Upphovsrätt på twitter

Tidigare har jag hört att ”grundregeln”, förvisso helt oprövad, är att enskilda tweets inte kan omfattas av upphovsrätt. De når helt inte verkshöjd. Men i stort sett lika överens har man varit om att en sammanställning skulle bli en helt annan sak. Därför är det intressant att läsa den här Resumé-texten om Det stora twitterbråket 2010 (sic). För att ni ska slippa klicka på länken infogar jag, lite i Resumés anda, hela texten från artikeln här.

Rubrik: Du var verkligen helt värdelös

Ingress: Tidningen City:s Natalia Kazmierska drev med pr-konsulten Paul Ronge på Twitter.
Han svarade med att odugligförklara henne på torsdagskvällen och kämpade mot växande motsånd från mediepersonligheter ända till lunchtid vid fredag – då han gav upp.
– Tog helt klart i för hårt. Ber om ursäkt för det!, twittrar Paul Ronge.

Text:
Allt började sent i går kväll. Paul Ronge hade suttit i TV4 och kommenterat kungens presshantering under gårdagens träff.

Senare under kvällen twittrade Natalia Kazmierska, reporter på City och krönikör i Aftonbladet med ett förflutet som anställd på Expressen:

”Jag ska börja kommentera hur olika pr-konsulter sköter sig i media. Redaktörer, ring!”

”@FredrikRunsio nja, Ronge verkar lite överlägsen, det ger inte ett sympatiskt intryck. Han verkar osäker.”

Paul Ronge gick till våldsamt motangrepp:

”@Kazmierska Glömmer aldrig när du försökte intervjua mig för Expressen om Staffan Erfors. Snacka om att vara kass reporter och osäker.”

Natalia Kazmierska svarade in på angreppet men ett flertal andra mediepersonligheter tog henne i försvar.

Paul Ronge gav sig inte utan fortsatte att hävda sin ståndpunkt: En så ”kass” reporter som Natalia Kazmierska skulle inte komma med personangrepp mot honom.

Till slut uppgav Paul Ronge att Natalia Kazmierska intervjuat honom när hon jobbade på Expressen. Hon ska då enligt honom försökt få honom att säga saker som passade en förutbestämd vinkel.

När Paul Ronge vägrade detta blev det ingen artikel i Expressen.

Efter att ha fått mothugg från anställda på Expressen, Aftonbladet, TV4, frilansare och Svenska Dagbladets redaktionschef Martin Jönsson slutat följa honom på Twitter gav Paul Ronge upp och bad om ursäkt.

Nedan följer hela det stora Twitterbråket 2010, tweet för tweet, för den som vill och orkar läsa:

Torsdag 4/11 2010:

Natalia Kazmierska (City och krönikör i Aftonbladet, tidigare reporter på Expressen):

”Jag ska börja kommentera hur olika pr-konsulter sköter sig i media. Redaktörer, ring!”

”@FredrikRunsio nja, Ronge verkar lite överlägsen, det ger inte ett sympatiskt intryck. Han verkar osäker.

Paul Ronge (Pr-konsult):

”@Kazmierska Glömmer aldrig när du försökte intervjua mig för Expressen om Staffan Erfors. Snacka om att vara kass reporter och osäker.”

”@Kazmierska Kommer du ihåg de långa pauserna du tog för att få mig att snacka mer? Då twittrade jag. Du var verkligen helt värdelös.”

Isobel Hadley-Kamptz (Frilans, skriver ledarkrönikor i Expressen).

”förlåt men @paulronge:s försök till förminskning av @Kazmierska såhär på kvällen är verkligen häpnadsväckande obehagligt.”

Lisa Magnusson (krönikör hos Aftonbladet):

”@isobelsverkstad verkligen. Vad pysslar han med egentligen?”

”@isobelsverkstad @sannarayman hon metaskämtade om att bedöma pr-konsulters framtoning i media, och sade att han verkar osäker. Ej populärt.”

Paul Ronge:

”@isobelsverkstad du vet uppenbarligen inte (eller struntar i) vad hon skrev om mig innan. Tar ej sådant från en kass ”reporter”.

Fredag 5/11 2010:

Karin Olsson (Kulturchef på Expressen):

”@paulronge Intressant att en pr-expert som du beter dig som en lättstött tonåring i social medier.”

Paul Ronge:

”@OlssonKarin Att utan sakskäl kallas ”Överlägsen, osäker och sympatisk” av någon jag upplever som genuint inkompetent ger replikrätt.”

”@OlssonKarin Jag har en story som belyser inkompetensen. Vet inte om jag orkar eller har lust att dra den.”

”@OlssonKarin Och hur ofta har du läst tweets från mig där jag uppträtt ”lättstött”?”

Karin Olsson:

”@paulronge Ska en lite smådryg, skämtsam recension av dig, eftersom du alltid recenserar andra, vara intäkt för ett helt okänsligt utbrott?”

”@paulronge Smaklöst att vräka ut på twitter att du tycker den ena eller andra journalisten är ”värdelös”.”

”@paulronge Att kalla N.K för inkompetent tyder dessutom på dåligt omdöme. En av de bästa stilisterna och kulturjournalisterna.”

Martin Jönsson (Redaktionschef på Svenska Dagbladet):

”Twitterbeef på morgonen mellan @OlssonKarin och @paulronge. Håller på Karin i den diskussionen.”

Paul Ronge:

”@OlssonKarin Här kommer storyn: När Staffan Erfors fick sparken för att han lånat ut bostad till en Hells Angels-kriminell intervjuade @Kazmierska mig för Expressen. Hon ville få mig att som PR-person säga att Det var bra att Erfors hade sådana kontakter, att det var ”viktigt i jobbet, för bevakningen”. Jag vägrade att gå med på hennes vinkel, sa att Erfors samröre med Hells Angels var helt negativt och att jag förstod varför han fick gå.
Kazmierska började då med det urgamla journalisttricket att göra långa pauser efter sina frågor för att få mig att babbla på. Jag hann läsa både mejl och slänga iväg någon tweet under de långa tystnaderna.
Eftersom jag inte underordnade mig hennes helt galna vinkel kom naturligtvis ingenting i tidningen.
Jag läste aldrig något av värde från henne och blev inte förvånad när hon slutade på Expressen.
Varför ska jag ta en, ”dumdryg” som du skriver, recension från en kass ”reporter” utan rätt att replikera? Som påstår att jag är överlägsen, osäker och osympatisk?
OBS: Jag har ALDRIG någonsin om någon annan reporter på Twitter skrivit att han/hon är värdelös, här tycker jag det är välgrundat.
Nu läser jag förresten att du skriver ”en av de bästa stilisterna och kulturjournalisterna”.
Jösses! @isobelsverkstad”

”@OlssonKarin Har ni kulturnissar alltid taktiken att skicka fram andra att försvara er? Har inte @Kazmierska mål i mun längre?”

Karin Olsson:

”@paulronge Du gillade inte hennes vinkel och det blev ingen artikel. Än sen? Händer väl varje dag på en tidning.”

”@paulronge ”Skicka fram”? Intressant konspirationsteori. ”Ni kulturnissar”. De förklenande omdömena fortsätter.

Unni Drougge (Författare).

”@paulronge Jag tycker inte att det är konstigt att andra tar @kazmierska i försvar. Det är väl fullständigt rimlig medielogik?”

”@paulronge Jag menar: När konflikter kommer upp i offentligheten försvarar vi väl den vi gillar.”

Isobel Hadley-Kamptz:

”@paulronge jag såg hennes tweet. Väldigt beskedlig om man jämför med din gallutstötning. Ta det som ett pr-råd: Du framstår som en idiot.”

Paul Ronge:

”@OlssonKarin Jag tycker det är urfegt. Jag tar mina egna konflikter och låter inga ombud föra dem. Nu lägger jag ner detta.”

Isobel Hadley-Kamptz:

”@paulronge Du kräker ur dig ogrundade elakheter, men när folk reagerar så är de ”fega” och du ”lägger ner”. Och du var alltså pr-expert??”

Karin Olsson:

”@paulronge Jag är inget ”ombud”. Detta handlar om nätetikett och vad som ska krävas för att anse sig ha rätt att vräka ur sig vad som helst.”

Paul Ronge:

”@OlssonKarin Och ”idiot” från @isobelsverkstad är inte förklenande? Eller överlägset, osäkert och sympatiskt?”

”@OlssonKarin Ja, etiketten säger att Kazmierska med vänner får vräka ur sig medan jag ska tiga. För att ni är journalister och fredade?”

”@isobelsverkstad ja men nu får du väl ge dig? Du kallade mig ju nyss ”idiot”…?”

Karin Olsson:

”@paulronge Du recenserar journalister väldigt ofta och ingen brukar ha några synpunkter på det. Detta gäller din ton på twitter i morse.”

Daniel Alsén (TV4-nyheterna):

”Apropå att inte hantera sig själv – @paulronge borde ringa någon och fråga hur man botar extremt känsliga tår och dåligt twitteromdöme.”

Paul Ronge:

”@danielalsen Är jag i kris tycker du? ;-)”

”@OlssonKarin Vad menar du med att jag recenserar journalister ofta? Ge exempel.”

Karin Olsson:

”@paulronge Jag syftar på ditt jobb att analysera och recensera medieagerande och mediehanterande.”

Daniel Alsén:

”@paulronge Ditt utfall mot @kazmierska var lite över gränsen. Men twitterkrisen blåser nog över rätt snabbt. Kanske ;)”

Isobel Hadley-Kamptz:

”@paulronge jag sa att du framstod som. Är det inte sånt pr-människor vill ha koll på?”

Staffan Dopping (Pr-konsult, tidigare på TV4):

”Alltså det är inte bra med invektivinflation på Twitter. Olika tweeps har olika smärtgränser. Låt oss utmana varandra i nyansmästerskap!”

Paul Ronge:

”@OlssonKarin Då recenserar jag ageranden och inte personer. Detta var ett personangrepp på twitter och jag svarade. Vart brister etiketten?”

Martin Jönsson:

”Nä, nu blir det unfollow på @paulronge efter morgonens ”Kulturnisse”-beef”.

Sofia Mirjamsdotter (Frilansare):

”@paulronge Så om jag eller nån annan här började försvara dig utan att du bett om det, gör det dig till en fegis?”

Natalia Kazmierska:

”@paulronge hanterar inte den här twitterkrisen särskilt bra, rent pr-mässigt. Hans varumärke skulle må bra av lite humor.”

Karin Olsson:

”@paulronge Man kan svara på olika sätt. Dryg kommentar måste inte besvaras med ett underkännande av den personens hela journalistiska liv.”

Fredrik Virtanen (Krönikör och fd Nöjeschef på Aftonbladet):

”Oj, dålig stämning på Twitter. Letar i trådar men hittar inget särskilt. Vad har @paulronge skrivit som är värre än en krönikör brukar?”

”Och vad skrev @Kazmierska om @paulronge?”

Paul Ronge:

”@OlssonKarin Och där ger jag dig rätt. Jag skrev säkert för hårt. Men får man kritisera journalister? Inte bara politiker och info-folk?”

”@Kazmierska såg ingen humor, men tog helt klart i för hårt. Ber om ursäkt för det!”

Karin Olsson:

”@paulronge Klart man får/ska kritisera journalister. Så länge det sker sakligt och i någorlunda vuxen ton.”

Unni Drougge:

”@paulronge Snyggt! Och frågan huruvida man får kritisera journalister är helt relevant. (IMHO är dock @kazmierska en vass journalist)”

Fredrik Virtanen:

”Jahapp. @paulronge bad om ursäkt, helt i onödan. Lamt slut på en frejdig fejd.”

(Parentes: av totalt 9.900 tecken i den här texten är ca 650 mina, 750 Resumés och resten hämtade från Twitter.)

(Parentes2: Det här inlägget har inget att göra med om jag tycker att publiceringen av bråket alls var intressant eller inte. Bara formen som sådan. Fritt fram för diskussion)

16 thoughts on “Upphovsrätt på twitter”

  1. Jag tycker, som jag skrev på Twitter, att det är ok att ta enskilda tweets. Som en form av citat t.ex. Men att i klippa in stora stycken från Twitter i princip rakt av, som i detta fall, är inte det.Men egentligen är väl felet “kass journalistik” mer än upphovsrättsligt, tycker jag.

    Reply
  2. Det intressanta är inte bara upphovsrätten, det handlar ju om journalistik också. Ingår det inte journalisternas roll längre att göra egna intervjuer? Har vi sjunkit så lågt att det räcker med att återge ett bråk i ett socialt digitalt nätverk för att det få klassas som journalistik?
    Fast det kanske inte skulle funka, då skulle det bli uppenbart att substansen i frågan faktiskt inte är speciellt hög. Det är som att stå och tjuvlyssna på några som tjafsar på en fest, och sedan gå hem och skriva en artikel om det.
    Men visst, tack vare Resume vet jag nu om att två mediekändisar har bråkat på twitter och gjort bort sig. Och visst är det roligare med pajkastning än att diskutera sakfrågorna… #ironi.
    Suck. Allt för ett klick till i klickekonomin…

    Reply
    • Jag håller med alla om att det här är märklig journalistik. Det finns många frågetecken här, men jag reser ett i taget ;)

      Just upphovsrättsfrågan är ju förhållandevis konkret och något som diskuterats i många forum, vid många tillfällen. Vore intressant om Resumé jagar mig för den här posten, men det är nästan lika intressant om de *inte* gör det…

      Reply
      • Har inte någon skrivit en bok med sina tweets ännu? Det borde väl om något ha verkshöjd? Samtidigt blir ju ens egna tweets rätt meningslösa om man inte ser vad man svarar på eller vad andra svarar. Vilket i sin tur gör upphovsrättsdiskussionen väldigt intressant: Vem äger en konversation på Twitter? Eller är det fritt fram?

        Min spontanta slutsats är ju att detta än en gång visar att dagens upphovsrätt är gravt omodern och måste ses över.

        Reply
        • Twitteranvändare ingår avtal med Twitter som är glasklart. Twitter har rätt att publicera och vidarelicensiera publiceringsrätt men respektive användare äger sitt eget material. Återpublicering av en diskussion torde alltså kräva samtliga användares medgivande. Förutsatt att verkshöjd nåtts i meddelandena alltså och förutsatt att någon bryr sig.

          I det aktuella fallet med Dagens PS-diskussionen torde det alltså kunna finnas två angreppssätt. Dels skulle väl skribenterna kunna hävda upphovsrätt till sitt material men sedan torde även Twitter kunna hävda att det handlar om icke-auktoriserad återpublicering (förutsatt att Dagens PS inte licensierat återpubliceringsrätt alltså)

          Reply
      • Jag måste ha sovit bort tidigare diskussioner om upphovsrätt i tweets. Det finns väl ingen automatik i att korta meddelanden skulle sakna verkshöjd? De flesta tweets uppnår sannolikt inte verkshöjd men det går säkert att skriva lysande poesi eller dataprogramkod på 140 tecken.

        Reply
      • Jag måste ha sovit bort tidigare diskussioner om upphovsrätt i tweets. Det finns väl ingen automatik i att korta meddelanden skulle sakna verkshöjd? De flesta tweets uppnår sannolikt inte verkshöjd men det går säkert att skriva lysande poesi eller dataprogramkod på 140 tecken.

        Reply
  3. fast nu blev ju alla twitternamn klickbara. du höjde ju nivån på artikeln avsevärt med den här remixen.

    Reply
  4. Journalister är ett lättstött släkte. Kryllar av inkompetenta journalister. Ingen nämnd, ingen glömd. Jag håller helt med Paul Ronge här.

    Reply
  5. Hå, hå, ja, ja … Vi är alla människor med allt vad det innebär. Men det var intressant att få se det på pränt – att journalister och PR-konsulter också är – människor ;)

    Reply

Leave a Reply