”Hur kan man lita på något som vem som helst kan redigera”? Det enda sättet att göra den frågan till något begripligt är att acceptera att den antyder att det finns två grupper. En som är ”vem som helst” och en som är ”någon”. Det är samma synsätt som lurar oss att dela in i finkultur och fulkultur, sätta upp ramar för vad som är ”riktig journalistik” och med allmän skepsis se ner på det som sker utanför vår (mediernas) kontroll.

Det finns studier som visar att Wikipedia innehåller fel. Men samma studier visar att det samma gäller för de traditionella uppslagsverken också. Ansedda Nature gjorde en stor studie som tyvärr är flyttad jaiku hittade, och kortare referat finns här: ”Wikipedia as accurate as Brittanica”. Man noterade åtta allvarliga fel. Fyra vardera i Wikipedia och Encyclopædia Britannica. Man hittade också 162 mindre fel i Wikipedia mot bara 123 i Brittanica.

Svd gjorde en likande test i mars 2006, och kom till ett liknande resultat när man jämför Wikipedia och NE.se. Susning.nu är också med i artiklen, men är numera vilande och pekar mot Wikipedia. ”Gratis nätlexikon får bra betyg” skrev man, men konstaterade också att ”Experterna föredrar NE”. I några fall håller jag absolut med experterna om de minuspoäng man ger Wikipedia. Men i andra fall blir det märkligt när man hackar ner på sådan som att ”Texten är informativ men egendomligt disponerad.” (om Kubism) eller helt underbara ”Texten är alltför uppdaterad för att passa in i ett uppslagsverk” (om Slobodan Milosevic). Uppdaterad måste väl ändå vara en bra sak?

Riktigt illa går det för NE.se i frågan om Muhammedteckningarna. Här går det etablerade uppslagsverket på en riktig mina: ”Texten är spekulativ och presenterar en egen konspirationsteori.” NE.se får också två bottenplaceringar (wikipedia ingen) för att man inte har har med uppslagsord som borde vara självklara. Och kritiken är inte nådig: ”Att [Stella McCartney] saknas i den inbundna versionen av NE är tråkigt nog, men att hon inte finns med i den nätbaserade är ytterst märkligt.” Stella är numera med, men Bear Quartet verkar NE ha bestämt sig för att fortsätta dissa

Jämt skägg, eller fördel Wikipedia, om du frågar mig. Men det behöver du inte göra. Du kan skapa dig en egen uppfattning. Och om du hittar något fel, så kan du ändra. Det är det som det handlar om. Samverkan, medverkan och eget ansvar. Det handlar inte om total anarki. Även om det händer vid sällsynta tillfällen att Wiki-modellen missbrukas, spammas och att det utbyter redigeringskrig så finns det en struktur och många hängivna redaktörer. För egen del känner jag mig tryggare med Wikipedia än med NE.se, eftersom här kan jag dessutom enkelt kolla vem som gjort vilka redigeringar och vad de verkar vara för filurer.

Så svaret på den inledande frågan måste vara att man har testat och sett att det fungerar – istället för att bara reagera med ryggmärgen. Jag har testat. Jag anser att Wikipedia är helt fantastiskt. Att vår trettonåring där hemma har en skola som förbjuder honom att använda Wikipedia i skolarbetet är helt sjukt. Man har inte satt sig in ordentligt i frågan. Skolan har inte gjort sin läxa. Hade de gjort det hade de insett att de istället skulle lära ut källkritik. Men framför allt borde de ta aktiv del av att se till att fylla på Wikipedia med sina expertkunskaper. Och lära sina elever att göra det samma. DET vore ansvarsfullt.

Update: en historia slog mig just, den borde varit med från början. Från en redaktionell chef på en stor redaktion för mer än ett år sedan:

”Vår reporter fick skit i början på veckan då hon litade på Wikipedia som skrev att A jobbade på B när det i själva verket var på C. Då ringde folk, kan jag säga… Man kan inte lita på någon, och verkligen inte på Wikisar.”

Problemet var bara att en snabb koll visade att det inte alls stod så. Då hävdade man att wikin redigerats sedan artikeln skrevs, men det var ju lätt att motbevisa genom att kolla i historiken på Wikipedia. Inte ens efter det backade man, utan istället slätade man över. Bra så. Eller kanske inte.

Jag tar gärna emot info om fler studier i ämnet, det vore spännande att hitta lite nyare referat:

Bakgrund, egentligen besides the point, men för att ge hela bilden…

Jag drivs av nyfikenhet och min upptäcktsfärd tog mig idag till en nordisk konferens för organisationen Newspapers in Education. Jag var där för att prata om nyhetsmedias roll i en värld där sociala medier växer fram som det nya svarta. Det är ett extremt relevant ämne i dagar som dessa, när Erik skriver att det snart är en miljard som är sociala via mobilen och jag själv berättar hur jag kommer ut som drabbad av SMSSA – utan att vara det minsta ledsen för det. Temat var enkelt och lätt att känna igen idag. Jag är fokuserad på vi måste vara relevanta, minska klyftan mellan ”oss” och ”dem”, bjuda upp till samtal runt våra stories och vara generösa med vårt innehåll genom att möta upp där diskussionen förs. I stort sett det jag diskuterade med Ombudsmännen. Men publikfrågor i passen före mitt fick mig att resa ragg, en smula.

”Bloggar består ju mest av tomma ord”, var en utmärkande kommentar bland flera i den riktningen. Det var alldeles uppenbart att en del av de som satt i rummet ansåg sig vara av en helt annan sort än den publik man hade att göra med. Långt ifrån alla, men tillräckligt många för att det skulle vara påtagligt, verkade sitta med en bild av sig själva och av sitt pappersmedium som något alldeles unikt. Orörbart. Evigt. Självklart. Och framför allt överlägset. Här satt man inne med hela sanningen om vad som är ”god kvalitet”. Det är good and fine, jag gillar en bra fight. Men det smällde till runt frågan om Wikipedia.

Computer Sweden har plockat upp wikipedia-tråden: ”Är Wikipedia att lita på?”

Ursäkta röran.