Vilken snurr det har varit idag. Jag tänker inte länka till debatten för då kommer någon att känna sig uthängd och någon annan förbisedd. Däremot tänker jag länka till det som kallas för Pressens etiska regler eller de pressetiska reglerna, men som egentligen heter ”Etiska regler för press, TV och radio”.
För så här är det: de pressetiska reglerna får vem som helst lov att diskutera. Det är inte något som är förbehållet ansvariga utgivare i press, tv och radio. De här reglerna finns till för att medierna och de som medierna skriver om ska kunna samexistera. Det är lika mycket dina och mina regler att ha synpunkter på som det är mediernas regler att tolka och efterleva.
Reglerna, eller snarare riktlinjerna, finns som ett stöd för den publicistiska hållning som svenska medier har kommit överens om. Tillsammans med PO-PON utgör de fundamentet för den självreglering som svenska medier ägnar sig åt sedan 1969. I många andra länder har man ett helt annat system. Där går man till domstol i efterhand istället och ser till att det kostar att orsaka oförsvarlig publicitetsskada. Jag gillar egentligen vår lösning, men då måste det fungera. Systemet med Pressombudsman är utsatt för stark intern kritik redan. Det behöver reformeras, det verkar de allra flesta överens om. Och du får vara med i den diskussionen. Faktiskt.
Om du hittills inte engagerat dig i debatten så uppmuntrar jag dig att göra det. Nästa gång kan det vara du som hamnar i skottlinjen. Regelverket är väldigt enkelt att läsa, men helt uppenbart besvärliga att tolka. Därför är diskussionen viktig.
Jag säger det igen: de pressetiska reglerna får vem som helst lov att diskutera. Om inte de ansvariga i mediehusen tar den diskussionen, så är det deras problem. Och det kan bli ett väldigt, väldigt dyrt problem…
Det du skriver är bra, men för den som inte vet tycker jag det är motiverat att komplettera med de yrkesregler som finns för varje enskild journalist att följa. Yrkesetiska nämnden inom journalistförbundet bevakar efterlevnaden.
Visst finns det ytterst ett utgivaransvar, men det innebär inte att man från enskild journalist kan slå ut med händerna och säga att man inte har något ansvar.
Texten inleds så här:
“YRKESREGLER
En stark journalistisk integritet är avgörande för trovärdigheten. Den som granskar samhället måste också själv kunna tåla att bli granskad.
Att journalisten visar hänsyn i arbetet på fältet är viktigt för allmänhetens förtroende. Tilltron till medierna och dess medarbetare bygger på att yrkesreglerna följs. ”
Läs mer här:
http://www.sjf.se/portal/page?_pageid=53,38437&_dad=portal&_schema=portal