Min gamle, gode, och väldigt frispråkige vän Claes Magnusson (@claes) är på semester. Jag läser en rapport på Facebook och ber att få återpublicera den. Hopp och förtvivlan, om vartannat.
På en thailändsk strand ser jag ett franskt pensionärspar ta fram sin MacBook Air 13″, koppla upp sig trådlöst för att starta FaceTime till barn och barnbarn hemma. De pladdrar, skrattar, gråter, vinkar, går runt och håller upp datorn för att visa sin bungalow och den fina stranden.
Det är som en reklamfilm från Apple, fast live och i högsta grad äkta.
Fantastiskt när man ser vanliga människor ta stora steg med hjälp av ny teknik utan att ens tänka på det. Kunna göra mer. Växa. Utvecklas. Få nya möjligheter. Bli bättre. Bli kraftfullare. Få kontroll. Själva kunna göra saker de tidigare aldrig ens skulle kunnat fantisera om.
Jag hoppas en av helvetets nio cirklar är reserverad för alla de trångsynta IT-chefer och andra som de senaste femton åren hållt tillbaka denna utveckling med hjälp av nedlåsta skitdatorer, strypta möjligheter och korkade policies med syfte att fördumma och trycka ner användarna.
Håller med till fullo. Har länge irriterat mig på samma sak. När jag för ett år sedan blev tillfrågad av Apple vad jag tycker de allra helst ska göra för att jag ska bli nöjd, föreslog jag en globalisering av nätet. För 20 (?) år sedan ringde vi skåningar dyra rikssamtal mellan Lund och Helsingborg medan Stockholmare ringde lokalsamtal i hela Storstockholm.
Kom just hem från Chile där det kostar 17.80 per minut att ringa till Sverige. Data kostar 90 SEK / MB. Hela idén med en iPhone faller pladask. Jag tror att detta är något vi kommer att skratta åt om 10 år.
Lars Kjellberg
Håller med till stor del men inte om själva motiven hos it-avdelningarna. Som jag ser det är problemet tudelat. Det första och den viktigaste är att man inte inser att man är en stödprocess. Man ser sig som en huvudprocess och då arbetar man inte för organisationens bästa.
Det andra problemet är egentligen ett symptom på det första. Man vill driva sin verksamhet så billigt och effektivt som möjligt och det innebär att man låser in i plattformar som är enkla att supporta. Detta hänger också ihop med att ledningen i många fall inte förstår it och är ovilliga/oförmögna att styra och ointresserade av att finansiera på det sätt som behövs.
Håller med om ditt första antagande, men anser precis tvärtom när det gäller incitamenten. Jag har inte mött många IT-chefer som vill ha lägre budget eller färre anställda än vad de har idag. Snarare tvärtom.
I stora företag är det makt och position att ha stor budget och stor personalstyrka.
En del av min konsultverksamhet handlar om att komma med en second opinion när det gäller IT-beslut. Och jag blir nästan alltid skärrad av hur mycket som – när man skrapat på ytan – visar sig handla om helt andra grunder än effektivisering och bästa pris för bästa lösning.
Scary, faktiskt.
Absolut, det jag menade var att det oftast handlar om att kraven på it ökar men inte budgeten (inte för att it-chefen inte vill ha större budget utan för att chefen på nivån över inte ökar den). Man tvingas pressa in mer och mer inom befintliga ramar och med de förutsättningarna blir det som det blir:/
Men min erfarenhet är lite begränsad så du har säkert en mer nyanserad bild att ge.
Jag råkade ut för ett närliggande exempel i morse. Tänkte betala och ladda ner lite programvara på nätet (spel) men möttes av att det inte gick, på grund av någon oförklarlig regionalisering:
http://lakonism.blogspot.com/2012/01/idiotiska-ubisoft-och-impulse-forlorar.html
Ett hinder så gott som något… .-/
Om vi ser bortom hårdvaran och it-avdelningarna, finns mycket av samma problem med verksamhetssystemen.
Många verksamhetssystem idag är direkt utvecklade för att begränsa, hålla tillbaka, kontrolera och styra medarbetarna. Det är process-styrningssystem, tidrapportering, inköpssystem, budgetuppföljningssystem, etc etc etc.
Läs t ex hur lärarna och forskarna dignar under administrativa system i debattartikeln i UNT – http://www.unt.se/debatt/styrsystem-utan-styrsel-1547070.aspx
De som driver denna utveckling är de centrala, och mellanskikts-, byråkratierna i organisationer. Systemen byggs och byggs ständigt ut för att det ger dessa byråkratier makt. Och de kan byggas ut, för att it medger en sådan kontroll – som hade varit omöjlig för bara tio år sedan.
Tragiskt, för motsatsen är ju fullt möjlig. Att “empower” medarbetarna (vad heter det på svenska egentligen?) med it. Att med ny teknik ge dem större oberoende, större kreativitet, större möjlighet till eget växande ansvar … allt kunde vara möjligt, när mer information finns tillgänglig för alla.
Det är illa att vi slagit in på så fel väg: mer och mer kontroll och detaljstyrning. Vi mäter fel saker och styr mot fel mål. Det hämmar kreativitet och utveckling. Jag tror personligen att det är en viktig orsak till den svaga produktivitetsökning vi haft – trots att datorernas kraft utvecklas exponentiellt.
Vi måste bekämpa den byråkratiska tillväxten. Den har visserligen klätt sig i en snygg it-kostym. Men det är samma fula byråkrati med sina ständiga maktanspråk undertill.
Citerar min gamle chef: “Byråkrati är till för att även medelmåttorna ska få vara med och leka”.
Det känns spontant som ett ganska dåligt exempel, att jämföra vad två personer gör på sin semester med sin högst personliga utrustning (förtusätter jag) med vad ett företag bör tillåta eller inte tillåta sina användare att använda företagets utrustning till.
Missförstå mig rätt, man måste kunna använda sin arbetsutrustning på ett vettigt sätt där onödiga regler hindrar en. Men många av oss har varit med om ganska förödande incidenter som beror på bristande förståelse över vad som fungerar och inte fungerar. Jag menar med detta INTE att användare är dumma i huvudet (ofta är det rätt kluriga individer som på ganska fiffiga sätt lurat systemet).
Det är förstås lätt att påpeka att artikeln inte pratar om alla IT-chefer och avdelningar utan bara “alla de trångsynta IT-chefer och andra som de senaste femton åren hållt tillbaka denna utveckling med hjälp av nedlåsta skitdatorer, strypta möjligheter och korkade policies med syfte att fördumma och trycka ner användarna.” men det är svårt att inte ta till sig, jag vet ju att många på mitt företag anser att vi “trycker ner dem” med våra regler, hur mycket tid vi än lägger på att försöka förklara varför de finns där.
Testa att googla på consumerization ;)
Om inte användaren förstår er policy eller era teknikval – är det då fel på användaren eller på de beslut som fattats?
Ah, det vore så schysst om det var möjligt, låta de anställda köpa egen utrustning och använda dem. Enligt lag står vi dock under PCI-CSS (googla det om du behöver) så det är dessvärre inte möjligt. Detta är något vi informerar och utbildar i regelbundet. Att hålla samtliga anställda uppdaterade kring detta regelverk är faktiskt en praktisk omöjlighet, vi får helt enkelt nöja oss med de breda penseldragen.
Självklart finns det ett ansvar från varje IT-avdelning att utbilda och informera, något annat har jag aldrig påstått, men var man lägger ribban är ibland enklare sagt än gjort.
Bara för att en användare inte förstår, eller ens förväntar förstår, ett teknikval innebär inte att beslutet är fel. Det har jag svårt att tro att du verkligen menar. Jag förstår inte alla detaljer i vare sig vår budget eller marknadsplan, det innebär ju inte att de som har skrivit den har gjort fel.
Jag känner väl till PCI DSS (menar du väl?) men det är ju långt från alla som tvingas in under deras regelverk – och det har var en allmänt hållen diskussion från min sida. Sorry, ’bout that.
“Bara för att en användare inte förstår, eller ens förväntar förstår, ett teknikval innebär inte att beslutet är fel.”
Det kanske är så att presentationen av motivet för beslutet lämnar en del att önska? Om beslutet påverkar användarens vardag eller arbete, så bör man kanske åtminstone försöka förklara…
Som IT-chef kan jag nämna ett antal argument för nerlåsta datorer. Samtliga har till syvende och sidst med ekonomi att göra. (också säkerhet = ekonomi eftersom vi undviker kostnader och jobb för att rensa upp / ominstallera osv..)
Ledningen har bestämt att bakgrundsbilder ska sättas enligt företagets policy så att kunder ska få slippa se kattungar eller lättklädda flickor på skärmarna.
Däremot är vi inte helt omöjliga. Vill man ha icke-standard programvara installerad så måste man få ok på programmen först. Kalle Kunskap och uTorrent är t ex inte ok. Det handlar inte heller bara om ansvar och förtroende utan även om att skydda mot skadliga program som ibland utan de anställdas vetskap kan komma in i datorerna.
Har man anställda som vill ha lättklädda flickor som bakgrundsbild så är väl knappast rätt lösning på rätt problem att tvinga dem att ha en annan bakgrundsbild. Snarare bör man väl fundera om de öht är lämpliga för jobbet?
Jag brukar betrakta det som ett lackmuspapper ;)
– Tillse att presentationsskikten i applikationerna görs oberoende av användarenheten.
– Inför ett applikationspubliceringsfundament som omhändertar ovan möjlighet.
– Inför ett nätverksfundament som dynamisk ger lämplig access/uppkoppling baserat på vem du är, plats för anslutning och med vilken typ av enhet du använder för att ansluta med mot de tjänster som du har rättigheter till att ansluta till vid givet tillfälle.
– Tillse ett flexibelt men pålitligt identitets- och accessfundament som stödjer ovan applikationspublicerings- och nätverksfundament.
= Låt användarna komma åt “sina” applikationstjänster oavsett enhet och plats för anslutning.
Typ…