Den enkla frågan i rubriken utlöste en störtflod av synpunkter på Twitter och Facebook under kvällen igår. Härligt, det är när vi diskuterar som vi kommer framåt. Jag inleder med en kort bakgrund.

Igår klickade jag på en länk på Facebooksidan för Helsingborgs stad. Den handlade om eldningsförbudet på Valborg och det framgick också av både länken och den omgivande texten.

Men jag kunde inte läsa artikeln utan möttes istället av en inloggning. Felanmälde (FB-länk) och fick av webbredaktionen reda på att det var en bugg. Jag drog en lättnadens suck, men insåg sedan att buggen i själva verket var att sidan inte alls skulle synas. Den skulle enligt information leda till en 404 File not found istället (av okänd anledning är sidan nu tillbaka och kan läsas här), alltså ett besked om att sidan inte finns. Det gavs ett antal olika förklaringar, tex

”…den är avpublicerad, ja. Eftersom att dagen och nyheten är förbi. Däremot kanske den borde ha fått finnas kvar i några dagar till. Å andra sidan har vi sällan möjlighet att uppdatera info under helgerna, och eldförbudet är ju nu upphävt, vilket gör att infon i den avpublicerade artikeln ändå hade varit inaktuell.”

Några andra skäl till avpublicering angavs vara att ”alla undersökningar vi har gjort visar att medborgarna inte är intresserade av gammalt material” och ”det blir omöjligt för våra redaktörer att tillhandahålla bra innehåll om de ska rådda omkring bland tusentals inaktuella sidor” (FB-länk).

Jag vill varken peka finger åt Helsingborgs stad i allmänhet eller webbfolket där i synnerhet. Snabb rundkoll verkar indikera att det här är ett ganska vanligt föhållningssätt bland både kommuner och andra myndigheter. Det sker enl uppgift på samma sätt till och med på regeringen.se. Men jag har starka synpunkter på det här. Många synpunkter, men framför allt två huvudspår: den aktiva offentlighetsprincipen och webbens grundläggande funktion/teknik.

Den aktiva offentlighetsprincipen finns inte som lagstiftat begrepp eller funktion. Börja med att läsa bakgrunden till den offentlighetsprincip vi har idag, om du är osäker. ”Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar”. Idag är vi allt fler som pratar allt med om en aktiv offentlighetsprincip. Public=online. Att utnyttja tekniken för att öka tillgängligheten och därmed de demokratiska möjligheterna till insyn. Mycket arbete görs i den här riktningen både inom och utom myndighetssverige. Man kan till och med tävla och vinna pengar

Det kan synas konstigt att låta en enkel text om eldningsförbud på valborg agera fond till en diskussion om offentlighetsprincipen, men jag tycker inte det. Jag anser istället att den belyser många av de grundläggande problem som gör att det går så långsamt framåt. I svaren som lämnades i det aktuella fallet kan man ana ett antal grundprinciper, och här medger jag att jag tolkar…

  • Förvalt läge är att informationen inte är öppet tillgänglig. Man sorterar hårt vad som ska publiceras och avpublicerar så snart det är möjligt. Min uppfattning är att man ska vända på det flödet. Allt som INTE behöver vara dolt ska vara öppet.
  • Man tar för stor hänsyn till sina egna arbetsformer och låter det gå ut över medborgarna. Om det är problem för webbredaktörerna att hantera stora informationsmängder kanske det snarare är systemet som är felbyggt?
  • Man hänvisar till att man frågat användarna, men hur har man då frågat? Har man tex frågat hur de reagera på att ett sparat bokmärke eller en egen länk i bloggen leder till en ”File not found” på kommunens webbplats. Har man frågat hur de skulle reagera på att bara hitta dagens aktuella nyheter på den lokala tidningens webbplats? Jag tror inte det, och som bekant: som man ropar i skogen får man svar. I anslutning till en av stadens webbplatser pågår just nu en aktiv diskussion om just gammalt material, och där verkar det efterfrågas…
  • Man hänvisar gärna till regler och policy i vissa lägen, men är ganska vårdslös med det i andra avseende. Ett konkret, om än ganska lång drivet exempel från det aktuella fallet: när jag efterfrågade hur gallringsbeslutet formulerats som styrde den här sortens avpublicering fick jag beskedet att sådant inte fanns. Det kan givetvis diskuteras om det är en gallring som görs när informationen fortfarande finns tillgänglig (i pappersform) för den som går ner till KSF och begär ut det – men det ligger knappast i linje med tankarna på en aktiv offentlighetsprincip. Kanske är det det man kom på när man nu valt att återpublicera texten.
  • I mina ögon är det också en oerhört skillnad på information som är felaktig och som behöver rättas, och information som bara är gammal och inaktuell. Det senare betyder inte att den är värdelös, det är ju precis den sortens information som vi kallar för historia. I debatten högg jag till med att avpublicering är detsamma som historierevision och det uppskattades inte. Men hur ska det då definieras? Hade det varit ok om tex våra mediesajter regelmässigt plockade bort allt Reinfeldt säger och gör efterhand som dagarna går?
  • Listan kan göras längre, men jag har inte för avsikt att sitta inne på hela sanningen. Jag vill ha diskussionen.

När det gäller webbens grundläggande funktioner och tekniken finns det mycket att säga om att avpublicera dokument. Men det mest grundläggande är betydelsen av en länk. Länkarna är en fundamental grundbult i det som gör att webben blir så fantastiskt kraftfull. Länkar ska inte brytas, det är en grundlag som jag inte tvekar att stå upp för.

I det aktuella fallet blev det extra uppenbart eftersom man till och med länkade själv, från sin sida på facebook med en länk som var död redan någon dag senare. En intressant artikel kan snabbt få hundratals inlänkar, från sidor som kanske bygger hela resonemang runt den information som någon sedan väljer att avpublicera. Det är med andra ord oansvarigt att avpublicera. (en detalj: i en inte alltför avlägsen framtid finns det förhoppningsvis kommentarsmöjlighet, inlänkar och reaktioner från sociala medier kopplade till varje artikel på webbplatsen. Då blir det ännu värre med en policy som tillåter avpublicering, för då förstör man även andra nedlagda arbete. Bättre då att göra rätt från början.)

Vad man borde göra istället är att tydligt segmentera aktuell information från äldre information. Via tex @pontuslof och @forsandree hittar jag exempel på hur Socialstyrelsen jobbar med två olika sök, där det ena tydligt indikerar att man söker i historisk information. Jag tycker visserligen att man kan och bör lösa det enklare än så, med smart sortering och möjlighet till urval i den vanliga sökmotorn, men principen blir väldigt tydlig på det här viset.

De enskilda sidorna ligger så klart kvar på sin gamla URL/länk men presenteras med särskilda element att det är äldre information. Här kan man dra lärdom av de gamla riktlinjerna från Verva angående inaktuell information. Jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst, diskussionen är inte ny utan ständigt återkommande i många olika former. Men helt seriöst, det är faktiskt inte raketforskning att göra det här på ett webbvänligt och ”rätt” sätt.

Till sist, och igen: Jag vill inte peka finger, utan jag vill ha diskussionen. Det blir bara så mycket enklare att använda ett konkret exempel och den här gången blev det min egen älskade hemstad som fick stå för det. Nu tycker jag du ska ge din bild, tipsa mig om merläsning på området eller kommentera här nedan. Det här inlägget kommer inte att försvinna…

Bildcred: flickr photo by vitaIogia shared under a Creative Commons (BY) license

Ursäkta röran.