som varandes ett företag som säljer en produkt.

    Reply
    • Funderar rent av på att göra det. Det är dags för en nytt test av dem, en ny ”scientologibibel”. Intressant test av MFL också, för precis som du säger – oj så svajigt det är. Tur att Reklamombudsmannen finns ;)

      Reply
    • Jag håller med om att detta är en knepig fråga och det går lätt att göra den större än några scientologers tält på ett torg. Ska det t ex ses som marknadsföring av en specifik tro då Sveriges oberoende television sänder gudstjänster?

      Det är ju så att scientologi åtnjuter ju skydd i Sverige enligt landets författning sedan 2000 då de erkändes som en religion. En erkännande som är helt rimligt. Det är ju inget konstigare att tro på rymdvarelser än änglar om du frågar mig. Att de sedan kostar pengar att genomgå deras konvertering sticker ju inte heller ut i förhållande till låt säga Kristendomen (Livets Ord och andra aktörer t ex). Enda skillnaden där är att de kanske är mer ärliga med den saken.

      Reply
        • Om det är far stretch att använda det argumentet så gör en snabb koll med folk runtikring dig om de anser att scientologi är en religion eller inte. Tror nog att de flesta anser att de är en religion. Alltså ändå på något sätt erkända. Men jag kan ha fel, det är bara min känsla för hur det ser ut.

          Reply
        • Och jag säger inte att jag har rätt men tycker att det har ett värde i den här diskussionen. Samhället tycks ju i stort vilja skilja på vinstdrivande företag och religösa samfund men det kanske man inte borde när det kommer just till denna typ av frågor.

          Man kan undrar vilka typer av aktiviteter en religion utför som kan ses som marknadsföring av denna?

          Reply
  4. Så vad, de ska betala mer för sin plats så är det ok för dem att finnas i det offentliga rummet?
    Eller ska vi censurera bort religiösa budskap där det även finns någon form av försäljning? Blir knepigt för kyrkor och andra religiöst bundna organisationer att ordna funraisers till behövande då.
    Eller ska vi bara censurera bort religiösa budskap där det kostar att vara med? Jag menar vi har ju haft kollekt i kyrkan sen den kom hit.

    Blir snabbt knepigt det här.
    Men som jag förstår det så är det alltså att de får plats i det offentliga rummet du vänder dig emot först och främst? Och då blir frågan, vem ska få finnas i det offentliga rummet? Vem bedömmer vem som ska få tillstånd och inte?

    Och eftersom de är en erkänd religion så måste samma beslut om deras synlighet i det offentliga rummet gälla alla andra religioner också. Annars får vi A och B religioner. Räcker med de klassklyftor vi redan har om du frågar mig, klyftor och särskiljande på människor leder bara till orättvisor som leder till irritation.

    Jag är själv inte religiös och anser att väldigt mycket ont kommer från religion. Men samtidigt så är det samhälle jag vill vara en del av ett öppet och fritt samhälle. Så på samma sätt som de har rätt att utöva sin religion, sprida den/sälja den osv. Så kan jag i de fall jag inte håller med om den helt enkelt uttrycka det. Så istället för att attackera dem med rättsväsendet så gå ut och ställ dig mitt emot med ett plakat med motargument mot dem i demonstration. Eller som du gör här, skriv debatt-artiklar, sprid dem…

    Hoppas det blev något sammanhängande i alla fall, skrevs i många omgångar =P

    Reply
    • Absolut – jag tänker inte bli någon rättshaverist ;) Men även om det kanske inte framgår så tydligt som det borde, min text är i första hand en fråga. Jag undrar vad som gäller.

      Reply
  5. Kanske ytterligare en tanke: Scientologerna har blivit dömda för bedrägeri, exempelvis i Frankrike. Det finns fler domar mot dem.

    http://www.fri-sverige.se/sida294.htm

    Utan att kunna Scientologikyrkan ordentligt, så är det ju ingen hemlighet att folk också i Sverige har känt sig lurade när de väl fastnat i deras kursverksamhet.
    Förr hade det i Sverige kallats bondfångeri; ett sätt att lura pengar av godtrogna personer.

    All prövning av deras verksamhet är välkommen, tycker jag, oavsett vilken lagstiftning den prövas emot. Och definitivt är det intressant att pröva huruvida det är “rätt” av samhället att legitimera verksamheten genom att upplåta plats.

    Reply
  6. Intressant att se att de flesta tycks vara överens om att Scientologi ska räknas som en religion. Rätten att stå där har de (Frost), den är grundlagsskyddad, så länge de betalar avgift och har begärt tillstånd. Men jag funderar över varför de blev så oerhört upprörda när Wikileaks läckte deras bibel (var inte det det första dokumentet W släppte, för övrigt). Och varför de, för en rätt många år sedan, satte folk i Stockholm att konstant läsa deras “bibel” (som är ett offentligt dokument, av en anledning jag inte minns) så att ingen annan kom år att läsa den. Eftersom jag också håller med JJ om att verksamheten verkar suspekt har jag en helt annan lösning: Ni datagurus skaffar fram wikileaks-papperen, så ordnar vi tillstånd, betalar avgifter och hela midevitten och sätter upp ett tält precis bredvid deras, för att visa den förbipasserande menigheten om vad det hela egentligen handlar… Så får vi se vad Scientologerna gör då?

    Reply
  7. Fallet med scientologerna är riktigt intressant. Har tidigare reflekterat om det i samband med Bokmässan i Göteborg, där jag hade det tvivelaktiga nöjet att stå i en monter bredvid Scientologerna. Det var tragiskt att se personer som drogs in för “gratis stresstest”, men sedan hamnade i långa, djupa diskussioner med en scientolog. Skyltningen i sig är inte falsk marknadsföring, eftersom Hubbards lärljungar har ett förlag genom vilket de säljer hans böcker. Däremot finns det ju minst sagt fog att misstänka att exponeringen inte motsvarar den slutprodukt som sedan säljs in muntligen.

    En annan frågeställning är ju det faktum att Marknadsföringslagen gäller “näringsidkare”, vilket Scientologernas förlag såklart faller under. Men gör Scientologikyrkan det? Och vad händer när en näringsidkare som regel slår om och representerar ett trossamfund inom ramen för sin näring?

    Finns det nån jurist här, som kanske har lite bättre koll på det totala lagrummet?

    Följt upp tråden i egen blogg, http://se.vampyr.se/2010/12/29/scientologerna-och-den-vilseledande-marknadsforingen

    Reply
  8. Jag instämmer med de flesta tidigare kommentarer här, blir problematiskt att selektivt utesluta scientologerna vare sig från ett religiöst eller ett marknadsföringsperspektiv. Om jag förstår kärnan i ditt argument rätt, Jocke, så reagerar du på att S. utger sig för att ägna sig åt upplysning men i realiteten endast säljer en vara. Men kan inte den kritiken riktas mot de flesta organiserade religioner?

    När kyrkan krävde in sitt tionde, när katolska präster lovade befrielse från skärselden mot ekonomiska bidrag, eller för den delen när vi betalar kyrkoskatt, är inte det också fråga om en form av geschäft? Och var ska vi dra gränsen??

    Jag tror som Ola Hallberg i sin kommentar – vi måste nog acceptera S. och andra rörelsers rätt att stå på torget (som jag vet att du gör, Jocke), men vi som är kritiska ska kanske vara mer tydliga med att framföra vår skepticism i det offentliga rummet.

    Reply

Leave a Reply