Journalist, Gud och Paul Ronge

För ett par dagar sedan skrev Malin Lernfelt, @MalinLernfelt, en tweet om att alla på GP:s ledarredaktion var journalister. Jag reagerade med nyfikenhet och frågade hur hon definierade det. Vi dansade ett par tweets utan egentligen landa i något avslut. Inte helt sällsynt på Twitter. Och helt ok.

[hela konversationen]

Bakgrunden till min undran är så klart debatten om #journalistroll. Båda sidor, om uttrycket tillåts, verkar regelmässigt ta “journalist” som väldigt självklart. Antingen för att lyfta fram dem som något speciellt eller för att försöka ogiltigförklara dem som något passé. Själv blir jag i ökande grad förundrad över hur stor skillnad det är i hur det definieras. Man gör, i min uppfattning, anspråk på en objektiv definition när det i själva verket är svårt att inte uppfatta det som i allra högsta grad subjektiva bedömningar.

Är man journalist om man är med i SJF? Ja, det kan man absolut säga, men alla verkar överens om att det inte är ett krav. Man kan alltså vara journalist utan att vara med i SJF.

Är man journalist om man har ett anställningskontrakt som säger att man är journalist? Absolut, men många journalister har ingen anställning alls.

Är man journalist om man skriver “journalistiskt”? Jodå, men vem avgör var de gränserna ska dras.

Om man är med i SJF, anställd och skriver journalistiskt kan man ändå diskvalificeras som journalist om man också gör kommersiella jobb, om man röstar i demokratiska val, eller om man ibland skriver ogrundat skvaller. Listan med föreslagna undantag kan göras hur lång som helst.

Kort sagt, det verkar finnas lika många idéer om vad en journalist är, som det finns journalister – för att använda en i diskussionen populär cirkelreferens. Min stilla fråga blir då om definitionen, distinktionen, kan kan användas för att diskutera andra frågor, eller om “journalist” snarare kommer i vägen då.

Jag ser en liknelse med min bild av mig själv som agnostiker. Jag älskar diskussioner om religion och dess roll i vårt samhälle. Men jag anser det irrelevant om gud finns eller inte. Debatten blir utmärkt ändå. Plättlätt. Inte speciellt dramatiskt.

In i det här kommer så Paul Ronge stormande någon dag senare. I en monstertweet klär han på mig ord som jag inte sagt och lägger citat i andra sammanhang än de yttrades. Han gör det här vid upprepade tillfällen och jag blir till slut lite trött. Sorry för de som upplevde mig som ilsk. När jag inte sitter på iphone och flyget precis ska lyfta tänker jag komplettera med länkar och citat. Men poängen är hur oerhört provocerad @paulronge verkar bli av mitt agnostiska förhållningssätt. Det ska jag fundera mer på så småningom.

[hela konversationen]

Som parentes: Lite intressant att jag avkrävs en egen åsikt för att få lov att ställa frågor och söka klarhet. Det är väl precis så objektiva journalister förväntas arbeta?

Till sist, var jag står i fråga om det framtida medielandskapet är förmodligen känt. Men om jag anser att man kan definiera journalister eller inte har absolut inget med den frågan att göra. Låt oss hålla isär saker och ting. Och låt mig gärna redogöra för mina frågor och åsikter själv, istället för att bli pådyvlad sådant jag inte sagt eller tyckt. Bara så. Mer sedan. Kanske ;)

– Posted using BlogPress from my iPhone

6 thoughts on “Journalist, Gud och Paul Ronge”

  1. Imponerande långt för att vara skrivet på telefonen. :-)

    Blev nyfiken och kollade upp hur SJF formulerar kraven för medlemskap. Man kan säga att det behövs lite trixande för att få till något som funkar:

    “Den som är anställd eller frilans, med i huvudsak journalistiska arbetsuppgifter, vid svenskt eller i Sverige verksamt massmedium kan vara medlem i Journalistförbundet. Journalistiska arbetsuppgifter har den som självständigt väljer, bedömer eller bearbetar redaktionellt material för massmediers räkning eller har andra med Journalistförbundets yrkesregler förenliga arbetsuppgifter.

    Hit räknas bl a fotograferande, skrivande och/eller redigerande medarbetare, aspirant och fotoelev, tecknare, korrekturläsare, telefonmottagare, bildredaktör, akrivmedarbetare, layoutmedarbetare och layoutelev, researchmedarbetare, redaktionell arbetsledare, reporter och producent oavsett journalistiskt medium. Även annan redaktionell medarbetare kan vara medlem om förutsättningarna i första och andra styckena är uppfyllda.”

    (http://www.sjf.se/portal/page?_pageid=53,5584329&_dad=portal&_schema=PORTAL)

    Men som sagt, SJF är ju fria att ställa de krav man (vi, jag är ju medlem) vill. Och vad jag förstår har man aldrig velat skydda titeln. En allmän definition känns därmed inte så… nödvändig.

    Reply
  2. Jag håller med om att någon entydig, alltid gällande definition av journalistrollen är svår att göra, på samma sätt som det är svårt att definiera de flesta moderna yrken idag förutom ett fåtal skyddade som läkare, advokater och dylikt.

    Men att en definition inte kan göras innebär inte att man ska låta bli att ha ideal att sträva efter, som i journalistens fall exempelvis kan gälla att sträva efter relevans, nyansering, konsekvensneutralitet och så vidare (och det är väl egentligen det som Lernfelt far efter). Att ha en yrkesstolthet och en yrkesroll att identifiera sig med, tror jag kan vara nyttigt eftersom det ger en känsla av tillhörighet och ett mål att sträva efter. Sedan är ju risken att den här yrkesstoltheten övergår i arrogans och idealen istället förvandlas till definitioner som används för att exkludera andra. Men att en journalist säger “jag är journalist och för mig innebär det att jag strävar efter följande saker” ser jag inte som ett problem i sig, lika lite som när en kommunikatör, författare eller lärare gör det samma.

    Reply
    • Det kan jag absolut hålla med om. Men det är påfallande ofta det används på ett annat sätt, i diskussioner men också i sådana allvarliga saker som underlag till lagtexter etc. Vi har ju varit igenom problemet med ”journalistisk verksamhet” när PUL havererade, man tycker vi borde lärt oss något.

      Reply
  3. Jag tycker att den här diskussionen visar ganska tydligt att min utgångspunkt har visst fog för sig: journalistrollen är i upplösning. Det blir svårare att säga var gränserna för journalistik börjar och slutar.

    Att vissa utan tvekan kan definiera rollen och gränserna motsäger inte det faktum att många andra har betydligt svårare för det. Jag tror vi lämnar den enhetliga bilden av vad journalistik är och får allt svårare att samla en kår kring en definition. Vi kommer, som så mycket annat just nu, få leva med flera bilder som existerar parallellt. Och då har vi just en upplösning (i det stora), även om man mycket väl kan leva och verka efter de ramar som man satt själv och den närmaste gruppen har satt upp (i det lilla).

    Reply

Leave a Reply to Ronja BoijeCancel reply