Vem tjänar egentligen pengar på upphovsrätten?

Det är mycket möjligt att jag slår in en öppen dörr. Det är också mycket möjligt att min magkänsla inte stämmer. Och det kanske till och med är så att det redan finns siffror på det här. Men jag har inte sett dem, så tipsa mig i så fall gärna. Men så här tänkte jag:

Jag skulle vilja se lite hårda fakta på hur det ser ut med den ekonomiska aspekten av upphovsrätten för våra artister och konstnärer. Alltså de som enligt uppgift riskerar att inte längre kunna försörja sig om upphovsrätten försvinner, eller förändras fundamentalt, då det är skapandet av verk som sätter smör och bröd på deras bord.

Med andra ord, hur är det med matematiken? Hur många upphovsmän i Sverige försörjer sig på riktigt med intäkter som är direkt kopplade till upphovsrätten? Givetvis vill jag också veta hur många försörjer sig i svansen runt dem, alltså bland de som inte är upphovsmän, men som lever på deras verk.

Ännu tydligare, och med ett exempel: Hur många svenska författare drar in tillräckligt i royalty för att de ska kunna leva på det? Och hur många har vi för övrigt inom bokindustrin som tjänar sitt uppehälle på deras verk? Vi skulle till och med kunna räkna på totaler. Total lönekostnad i förlagsbranschen vs utdelade royalties till upphovsmännen.

Frågeställningen gäller naturligtvis i lika hög grad för musikindustrin och övriga skapande branscher.

Musikern Jonas Almquist från The Leather Nun har sin bild klar, för författare finns det mycket att fundera på och just nu är det en bra debatt på Bokhora i ämnet.

Men åter till frågan. Finns det trovärdiga siffror på det här området? Anybody?

Lite länkar, efterhand som de trillar in.

26 thoughts on “Vem tjänar egentligen pengar på upphovsrätten?”

  1. Tack Siri. Den skulle såklara varit med, och den låg sedan i morse bland min ”Shared Items” med den här kommentaren:

    “Ansluter bra till diskussionen som som Johanna fick igång på Bokhora (http://www.bokhora.se/blog/salong/debatt/2009/0…) men här är tonfallet lite coolare ;) Jag tror att alla debattörerna där tycker det är värt att följa den här serien, och dess kommentarer. Bokens framtid är spännande läsning.”

    Reply
  2. Din magkänsla är helt rätt (och tack för länken)! Det är verkligen mycket få konstnärliga kreatörer – vare sig man talar om författare, musiker eller konstnärer – som verkligen kan försörja sig helt på sitt skapande. Den andel av inkomsterna som med säkerhet kan relateras till upphovsrätten är i sin tur ännu mindre.

    De inkomster som flyter in till kreatörer kommer istället i påtagligt hög grad från subventioner eller sekundära inkomstkällor. Nationalekonomer som forskar på konstens och kulturens ekonomi talar ofta om “gåvoekonomier”.

    Upphovsrätten spelar alltså inte någon större roll som inkomstkälla, om man ser till hela fältet av konstnärliga skapare. Däremot så spelar den stor roll för en liten andel som är kommersiellt framgångsrika.

    Personligen tycker jag det är oerhört märkligt att fler inte har intresserat sig för den här vinkeln, eftersom den är så central.

    Reply
  3. De säljer väl i huvudsak en tjänst, som de sannolikt skulle kunna sälja ändå.

    Men det är alldeles oavsett lite vid sidan om det jag tänkte på. Också intressant, men kanske ändå inte riktigt samma sak.

    Reply
  4. Det är jag som ska tacka. Din uppsats är verkligen magnifik. Jag läste ju om den när det begav sig (tre år sedan?) men hade glömt den. Du borde blogga mer ;)

    Reply
  5. Rasmus Fleischer nämner lite intressanta siffror från Stim i den här posten: http://copyriot.se/2009/06/02/stims-sa-kallade-

    “Av de anslutna var det mindre än hälften, 23374, som fick några pengar alls under året. Även bland dessa fick det stora flertalet ut mindre än tusen kronor. Vi var 8550 som fick mellan 1000 kronor och en halv miljon, medan 89 stycken – gissningsvis främst förlag – fick ut över en halv miljon.”

    Reply
  6. Varför inte ta med mjukvara?
    – Jag lever på att skriva kod och det faller väl även det under upphovsrätten?
    Sedan är det väl alla designers (webb, industri, reklam osv.). Räknar man även in all de som är en del av detta ekosystem så blir det ganska många personer.

    Kanske inte målet med din “undersökning”, men relevant i förhållande till upphovsrätten.

    Reply
  7. Jag tar inte med mjukvara, eller övrigt du räknar upp heller för den delen – för där finns inget utbrett royalty-tänk. Man säljer en tjänst eller en vara enligt ett avtal. Ibland avtalar man in licenser, men det är fortfarande något helt annat än traditionell royalty för “skapande” artiser och konstnärer. Det finns ingen motsvarighet till STIM i mjukvaruvärlden.

    Reply
  8. Skrev själv lite på samma tema för några månader sedan:
    http://www.dahlgren.net/Blogg/tabid/60/articleT

    Framför allt för att jag själv överväger någon typ av CC-licens på mina skönlitterära alster. Jag tror det ligger en hel del i vad Leo Babuta skriver (http://writetodone.com/2009/04/29/the-culture-o…) att det med den nya tekniken kostar mer än det smakar att jaga dem som kopierar. Acceptera och anpassa dig istället är hans budskap. Vilket är logiskt för alla utom upphovsrättsorganisationer som då skulle bli arbetslösa…

    Reply
  9. Javisst borde mjukvara ingå – det är ju klockrent relaterat till upphovsrätten. Huruvida det finns något STIM eller inte i mjukvaruvärlden är irrelevant, så länge det är upphovsrätt vi snackar om.

    Jag håller med Fredrik, det finns mängder med människor som ingår i detta ekosystem. Jag drar till med siffran 500.000, för jag tror att det finns en halv miljon människor i Sverige som direkt eller indirekt lever av inkomster som är upphovsrättsrelaterade.

    Säg gärna emot, om någon har en bättre siffra. Tillsammans kan vi nog iterera fram en siffra till Jocke.

    Reply
  10. Du kan ju visserligen roa dig hur länge du vill med att definiera om mina frågeställningar, men det kanske finns annan arena som är lämpligare för det?

    Jag säger inte för en sekund emot att det finns massor med människor som lever på pengar som är “upphovsrättsrelaterade”. Vad jag vill vet framgår ganska tydligt i posten ovan.

    Reply
  11. Du slår inte in en öppen dörr.

    Däremot är jag övertygad om att “dörren” du talar om inte är fullt ut definierad (vare sig av dig eller någon annan i branschen) och som resultat allokeras frågeställningen (”dörren”) till de enheterna som troligen har behov för att just deras öppna dörr ska slås in eller öppnas.

    Upphovsrätt som inkomstmodell är en konstruerad modell i ett utvecklad samhälle för att säkerställa att

    1) upphovsrättinnehavaren (UIH) får sin del av en potentiell inkomst
    2) den mekaniska distributören (MD) får sin del av en potentiell inkomst

    I alla diskussioner kring upphovsrätt och “remuneration” (utbetalning, nästan) blir det varje gång ett stort fokus på punkt 2, då det är just distributören (MD) som har de ekonomiska resurserna att påvisa just deras krav på eventuell ekonomisk kompensation – och då enbart för den mekaniska distributionen. En distribution som du (eller andra möjligtvis olika piratkopierare) reagerar mot. Upphovsrättsinnehavaren (UIH) har sällan samma möjlighet, och därmed blir upphovsrättsinnehavaren glömd.

    Det tråkiga är att just distributionsfrågan blir ett argument för de som missbruker den faktiskt rätt så trevliga tanken bakom upphovsrätten.

    Reply
  12. I debatten låter det ofta som om förlagen bara håller på med distribution och inte adderar ett mervärde.

    För att nyansera lite kan jag berätta vad ett förlag som vi gör.

    – Idéarbete. Vi får in en del färdiga förslag på böcker, men många idéer är i ett tidigt skede, mest en idé alltså. Ibland gör vi tvärtom, vi har bokidé som letar upp skribent, fotograf och andra frilansare till. Jag skulle säga att det här är den mest underskattade delen av förlagsarbete. Det har vi ett par tillfällen hänt att skribenter jag jobbat med har gjort böcker i egen regi. Inga problem för min del, men jag har varnat dem för att det är betydligt mer jobb än vad de ofta tror. Jag skulle tro att dessa projekt hade varit mer lönsamma för upphovsmannen om de tagit hjälp av ett förlag. Vi tillbringar ju hela våra dagar med att skapa bra böcker och sälja dessa.

    – Formgivning och förpackning. För den typen av böcker vi gör (kokböcker och roliga faktaböcker) är form, pappersval, inbindning mm oerhört viktigt. Boken blir till en helhet där innehållet är en del och “hårdvaran” är minst lika viktig.

    – Försäljning och marknadsföring. Hälften av vår tid går till införsäljning, kontakter med återförsäljare, pr mm.

    – Risktagande. Förlaget tar den ekonomiska risken med utvecklingskostnader och tryckkostnader. Förlagsverksamhet är till stor del kvalificerade gissningar. En del projekt som vi trott på har inte funkat alls, medan andra har vi underskattat efterfrågan från kunderna. Men oftast har vi rätt :) Det räcker.

    – Distribution såklart. Den minst intressanta delen, men böckerna måste ju ut till kunderna.

    Så slutsatsen är att våra skribenter, fotografer mm inte hade tjänat mer utan förlaget. Förlagen är bra på att utveckla bokidéer, sälja och marknadsföra. Skribenter är bra på att skriva osv. Alla yrkesrollerna behövs för att det ska bli ett bra och lönsamt, för alla parter, slutresultat. En färdig bok som folk vill köpa.

    Vi finns på kakao.se och på Facebook

    Reply
  13. Bra kommentar Johan. Jag tvivlar inte en sekund på att förlagen fyller en stor funktion, i synnerhet i vissa kategorier.

    Däremot tror jag det misstolkas som att jag var ute efter förlagen, alla mellanhänderna, här. Så var inte min avsikt, utan det handlade mer om att debatten runt upphovsrätt alldeles för ofta landar i den “svältande konstnären”. Jag ville helt enkelt veta hur många upphovsmän som egentligen har royality-intäkter värda att nämna.

    Om det är så att vi behöver upphovsrätten för att förlagsbranschen, viktig eller inte, ska överleva – så är det DET vi bör diskutera kanske.

    En sidofråga blir såklart hur viktigt upphovsrätten egentligen är för de olika elementen i din redogörelse ovan. Det vore väldigt intressant att höra din åsikt om det.

    Reply
  14. Jag har först nu (de senaste veckorna) läst ikapp när det fäller diskussionen om upphovsrätten, boken/författarnas/förlagens framtid. Jag har reagerat på att en stor del av de som vill ändra upphovsrätten inte verkar ha en susning av vad förlag gör. Så min kommentar var kanske mer allmän än just till ditt inlägg.

    Min åsikt är att upphovsrätten är en förutsättning för att förlag ska vilja/kunna ge ut böcker. Det behövs helt enkelt en form av garanti för att de/vi ska kunna få lönsamhet på vår produkter. Att det ska satsas pengar på idéutveckling, design, tryck, marknadsföring och sälj.

    Ger förlagen ut böcker som är ekonomiskt framgångsrika, så får ju också upphovsmännen en bra ersättning.

    Vidare handlar en del av debatten om att upphovsmännen/författaren får en alltför liten del. Men det är ju inget idag som hindrar den som vill att ge ut i egen regi. Jag är helt övertygad om att de då skulle få en betydligt mindre total ersättning (men antagligen större i %).

    Som sagt våra skribenter är lysande på att skriva, fotografer och formgivare på sin del. Vi på förlaget är bra på redigering, förpackning, sälj mm. Jag tycker det är bättre att var och gör det de är bäst på.

    I del mer hätska inlägg beskrivs förlagsfolk så här: De gamla branscherna är som försoffade gubbar som sitter på en parkbänk och förstrött kastar småsmulor till de pickande kreatörerna, medan de själv mumsar i sig en mumsig korvmacka och slickar sina feta fingrar. (http://www.annatroberg.com/2009/07/22/fildelarn…)

    Det är en bild som verkligen inte stämmer. Och vore det så skulle förlagen var oerhört lönsamma. De är de inte. Drivkraft för de förlagsfolk generellt är att de gillar böcker. Mycket.

    Nu svarade jag kanske på något helt annat.

    Till sist: läs gärna vad mattiasbostrom.se skriver.

    Reply
  15. Tobias Brandel skrev några bra reportage i SvD i våras där han granskat t ex Stim-pengar.

    Musik har aldrig lönat sig bättre:
    http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_28
    Sami ökade utbetalningarna:
    http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_28
    Kortföretag får mer än låtskrivare:
    http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_28

    Jag skrev ett mail till Tobias med ett förslag om en webbplats där man granskar och förklarar musikindustrin, och i förlängningen upphovsrättsindustrin, men fick aldrig något svar. Han kanske inte kan, som SvD-anställd. Ska vi göra det istället?

    Det här är vad jag skrev till Tobias:

    Hej Tobias,

    Mitt namn är Linus G Thiel och jag har med stort intresse och beundran följt dina granskande artiklar om musik/skivindustrin. Faktum är att jag med stor förvåning, dagen efter att jag tänkt exakt samma tanke, läste din artikel som jämförde Stimintäkterna med skivförsäljningen. Du ska ha massor av beröm för att du bedriver riktig journalistik till skillnad från de flesta av dina kolleger, som mest bedriver opinion eller upprepar det de har läst på andra bloggar.

    Ungefär samtidigt som jag funderade över Stim vs skivförsäljning, formades en idé i mitt huvud, och det är en idé som jag inte tror jag kan genomföra utan din hjälp. Jag skulle vilja starta “Musikbranschbloggen” (med ett lite mer spiffy namn) där vi tittar på olika ämnen, förklarar, i text och grafik, vilka pengar det handlar om, hur fördelningen ser ut idag, för 10, 20 år sedan och så vidare. Jag vill hålla det helt utan pekpinnar, utan förslag eller idéer på vad musikbranschen “borde” göra, och egentligen inte propagera för en förändring av upphovsrätten utan bara gräva, granska och sammanställa fakta.

    Tanken är alltså dels att väcka folks tankar, och låta dem förstå hur liten skivbranschen verkligen är. Hur lite pengar vi idag betalar för musik vi köper. Dels att skapa ett antal genomarbetade artiklar, som andra bloggare sedan kan länka till och använda som underlag när de föreslår lösningar, diskuterar idéer och så vidare.

    Några frågeställningar som jag skulle vilja ta upp:

    Om hur stora skivbolagen är, jämför med t ex ETT annat mellanstort bolag

    Om hur stor del av musikbranschen som skivförsäljningen står för (jämfört med Stim/andra licenspengar, merchandise, konserter, videor, rubbet)

    Hur stor andel av det går till skivbolagen

    Hur påverkar 360-deals den ekonomiska fördelningen

    Hur mycket pengar är i skivpromotion

    Jämför skivförsäljningen med korv utanför konserter (jag tänker mig att korvförsäljningen utanför alla Sveriges konserter, från Globen till studentnationen, är omfattande)

    Vad säger du? Är det något som skulle intressera dig, och isåfall, är det något som ditt avtal med SvD tillåter?

    Vänliga hälsningar,
    Linus G Thiel

    Reply

Leave a Reply