Medierna, gratislunchen och Almedalen

Jag har jobbat med de traditionella medierna sedan 1994, utan att vara journalist, och jag har ofta förundrats över det som jag upplevt som ett artificiellt sätt att upprätthålla sitt oberoende. För att inte korrumperas tackar man nej till alla ”gratiserbjudande”. Från fria luncher till feta fester och i extrema fall även till en kopp kaffe med slät bulle. Allt nobbas med hänvisning till den journalistiska integriteten. Jag har fått lära mig att det är så det ska vara.

Men så kommer då Almedalen, och @mickep2 ställer frågan som vi nog alla snuddat vid, här på 1814 olika event och minst lika många mingel…

Jag är, precis som Micke förmodar jag, uppriktigt nyfiken. Är det en annan uppsättning regler som gäller i Almedalen? Har journalisterna i Almedalen fått med sig en annan handbok för relationen med politiker, pr-människor, företag och andra påverkare? Jag vet inte, men det känns så. Vad säger i så fall de reglerna om rosévin och bjudmiddagar? Och kanske ännu mer spännande – är det fler journalistiska spelregler som också ser annorlunda ut innanför ringmurens väggar?

Frågan förtjänar nog att ställas.

5 thoughts on “Medierna, gratislunchen och Almedalen”

  1. Relevant fråga. Hur blev Almedalen världens största frizon?

    Dock kan jag känna att det är det som är skönt, också. Att ingen känner sig rädd för att bli ifrågasatt för en gratiskaffe. Öppen atmosfär ftw.

    Reply
  2. Vad jag hört så finns det en annan journalistisk kodex i almedalen. Sedan länge är det en outtalad regel att journalister inte “får” göra löpsedeljournalistik av vad som händer på almedalens rosémingel. Något man kan tycka gör deras närvaro något uddlös.

    Reply

Leave a Reply