Får jag fotografera dig naken och publicera på nätet? – raka svar och djupare funderingar…

[hoppa direkt till facit]

Vilken fantastisk respons det blev på mina fem frågor i bloggposten “Får jag fotografera dig naken?“. Precis som det blev i klassrummet där jag ställde frågorna första gången. Och precis som i klassrummet fanns det stora tveksamheter, men också stora skillnader mellan de stensäkra svaren. Bra. Och det är skälet till att jag ville låta diskussionen leva ett tag innan jag publicerade facit (ett annat skäl var mitt diskbråck…).

Men nu är det dags för de rätta svaren, och det är inte utan viss ångest jag tar mig an den uppgiften. Alla riktiga jurister har nämligen alltid bara velat svara “det beror på”. På samtliga frågor. Men i min värld duger det svaret inte alls. Om vi vill att samhället, och ungdomarna i synnerhet, ska kunna göra rätt – då måste vi anstränga oss att leverera en ledstång. Vi måste tolka lagar och regler så att de slipper, men vi måste också öppna för hela bredden i ämnet som borde rubriceras ”digital kompetens, juridik och mänskliga relationer”.

I mitt facit kommer jag sticka ut hakan och leverera ett kort, enkelt och rakt svar på varje fråga. Ja eller nej. Här räknar jag kallt med att en del kommer att försöka slå mig i huvudet med de undantag och komplikationer som finns. Fine. Läs vidare.

Till varje svar vill jag också leverera en bakgrund, som syftar till att vi ska förstå varför lagen säger som den säger. Det är egentligen den viktigaste effekten av en sådan här diskussion. Om vi tex förstår hur rätten att stå ute på gatan och fotografera dig naken i din egen lägenhet hänger ihop med yttrandefrihetsgrundlagen så är det mycket annat som trillar på plats.

Till sist tänker jag leverera “tips från coachen” på varje fråga. Det är mer personliga reflektioner, som handlar om hur vi rimligen förhåller oss till människor och medier av idag. Relationsbiten. Be honest and do good shit-aspekten.

Innan jag sätter igång; det finns en omständighet som är mycket viktig att komma ihåg. Mänskligheten. Anständigheten. Respekten. Att inte rida på reglerna bara för att man kan. I flera fall är det garanterat stor skillnad på den allmänna rättsuppfattningen, eller vad du kan stå för i morgonsoffan, och vad lagen säger. Men betänk då att den extrema rätten att fotografera i stort sett vad vi vill, när vi vill, vem vi vill och hur vi vill inte har tillkommit för att du ska ha rätten att näthata din kamrat genom bilder som inte gillas av hen. Rätten finns där för att värna vårt demokratiska samhälle. Det är inte samma sak att avslöja maktmissbruk som att hänga ut din något överförfriskade kompis på Facebook. Fotografering ska aldrig användas för att mobba. Ok?

Svaren är också de som är giltiga i Sverige och per den 30 mars 2013. Saker ser annorlunda ut i andra länder, och situationen kan självklart komma att förändras här hemma också. Så, det var den sista disclaimern. Nu kör vi.

Facit

1. Får jag lov att fotografera dig utan att fråga om lov?

Svar: Ja!

Bakgrund: Rätten att fotografera i Sverige är oerhört stark. Det hänger ihop med grundlagen om yttrandefrihet. Citat: “Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av denna grundlag.”
Om du ska kunna utnyttja rätten att berätta något behövs en genomgripande rättighet att samla in information och kunna presentera den i olika tekniska format (alltså inte bara text). Du måste helt enkelt få lov att fotografera för att kunna dokumentera och avslöja det som grundlagen avser göra möjligt.
Det finns ett litet antal undantag som har med bland annat militära skyddsområden och domstolar att göra. Men det kommer vi sällan i kontakt med i vardagligt bruk. Det finns också i grundlagen ett undantag för pornografiska bilder, som gäller den under 18 år. Det borde vi också enkelt kunna undvika.
Men det finns ett svårare fall och det handlar om platser som inte är allmänna. Den som driver en affär, till exempel, får förbjuda dig att äta glass i affären, och på samma sätt är det med kan det vara ”förbud mot att fotografera” (se också filmen längre ner i inlägget). Mest relevant blir det här i känsliga miljöer, tex i skolan. Ofta har man ett “fotoförbud” på skolan, men det är egentligen inte ett fotoförbud i lagens bemärkelse. Du får nämligen utgå från din rätt att fotografera tills skola gör dig uppmärksam på motsatsen. Och fortfarande får skolan bara lov att avvisa dig, om de kommer på dig med att fotografera. De får alltså inte lov att frihetsberöva dig, ta ifrån dig utrustning, bilder du tagit eller på annat sätt utöva “våld” mot dig. Inte ens tillkallad polis får lov att radera din upptagning, vilket är en pinsamt utbredd uppfattning även hos polisen. Tänk på den banala jämförelsen med glassen igen – du kan bli utkörd från affären, men inte kastad i fängelse. Samma sak med fotografering. Skillnaden blir också tydlig om vi tittar på fotografering i hemmet. Hos dig själv får du plåta hur mycket som helst, men i någon annans lägenhet får du inte göra det. Däremot får du stå i ditt eget hem eller på allmän plats (ute på gatan) och fotografera in i någon annans hem. Upplevs av många som märkligt, men är helt sant.
En sista parentes, du får inte heller agera för närgånget med kameran. Det finns en gräns för när det kan uppfattas som ofredande.

Tips från coachen: Det är uppenbart att lagen ser ut som den gör för att skydda demokratin, inte för att vi ska kunna kränka den enskildes privatliv. Men det går liksom inte att formulera på annat sätt. Fundera gärna på hur du tycker det skulle kunna beskrivas annorlunda, och jag lovar att vi kan hitta ett case där det skulle riskera den demokratiska yttrandefrihetens grundskäl – och själ.
Om du överväger att fotografera i skolan tex, så bör du vara helt säker på att du inte riskerar att skada någon av dina skolkamrater. Tänk även på att många har skyddad identitet. Men om du däremot uppmärksammar någon form av övergrepp, tex, så är det självklart att du ska strunta i skolans fotoförbud. Använd gärna Bambuser så att inte dokumentationer försvinner om skolan i strid mot grundlagen raderar din upptagning.
Coachen säger alltså; var medveten om din rätt att fotografera, men använd den med största respekt och förnuft.

Uppdatering: Vi har fått en lag som specifikt handlar om kränkande fotografering, och som på marginalen påverkar flera svar i den här posten. Lagen ”innebär att det blir förbjudet att i hemlighet fotografera eller filma någon som befinner sig i sin privata miljö eller på en annan plats som är avsedd att vara privat, på en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande”. Fortfarande gäller tipset att du ska vara medveten om din rätt att fotografera, men att använda den med största respekt och förnuft.

[http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19911469.HTM]
[http://www.medievarlden.se/nyheter/2012/10/tidningarna-struntar-i-fotoforbudet]
[https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kränkande_fotografering&oldid=29732320]

2. Får jag lov att publicera bilden på nätet?

Svar: Ja!

Bakgrund: Det är i grunden viktigt att skilja på rätten att fotografera och rätten att publicera. Att skilja på inhämtning och tillgängliggörande för allmänheten. I samma ögonblick som bilden publiceras på nätet uppstår risken för att den till exempel kan anses kränkande. Och då kommer lagar som Personuppgiftslagen in i bilden. Inledningsvis när lagen kom övertolkades den och det spreds en myt om att man inte fick publicera bilder alls på nätet. Nu är det en rimligare tolkning som beskrivs så här (citat: “Om personuppgifter publiceras i en löpande text på Internet, till exempel i en blogg, är publiceringen i princip tillåten så länge man inte kränker den som personuppgifterna handlar om.”)
Två uttalade svårigheter finns: dels fotografen och den fotograferade kan ha helt olika uppfattningar om vad som är en kränkning. Och dels att de kränkningar det kan bli tal om oftast inte faller under allmänt åtal. Den som känner sig kränkt måste alltså själv driva frågan om tex förolämpning eller ärekränkning civilrättsligt. Det finns bra juridiska initiativ för att försöka hantera det idag, men än så länge finns det få fall att dra lärdom av.
Vidare finns det undantag från de redan frikostiga reglerna för publicering om man hävdar journalistiskt syfte.

Tips från coachen: Det här är den enklaste frågan att svara på egentligen. Lagen ger dig oerhört stor frihet att publicera. Använd istället den moraliska kompassen och tänk på att inte vara en skitstövel. Om du har den allra minsta lilla misstanke att någon kan känna sig kränkt av din publicering: avstå. Däremot ska det beslutet ställas mot konstnärlig frihet, ev journalistiskt syfte, och yttrandefrihetens anda. För att ta förra exemplet igen, om en lärare utsätter en elev för övergrepp så är det mycket viktigare att det publiceras än att du ska ta ansvar för lärarens personliga integritet.

[http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/publicering-pa-internet/]
[http://juridikinstitutet.wordpress.com/]

3. Får du lov att publicera bilden jag tagit av dig?

Svar: Nej!

Bakgrund: Du äger inte ditt eget ansikte, så länge det inte används för att göra reklam för en vara eller tjänst (se fråga 5). istället är det upphovsrätten som reglerar vem som bestämmer över hur bilden får nyttjas, och upphovsrätten tillfaller ensidigt den som tar bilden.
Däremot kan man avtala hur bilden ska kunna användas, antingen i varje enskilt och mellan specifika parter, eller mer generellt. Jag kan ange min bild får användas på olika allmänna sätt, lämpligen genom att definiera en licens. Kolla länkarna nedan för tex creative commons.

Tips från coachen: Du har all rätt att hävda upphovsrätt och i praktiken skicka faktura till den som använder dina bilder utan lov. Men i praktiken skulle jag önska att fler delade med sig mer. Själv har jag CC BY på allt jag producerar och jag upplever det som en befrielse.

[http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Upphovsrätt_i_Sverige]
[http://www.creativecommons.se/]

4. Gör det någon skillnad (för fotograferingen eller publiceringen) om du är naken på bilden

Svar: Nej!

Bakgrund: För fotograferingen gör det – i princip – ingen skillnad alls. För publiceringen kan nakenheten givetvis göra att du kommer närmare den gräns där det kan utgöra en kränkning. Kom också ihåg den speciella betoningen angående barn under 18 år. Aktuella rättsfall har visat att frågan om barnpornografi är svårtolkad.

Tips från coachen: Se till att ha otroligt god marginal när det gäller “kränkande”, oavsett om motivet är påklätt eller inte. För att vara ännu tydligare, bete dig inte som en skitstövel mot tidigare pojk- och flickvännen. Logiskt. I allt övrigt se svaren på fråga 1-3.

[http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/publicering-pa-internet/]
[http://www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/personuppgiftslagen/min-kompis-har-lagt-ut-en-bild-pa-mig-pa-sin-facebooksida-far-han-gora-det-utan-att-fraga-mig/]

5. Kan jag sälja bilden av dig, när någon vill använda den i en annons?

Svar: Nej!

Bakgrund: Du har ett särskilt skydd till ditt eget namn och ansikte när det gäller kommersiella ändamål. Det regleras i ”Lag om namn och bild i reklam”. Den är glasklar i sin formulering: ”Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person.” Det som är problematiskt här är att det är den som vill använda bilden som ska veta att motivet är ok med det. Men oftast försöker man hantera det här samtycket redan hos fotografen, tex genom olika former av avtal, som brukar kallas ”model release form”. Komplicerat.
Förtydligande: Ansvaret ligger ytterst på den som använder bilden i marknadsföring. Men efter diskussion landade jag i ett nej på den här frågan så som den är formulerad. Om jag som säljare vet om att den ska användas i marknadsföring bör jag inte medverka till att det sker utan samtycke.

Tips från coachen: Två svar. Om du vill använda en bild kommersiellt och det finns en identifierbar människa på bilden: se till att inhämta tillstånd från den som är på bilden. Om du är motivet: se till att vara tydlig med vilken form av tillstånd du medger för bildens användande. Var försiktig med de avtal du skriver på, och minns att du har en väldigt stark rätt till din egen identitet i kommersiella sammanhang.

[http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19780800.HTM]
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Modellrelease]
[http://www.sfoto.se/Modellrelease]

Puhh, svaren blev längre än jag tänkt mig – och ändå är de inte fullständiga. Det finns undantag, men jag skulle säga att de är sällsynta. Det säger också de jurister som jag kontrollerat det här mot. De skulle förvisso aldrig våga uttala sig så här kategoriskt, men det är ju därför jag skriver det – och inte en jurist ;)

Och även om det är långt, det tar inte någon längre stund att läsa igenom dem och ha en diskussion. Den tiden måste vi unna oss, det här är något som vi har runt omkring oss varje dag. Digital kompetens. Relationen människor emellan.

Spana också in bra info från Fotosidan och den här utmärkta filmen från Moderskeppet (det är härifrån jag hämtat glass-liknelsen, men notera att det är ett litet fel i filmen, polisen får inte lov att ta ditt minneskort eller rensa din kamera).

Därmed sätter jag punkt för nu. Men jag lyssnar gärna på era kommentarer och synpunkter – och uppdaterar givetvis efter hand.

Länklista:

Uppdatering. På inrådan bytte jag bild här. Klicka nedan om du vill se första tanken…
Bildcred: 2007-08-16 E 23rd St 1.jpg – cc licensed ( BY NC ND ) flickr photo shared by NakedGuyNYC

49 thoughts on “Får jag fotografera dig naken och publicera på nätet? – raka svar och djupare funderingar…”

  1. Heja dig vad bra!
    Uppskattar verkligen din trestegsstrategi i svaret – för att faktiskt våga säga JA/NEJ tror jag är jätteviktigt.
    Ska sprida, be so sure!

    Reply
  2. Grymt! Och självfallet hade jag alla rätt! Eller…

    “Kan jag sälja bilden av dig, när någon vill använda den i en annons?”

    Om jag språkpolisar, är djävulens advokat och tolkar meningen ordagrant; Jag som säljer bilder gör väl i det här fallet inget juridiskt felaktigt, däremot mottagaren som använder den i en annons. Eller?

    Jmfr typ: Det är okay att sälja epostadresser men inte för köparen att använda dem för att skicka obeställd marknadsföring.

    (vilket du iofs typ berör…)

    Reply
    • Rätt, den där är klurig. Så här tänkte jag, och har lagt in i texten ovan:
      Förtydligande: Ansvaret ligger ytterst på den som använder bilden i marknadsföring. Men efter diskussion landade jag i ett nej på den här frågan så som den är formulerad. Om jag som säljare vet om att den ska användas i marknadsföring bör jag inte medverka till att det sker utan samtycke.

      Reply
  3. Positivt att du tar dig tid att leta svar och formulera det i tre steg, mycket bra. Ska sprida det här vidare.

    Reply
  4. Mycket tydligt! Så tydlig man nu kan vara med lagstiftning… :P Men! Nu har väl den nya lagen i princip klubbats igenom? Vad händer då? Skulle vara kul med en utläggning om det. Tack!

    Reply
  5. Verkligen en lysande journalistik. Det gav mig många svar, tack för att du orkat tagit dig tid för att sammanställa denna artikel.

    Reply
  6. Mycket bra artikel! Gränserna mellan journalistik och kommersiellt börjar suddas ut när företag “blir media”. Ta tex en kunskapsblogg från ett företag, som liknar redaktionell text. Vad har du för funderingar kring det?

    Reply
  7. Ett fantastiskt upplysande inlägg eftersom att de riktiga svaren går stick i stäv med mångas tro om rätt (efter en kort anektdoktisk undersökning). På fråga 3 skulle jag dock kanske förtydliga tips från coachen till att vara riktad till samma person som originalfrågan är ställd till. Nu byts ansvarsfrågan helt plötsligt i texten vilket är något förvirrande.

    Reply
  8. Fundering.

    Många skolar vill ha medgivande för att få publicera bilder på barnen på t ex facebook.

    Jag är tveksam till om detta verklgen krävs (även om det i o f är snyggt att göra det).

    Reply
    • Hela resonemanget gäller för fotograferingar på allmän plats. Du får inte utan lov fotografera på en skola, restaurang eller köpcentra utan tillstånd. Detsamma gäller skyddsobjekt och domstolar. Egentligen är det markägaren som kan utfärda ett fotoförbud. Orsaken att förskolor och skolor ofta har det är pga att de kan ha elever med ex skyddad identitet.

      Reply
      • Det är på sin plats med ett förtydligande gällande just skolor, köpcentra och annan privat mark. Om fotografen bryter mot fastighetsägarens fotoförbud innebär inte det att YGL sätts ur spel. Har fotografen nakenbilden så kan hen publicera den. Så korrekt är egentligen att det inte spelar någon egentlig roll. I princip kan det vara straffbart att fotografera en bild men lagligt att publicera densamma.

        Reply
      • Skolor har oftast fotoförbud då det finns väldig många barn som lever under skyddad identitet. Det är anledningen till att skolorna har det förbudet.

        Reply
  9. Mkt intressant.
    Värt att påpeka är att detta gäller i egenskap av privatperson. På ett företags FB eller IG är väl all publicering för att vattna varumärket och därmed att anses som reklam.

    Reply
  10. Pingback: Näthat
  11. Det finns ett tillägg som du kanske skulle ta upp. Fotografer som jobbar mot privatpersoner har en annan sak att ta hänsyn till. När en privaperson köper bilder av mig så måste jag komma överens med min kund om publicering för att kunna lägga upp dom online. MAO om jag står å plåtar en person som jag får betalt av så har jag inte automatiskt rätten att publicera bilden men däremot om du kommer förbi och plåtar min kund bakom ryggen på mig så får du lov att publicera den då du inte fått betalt. Jag kan inte regeln exakt men kolla upp den om du tycker den är intressant!

    Reply
    • Tack för kommentar. Antar att du tänker på hur Upphovsrättslagen specialbehandlar beställda porträttfoto i §27.

      Typ; Om beställaren och den avbildade är olika personer behövs samtycke från såväl beställaren som den avbildade. Beställarens samtycke behövs alltid oavsett hur fotografiet ska användas…
      Men jag tycker det är lite speciallfall, och eftersom det inte direkt matchar någon av frågorna jag ställde så valde jag att inte låta det komplicera något redan komplicerat ;)

      Reply
  12. Väldigt tydligt! Men har en följdfråga – jag som fotograf har en portfolio, en hemsida med mina fotografier. Räknas det som publicering för kommersiellt syfte när jag publicerar fotografier där? De är inte publicerade för att säljas, mer för att “sälja in” mig som fotograf…

    Reply
  13. Missat detta och är glad att jag läst det nu. Riktigt bra hästjobb att gräva fram och skriva detta, snyggt. Fruktansvärt intressant fråga.

    Det finns en journalistisk grundregel som jag lärde mig på Poppius som jag trodde bottnade i lagen men onekligen tas den inte upp här och kanske heller inte existerar. När man tar en bild på fem personer eller fler behöver man inte be om lov eftersom det anses som en “folkmassa” men vid färre krävs samtycke från de porträtterade. Något du känner till?

    Reply
  14. Glömmer du inte att göra en bedömning enligt 5 kap. 1 § brottsbalken?

    Reply
  15. Gäller detsamma för rörlig bild? Hinner inte kolla själv då jag har en direkt fråga från elever

    Reply
    • Nej. Vissa av de mest extrema exemplen kan påverkas på marginalen – i praktiken är det däremot i stort samma regelverk och principer som gäller.
      Men jag *ska* göra en uppdatering, bland annat för att försöka definiera vad som kan menas med den här formuleringen: ”En fotografering ska inte räknas som brottslig om den är försvarlig med tanke på syfte och sammanhang. Det kan till exempel handla om en fotografering som utgör ett journalistiskt nyhetsarbete. ”

      Reply
      • Man kan ju fundera på vad som är “inomhus”? Är det OK att fota mig om jag står naken på min otakade altan eller gräsmatta? Eller på min avskilda naturtomt där jag räknar med att få vara privat.

        Reply
        • Jag tycker fortfarande att det krävs en bedömning enligt förtalsbestämmelsen. Numera har ju förtalsstadgandet uttänjts till oigenkännlighet av integritetsvurmande domstolar.

          Reply

Leave a Reply