“Varför skulle vi anställa just dig?” “eller varför passar du in här?” måste vara bland de två vanligaste frågorna på en anställningsintervju. Jag har i alla fall stött på dem på alla intervjuer jag varit på. Här kommer svaret: “Jag är framförallt spontan, social och nyfiken, det gör att jag har lätt för att anpassa mig till en mängd olika situationer och framför allt människor. Det jag inte kan, kompenserar jag med nyfikenhet och en vilja att ständigt lära mig nya saker. Lägger man dessutom till lyhörd till mixen så är jag den perfekta eleven, 100% formbar.” Inte dåligt va:) Jag vet jag vet, sjukt pretto, men tro mig det där säljmanuset fungerar alldeles utmärkt som första intryck, problemet är bara att nätet står mer och mer för det där första intrycket idag. Tittar man på min facebook till exempel har jag nog lite väl lätt för att anpassa mig till vissa situationer;)

Jag erkänner, jag är social och gillar att gå ut med vännerna, jag är spontan och lite otålig vilket kan medföra stavfel och kanske till och med formuleringar som klingar i moll när det va mer tänkt i dur. Jag har dessutom lätt för att bjuda på mig själv vilket helt enkelt har resulterat i en film på YouTube (se nedan). Social media today skriver om just denna nättransparansen och hur den information vi väljer att publicera på nätet är fullt tillänglig för framtida arbetsgivare. Det finns både för och nackdelar enligt min mening. Transparens i all ära, men en arbetsgivare som möts av alla mina stavfel, festbilder och parodier på pojkband har ingen annan kontext än den han/hon ser framför sig att relatera till. Och så länge jobbet inte handlar om ett vara värd på Wallmans är det ingen bra kontext. Det positiva är att man faktiskt lär känna en människa och inte en anställd.

Hur ofta säger man inte att det är så otroligt viktigt med kontakter. Folk tycker om att anställa människor via personliga kontakter och referenser, någon som de i viss kan relatera till, det är det de sociala nätverkens positiva sida handlar om på anställningsmarknaden enligt min mening. I grund och botten är vi är alla människor, ta det lugnt med festbilder och stavfel bara:)

Faktum är att anställningar via nätet ökar. Student.se skriver om en undersökning från nätverket Execunet och att 77 av 100 företag använder sökmotorer på nätet för att kolla upp sina sökande. Dessutom är det så att skolor i USA har börjat använda sökmotorer och sociala nätverk som komplementerande information till sina intagningar:

– 10% av de tillfrågade högskolorna och universiteten i USA (50 av 500 st) använder sociala nätverk i utvärderingen av sina ansökande.

– 38% av högskolorna/universiteten sa att vad de såg hade negativ effekt på antagningarna.

– 25% av högskolorna/universiteten sa att deras åsikter och bedömningar kring den ansökande förbättrades.

– 21% av högskolorna/universiteten använder sociala nätverk för att värva ansökande och prospects.

Som sagt. Vi är på väg in i en ny era där de sociala nätverken mer och mer definerara oss som personer. Web 2.0 håller på att förvandlas till ett digitalt CV. Kanske är sociala tjänster som Moli helt rätt ute med sin möjlighet att skapa tre olika profiler, en för vännerna, en för familj och en för karriären?