Webbransonering – en bra idé?

Debattens vågor gick höga under slutet av 2008. Både inom och utom ”vår” sfär diskuterades frågan om hur webb och papper ska förhålla sig till varandra. I ljuset av vikande upplagor, tidningskrisen i USA, relativt svaga intäkter i de nya kanalerna så väcktes åter frågan om man kanske var ”för bra” på nätet. Att man urholkade den tryckta tidningen genom att webben täckte läsarnas behov.

Jag tänker inte länka eller referera till det som sades i den debatten. Dels var tonen stundtals onödigt irriterad, dels var den publika diskussionen bara en bråkdel av toppen på isberget – men framför allt menar jag att vi behöver en nystart i den här frågan under 2009. Vi måste börja om från början och analysera situationen så som den faktiskt ser ut.

Med det följer också att vi måste skapa forum för det här samtalet, tvärs över alla verkliga eller inblandade gränslinjer som finns. Webbredaktion eller pappersredaktion, kvällspress eller lokalpress, tidning eller tv, journalist eller annonssäljare – det spelar ingen roll. Vi sitter i den här båten tillsammans och måste på allvar finna vår nya roll.

Ett steg är den här rapporten som Erik Forsberg satt ihop. Den är gjord enligt god analytikersed, och vi har inte haft någon ”tes” med oss in. Erik har grävt i svenska siffror, precis så som de ser ut. Men när sammanfattningen skrivs, det sista Erik gör, så landar han i en slutsats.

Dagspressens upplagor har sedan rekordåret 1989 minskat med 22 procent. Tappet från 1989 till 2007 är drygt 1,1 miljoner exemplar, från 4,9 miljoner till 3,8 miljoner exemplar.

Är det då internet som är gjort att läsarna överger pappersupplagan? Nja, riktigt så enkelt är det inte – enligt siffrorna. Bland annat kan vi enkelt konstatera att de största tappet skedde i början av 90-talet, dvs innan internet hade slagt igenom i Sverige.

Påverkan av andra faktorer är formodligen betydligt större. Till exempel konjunktur, prissättning, förändrat konsumtionsbeteende av medier till följd av ett allt större utbud.

Läs hela rapporten här, och kommentera gärna. Vill du hämta hem istället så vassego, 1,5MB PDF.
Papper vs. webb – en marknadsanalys

18 thoughts on “Webbransonering – en bra idé?”

  1. Intressant läsning, tack för rapporten. Egentligen är det ju väldigt enkelt. Folk slutar läsa tidningar därför att nyheterna är långsamma och dyra. Internet är ett bättre media för nyheter än papper.

    Däremot måste vi ju även fortsättningsvis lyckas med att finansiera nyhetsdesken. Det är dyrt att göra nyheter men ingen vill betala för dem och affärsmodellerna på Internet lyckas inte täcka upp förlusten på papper. Skönt då att annonsvärden på Internet ökar och att det verkar finnas ännu mer att hämta på Internet. Men är det räcker inte ända fram och vi måste vara ännu mer kreativa för att lyckas. Är det inte så också att många tidningshus tjänar pengar på sajter utanför själva nyhetsområdet? Jag tänker på Aftonbladets Viktklubb och SvD’s Tasteline. Det är ju jättebra med webbintäkter till tidningshusen, men hur stor del av dessa kommer från själva nyhetssajten och hur stor del kommer från kringliggande tjänster? Den rapporten skulle jag vilja läsa.

    Reply
  2. Intressant läsning, tack för rapporten. Egentligen är det ju väldigt enkelt. Folk slutar läsa tidningar därför att nyheterna är långsamma och dyra. Internet är ett bättre media för nyheter än papper.

    Däremot måste vi ju även fortsättningsvis lyckas med att finansiera nyhetsdesken. Det är dyrt att göra nyheter men ingen vill betala för dem och affärsmodellerna på Internet lyckas inte täcka upp förlusten på papper. Skönt då att annonsvärden på Internet ökar och att det verkar finnas ännu mer att hämta på Internet. Men är det räcker inte ända fram och vi måste vara ännu mer kreativa för att lyckas. Är det inte så också att många tidningshus tjänar pengar på sajter utanför själva nyhetsområdet? Jag tänker på Aftonbladets Viktklubb och SvD’s Tasteline. Det är ju jättebra med webbintäkter till tidningshusen, men hur stor del av dessa kommer från själva nyhetssajten och hur stor del kommer från kringliggande tjänster? Den rapporten skulle jag vilja läsa.

    Reply
  3. @P-M: Den stora kassakon i sammanhanget är ju blocket.se – en otroligt bra affär för aftonbladet. Och visst är det så att tjänster är en bra intäktskälla. Svårigheten är för mindre, lokala spelare, att ha tillräckliga muskler för att bygga i konkurrens med tex Aftonbladet. Mindpark är en ansats i den riktningen, men det är inte enkelt…

    Däremot, det finns en lokal annonsmarknad som mer än väl räcker för att finansiera mina mediehus. Det gäller bara att hitta rätt i hur den nya kanalen ska användas, presenteras, säljas. ”Monsterposten” om nya intäkter är ett försök att visa hur den ekvationen kan gå ihop.

    Reply
  4. @P-M: Den stora kassakon i sammanhanget är ju blocket.se – en otroligt bra affär för aftonbladet. Och visst är det så att tjänster är en bra intäktskälla. Svårigheten är för mindre, lokala spelare, att ha tillräckliga muskler för att bygga i konkurrens med tex Aftonbladet. Mindpark är en ansats i den riktningen, men det är inte enkelt…

    Däremot, det finns en lokal annonsmarknad som mer än väl räcker för att finansiera mina mediehus. Det gäller bara att hitta rätt i hur den nya kanalen ska användas, presenteras, säljas. ”Monsterposten” om nya intäkter är ett försök att visa hur den ekvationen kan gå ihop.

    Reply
  5. Det är en svår grupp att nå via tidning eller annat media. Det är den grupp som säger nej till gruppreklam i hög omfattning. Unga under 35, ensamstående boende i hyresrätt eller bostadsrätt, välutbildade. Helt logiskt har de långt till pappersåtervinningen.
    Oadresserad reklam fungerar dock bättre på denna grupp än dagstidning.
    Ca 50 % contra 25 % täckning inom vissa postnummer inom storstad.
    Web, gratistidning och adresserad reklam fungerar. Försändelser typ RedPages fungerar väl. Sekmé har ett filter på de aktua postnumren.

    Reply
  6. Det är en svår grupp att nå via tidning eller annat media. Det är den grupp som säger nej till gruppreklam i hög omfattning. Unga under 35, ensamstående boende i hyresrätt eller bostadsrätt, välutbildade. Helt logiskt har de långt till pappersåtervinningen.
    Oadresserad reklam fungerar dock bättre på denna grupp än dagstidning.
    Ca 50 % contra 25 % täckning inom vissa postnummer inom storstad.
    Web, gratistidning och adresserad reklam fungerar. Försändelser typ RedPages fungerar väl. Sekmé har ett filter på de aktua postnumren.

    Reply

Leave a Reply