Är det en bra idé att en kommunwebb avpublicerar texter för att de är gamla?

Den enkla frågan i rubriken utlöste en störtflod av synpunkter på Twitter och Facebook under kvällen igår. Härligt, det är när vi diskuterar som vi kommer framåt. Jag inleder med en kort bakgrund.

Igår klickade jag på en länk på Facebooksidan för Helsingborgs stad. Den handlade om eldningsförbudet på Valborg och det framgick också av både länken och den omgivande texten.

Men jag kunde inte läsa artikeln utan möttes istället av en inloggning. Felanmälde (FB-länk) och fick av webbredaktionen reda på att det var en bugg. Jag drog en lättnadens suck, men insåg sedan att buggen i själva verket var att sidan inte alls skulle synas. Den skulle enligt information leda till en 404 File not found istället (av okänd anledning är sidan nu tillbaka och kan läsas här), alltså ett besked om att sidan inte finns. Det gavs ett antal olika förklaringar, tex

“…den är avpublicerad, ja. Eftersom att dagen och nyheten är förbi. Däremot kanske den borde ha fått finnas kvar i några dagar till. Å andra sidan har vi sällan möjlighet att uppdatera info under helgerna, och eldförbudet är ju nu upphävt, vilket gör att infon i den avpublicerade artikeln ändå hade varit inaktuell.”

Några andra skäl till avpublicering angavs vara att ”alla undersökningar vi har gjort visar att medborgarna inte är intresserade av gammalt material” och ”det blir omöjligt för våra redaktörer att tillhandahålla bra innehåll om de ska rådda omkring bland tusentals inaktuella sidor” (FB-länk).

Jag vill varken peka finger åt Helsingborgs stad i allmänhet eller webbfolket där i synnerhet. Snabb rundkoll verkar indikera att det här är ett ganska vanligt föhållningssätt bland både kommuner och andra myndigheter. Det sker enl uppgift på samma sätt till och med på regeringen.se. Men jag har starka synpunkter på det här. Många synpunkter, men framför allt två huvudspår: den aktiva offentlighetsprincipen och webbens grundläggande funktion/teknik.

Den aktiva offentlighetsprincipen finns inte som lagstiftat begrepp eller funktion. Börja med att läsa bakgrunden till den offentlighetsprincip vi har idag, om du är osäker. ”Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar”. Idag är vi allt fler som pratar allt med om en aktiv offentlighetsprincip. Public=online. Att utnyttja tekniken för att öka tillgängligheten och därmed de demokratiska möjligheterna till insyn. Mycket arbete görs i den här riktningen både inom och utom myndighetssverige. Man kan till och med tävla och vinna pengar

Det kan synas konstigt att låta en enkel text om eldningsförbud på valborg agera fond till en diskussion om offentlighetsprincipen, men jag tycker inte det. Jag anser istället att den belyser många av de grundläggande problem som gör att det går så långsamt framåt. I svaren som lämnades i det aktuella fallet kan man ana ett antal grundprinciper, och här medger jag att jag tolkar…

  • Förvalt läge är att informationen inte är öppet tillgänglig. Man sorterar hårt vad som ska publiceras och avpublicerar så snart det är möjligt. Min uppfattning är att man ska vända på det flödet. Allt som INTE behöver vara dolt ska vara öppet.
  • Man tar för stor hänsyn till sina egna arbetsformer och låter det gå ut över medborgarna. Om det är problem för webbredaktörerna att hantera stora informationsmängder kanske det snarare är systemet som är felbyggt?
  • Man hänvisar till att man frågat användarna, men hur har man då frågat? Har man tex frågat hur de reagera på att ett sparat bokmärke eller en egen länk i bloggen leder till en ”File not found” på kommunens webbplats. Har man frågat hur de skulle reagera på att bara hitta dagens aktuella nyheter på den lokala tidningens webbplats? Jag tror inte det, och som bekant: som man ropar i skogen får man svar. I anslutning till en av stadens webbplatser pågår just nu en aktiv diskussion om just gammalt material, och där verkar det efterfrågas…
  • Man hänvisar gärna till regler och policy i vissa lägen, men är ganska vårdslös med det i andra avseende. Ett konkret, om än ganska lång drivet exempel från det aktuella fallet: när jag efterfrågade hur gallringsbeslutet formulerats som styrde den här sortens avpublicering fick jag beskedet att sådant inte fanns. Det kan givetvis diskuteras om det är en gallring som görs när informationen fortfarande finns tillgänglig (i pappersform) för den som går ner till KSF och begär ut det – men det ligger knappast i linje med tankarna på en aktiv offentlighetsprincip. Kanske är det det man kom på när man nu valt att återpublicera texten.
  • I mina ögon är det också en oerhört skillnad på information som är felaktig och som behöver rättas, och information som bara är gammal och inaktuell. Det senare betyder inte att den är värdelös, det är ju precis den sortens information som vi kallar för historia. I debatten högg jag till med att avpublicering är detsamma som historierevision och det uppskattades inte. Men hur ska det då definieras? Hade det varit ok om tex våra mediesajter regelmässigt plockade bort allt Reinfeldt säger och gör efterhand som dagarna går?
  • Listan kan göras längre, men jag har inte för avsikt att sitta inne på hela sanningen. Jag vill ha diskussionen.

När det gäller webbens grundläggande funktioner och tekniken finns det mycket att säga om att avpublicera dokument. Men det mest grundläggande är betydelsen av en länk. Länkarna är en fundamental grundbult i det som gör att webben blir så fantastiskt kraftfull. Länkar ska inte brytas, det är en grundlag som jag inte tvekar att stå upp för.

I det aktuella fallet blev det extra uppenbart eftersom man till och med länkade själv, från sin sida på facebook med en länk som var död redan någon dag senare. En intressant artikel kan snabbt få hundratals inlänkar, från sidor som kanske bygger hela resonemang runt den information som någon sedan väljer att avpublicera. Det är med andra ord oansvarigt att avpublicera. (en detalj: i en inte alltför avlägsen framtid finns det förhoppningsvis kommentarsmöjlighet, inlänkar och reaktioner från sociala medier kopplade till varje artikel på webbplatsen. Då blir det ännu värre med en policy som tillåter avpublicering, för då förstör man även andra nedlagda arbete. Bättre då att göra rätt från början.)

Vad man borde göra istället är att tydligt segmentera aktuell information från äldre information. Via tex @pontuslof och @forsandree hittar jag exempel på hur Socialstyrelsen jobbar med två olika sök, där det ena tydligt indikerar att man söker i historisk information. Jag tycker visserligen att man kan och bör lösa det enklare än så, med smart sortering och möjlighet till urval i den vanliga sökmotorn, men principen blir väldigt tydlig på det här viset.

De enskilda sidorna ligger så klart kvar på sin gamla URL/länk men presenteras med särskilda element att det är äldre information. Här kan man dra lärdom av de gamla riktlinjerna från Verva angående inaktuell information. Jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst, diskussionen är inte ny utan ständigt återkommande i många olika former. Men helt seriöst, det är faktiskt inte raketforskning att göra det här på ett webbvänligt och ”rätt” sätt.

Till sist, och igen: Jag vill inte peka finger, utan jag vill ha diskussionen. Det blir bara så mycket enklare att använda ett konkret exempel och den här gången blev det min egen älskade hemstad som fick stå för det. Nu tycker jag du ska ge din bild, tipsa mig om merläsning på området eller kommentera här nedan. Det här inlägget kommer inte att försvinna…

Bildcred: flickr photo by vitaIogia shared under a Creative Commons (BY) license

43 thoughts on “Är det en bra idé att en kommunwebb avpublicerar texter för att de är gamla?”

  1. Detta är ganska angeläget, även om exemplet kan kännas futtigt. Men vem vet i vilket syfte man kan vilja ta del av äldre information? Det kan gälla polisutredningar, det kan gälla forskning och det kan gälla kommunens eget arbete med att formulera motsvarande sida för nästa år.

    Min grannkommun bytte nyligen webb, vilket med vald lösning resulterade i att alla befintliga dokument försvann och måste återpubliceras(vilket då sker i maklig takt). Det är så fruktansvärt feltänkt och orsakar merarbete av ett slag som man säkert inte tagit med i kalkylen, utöver då det tveksamma i att underlag för relevant politisk diskussion under en tid inte kommer att finnas omedelbart tillgängligt! Även här blir det förstås merarbete, dels med att förklara för medborgarna vad som hänt, dels med att manuellt skicka ut aktuellt underlag till den som hör sig för…

    Jag tror det behövs en lärobok, s a s, i hur man inom det offentliga bör se på enskilda webbsidor och hur de förhåller sig till exponering av aktuellt och historiskt material!

    Mårten

    Reply
  2. Medhåll. Två små juridiska synpunkter:

    1) Även avpublicering är gallring rent juridiskt, även om materialet finns kvar i en ickepublik databas eller på papper. Allt som försämrar sök- eller åtkomstmöjligheter räknas som gallring.

    2) Gallring kräver beslut, och vid det beslutet ska man enl Arkivlagen 10 § beakta ett antal olika saker, bl.a arkivens betydelse för kulturarvet.

    Jag har skrivit lite mer på samma tema med ett exempel hur regeringen.se gjort liknande dumheter: http://blog.tomtebo.org/2009/12/07/permalankar-och-hogsta-domstolen/

    Reply
  3. Jag tänker spontant att det är två delar i det du talar om (måhända feltänkt). Det ena, som i Helsingborgsfallet, är “Nyheter” och det andra, ordet du använder, är “Sidor”.

    Nyheter ska datumstämplas och sedan ligga kvar “för evigt”. Datumet ger en riktlinje till om huruvida innehållet är aktuellt eller ej.

    Sidor däremot, som innehåller mer eller mindre fast, statisk information som kan ändras, redigeras med jämna mellanrum. Och eventuellt avpubliceras.

    Shit vad jag ogillar buggdisqus, jag ser inte vad jag skriver just nu så ber om ursäkt om det blir något konstigt ;)

    Det är också “Nyheter” som i de flesta fallen hamnar på ex Facebook. Hamnar vanliga “Sidor” där så är det oftast den mest efterfrågade kommuninfon och den avpubliceras sällan. Men jag tycker det här är en bra diskussion som jag med nöje ska följa. Jag har tänkt på den, men saknat ett bra bollplank. Tycker det är förkastligt att följa en länk _från en kommunFacebook_ och mötas av en 404:a… speciellt om den ligger kvar i förstasidesflödet.

    Reply
  4. Saken är väl den att informationssidan ska ligga kvar, men att löpsedeln ständigt måste redigeras för att avspegla vilken information kommunen tycker det är angeläget att just nu nå ut med? Länkarna från löpsedeln kan man alltså plocka bort, eller ännu hellre flytta bakåt till ett nyhetsarkiv, men den sida som innehåller själva informationen ska alltså alltid ligga kvar även när den blivit inaktuell!

    Reply
  5. …och argumentet att den döda länken ledde till en felaktig sida eftersom “nyheten” inte är aktuell längre är ju jättekonstigt. Det styr man ju genom texten och rubriken ex. “Eldförbud 23 maj – I dag, 23 maj, har brandskyddsmyndigheten gått ut med att det är eldförbud” eller liknande. Det är ju en större arbetsåtgärd att avpublicera än att inte avpublicera.

    Reply
  6. Välformulerat och i grunden är jag nog övertygad om att det är rätt att spara gamla nyheter trots att vi inte gör det idag. Jag tar den här texten vidare till intern diskussion och debatt. Tack. Förhoppningsvis leder den oss rätt.

    Sen finns den relaterade diskussionen om informationssidor som uppdateras och förändras med tiden. Av olika skäl. Där känner jag att striden internt kan bli tuffare att reda ut, men för mig känns lösningen enkel och självklar efter gårdagkvällens och morgonens diskussioner. Vi ska kunna visa tidigare publicerade versioner enkelt på våra webbplatser. En enkel textlänk som säger något i stil med “se tidigare versioner av den här sidan” och sen en lista med samtliga publicerade versioner märkta med datum och tid för ändring. Behöver inte vara svårare än så.

    Och eftersom vi jobbar hårt på att skicka ut allt större del av våra postlistor och diarier direkt på webben utan att man ska behöva begära ut något borde så klart webbplatsen vara ett föredöme när det gäller aktiv offentlighetsprincip.

    Reply
  7. När det gäller nyheter så avpublicerar vi dem inte utan samlar dem i ett nyhetsarkiv (http://www.trelleborg.se/aktuellt/nyheter/Nyhetsarkiv/) bl.a. just för att behålla en historik över vad som har hänt de senaste åren i Trelleborg. Det finns en del olika fördelar med detta, men jag ska inte hymla om att det inte även finns nackdelar.

    På dessa arkivsidor står det överst “Denna sida finns i vårt arkiv. Publiceringsdatum finns längst ner på sidan.” och nederst på sidan finns datum för när sidan publicerades samt när den senast ändrades. Trots detta så händer det ibland, inte ofta, att någon besökare har gjort en sökning och hittat info om vad som gällde för några år sedan.

    Senast nu i samband med deklarationen som vi brukar hjälpa Skattemyndigheten att informera om. Innan info för 2011 hade gått ut hade en besökare hittat nyhetssidan från 2004 (tror jag det var) och var väldigt upprörd över att han inte kunde lämna in sin deklaration till kommunen vilket man kunde då.

    Kom gärna med förslag på hur vi kan göra det ännu tydligare att sidorna finns i ett arkiv och att informationen därför kanske inte gäller längre. Jocke tipsade om http://www.socialstyrelsen.se/Sidor/inaktuellt.aspx som är extremt tydlig, men jag tar gärna emot fler idéer!

    En annan nackdel är att Google inte gillar att det finns många sidor på en webbplats som inte uppdateras och bara har ett fåtal besök, men det är ju en annan diskussion.

    En annan sak som jag tar med mig från morgonens diskussion på Twitter är hur det ska fungera när informationssidor avpubliceras så att besökarna slipper trasiga länkar.

    Reply
  8. Jag var delaktig i diskussionen på twitter igår men hade missat hur det hela startade. Jag har tagit diskussionen vidare internt och vi kommer kika på i vilken form vi kan göra detta. Det finns en del teknikaliteter som kan strula. Om vi uppdaterar en fil som är länkad från en sida kommer gamla versioner av sidan länka till den nya filen vilket blir lite fel och sådana saker men på det stora hela kan vi nog nå en bra bit med rätt små medel.

    Reply
  9. Så bra, så rätt och vi gör så fel. Självklart ska länkarna inte brytas. Om inte annat så förklarar de ju ett skede som kan ha lätt till ett visst agerande.

    Jag pratade just med vår webb-ansvarige och hos oss flyttas inaktuella, tidsbestämda nyheter till arkiv och då bryts länken. Se exempel http://www.katrineholm.se/Kultur-och-fritid-/Simhall1/Nyhetslista-simhallen/Simhallens-oppettider-Valborg/ som blir http://katrineholm.se/Om-kommunen/Press-och-nyheter/Arkiv-nyheter/Arkiv-2011/Simhallens-oppettider-Valborg/

    Vi rättar det omgående. Tack för lärandet.

    Reply
    • Vi har exakt samma problem i Kristianstads kommun. Även vi har insett att det är ett problem som behöver åtgärdas. Problemet är att jag inte har kommit på någon bra lösning eftersom vi gärna vill separera de färska nyheterna och nyhetsarkivet och inte samla alla nyheter på samma plats. I och med att nyheten flyttas bryts länken. Har ni i Katrineholm någon bra lösning?

      Magnus Lindstrand
      Webmaster
      Kristianstads kommun

      Reply
          • Jag är inte helt säker på att det är det Beth menar, men i SiteVision kan man använda URL-stilar som innehåller ett idnummer, då kan man sedan flytta runt filerna hejvillt och länken bryts ändå inte. Perfekt om man ska flytta till ex Arkiv (eller byta struktur). De är ju kanske inte optimala för att skriva på en servett dock (unuserfriendly), men det finns en kombination som fungerar helt ok.

      • Varför flyttas länken när nyheten läggs under annan rubrik? Envisas ni med att jobba med trasiga verktyg? “Ja, jag skulle vilja vrida åt muttrarna men min skriftnyckel trillar i bitar då.)

        Reply
      • Intressant diskussion. På Statens konstråd ligger alla nyheter kvar, men sorteras efter år och datum. Vi undersöker precis nu hur vi kan göra det ännu tydligare angående gammal vs. ny information: http://www.statenskonstrad.se/se/ServiceMenu/Nyheter

        Reply
  10. Pingback: Noterat 3/5-11
  11. Det som är ett av problemen med att spara gamla nyheter, som också har nämnts tidigare, är att någon kan hitta dem och tro att de är aktuella. Jag har tillfälligt “löst” det genom att inte ha med nyhetssidor när man söker på sidan. Utan man får då gå till en egen söksida för nyheter. Jag gillar det inte, utan skulle hellre vilja kunna få en sortering i sökresultatet, exempelvis med flikar, där man sorterar upp sidor och nyheter var för sig. Det hjälper ju inte om folk kommer in från google men blir ju lite tydligare när de söker på sidan i alla fall. I söksvaret skulle man eventuellt då kunna förtydliga publiceringsdatumet på nyhetslistan mera.

    Men sen kan man ju fundera på om man inte kan lägga lite ansvar på läsaren också? Inga nättidningar gör ju någon åtskillnad på gamla och nya nyheter på sina sidor. Där är det ju upp till läsaren att lista ut om det är aktuellt eller inte.

    Reply
    • Jag har också lagt till publiceringsdatum direkt under rubriken på nyhetssidorna. Som komplement till att ha det i sidfoten som det är på vanliga sidor.

      Reply
  12. En annan sak som jag också har funderat på, som vi inte gör i dagsläget… Susanne nämnde den tidigare… är att ha med “Senast ändrad” framför allt på nyheter men kanske också på sidor?

    Men jag tycker att för att den ska fylla en riktig funktion så måste man notera vad ändringen man gjorde var. Annars ställer man ju bara till det för besökaren. Tycker att det ska göras manuellt eller med ett tvingande formulär och inte bara att lägga till metadatan “senast ändrad: ååmmdd”. Går man bara in och ändrar ett litet stavfel så kanske man tvingar läsaren att gå igenom hela texten igen och försöka komma på vad som kan ha ändrat sig sedan senast han läste den.

    Reply
    • Nej, jag har inte gjort något mer. Jag hoppas Teresia kommer tillbaka och utvecklar resonemanget kring varför avpublicering inte skulla falla inom gallringsdefinitionen. Det finns någon grundläggande förvirring kring bevarandebegreppet som jag inte är hemma på.

      Reply
  13. @jardenberg:disqus @google-e6e9d02fa3cc525af0d72781cd7758df:disqus För att utveckla mina kommentarer på Twitter (ja, här är 140 tecken en begränsning):

    Jag menar att offentlighetsprincipen endast handlar om en möjlighet för medborgaren att begära ut allmänna handlingar från myndigheter. Det är myndighetens jobb att söka fram och sammanställa den handling som begärs utlämnad. Jag tycker det framgår bl.a. av 2 kap 3 § TF där det i andra stycket talas om att upptagningar (elektroniska handlingar) ska anses förvarade hos myndigheten om de är tillgängliga för myndigheten med visst tekniskt hjälpmedel och vidare, när det gäller sammanställningar, att sådana endast ska anses förvarade hos myndigheten om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder (https://lagen.nu/1949:105#K2P3S2).

    RAs regler om bevarande av elektroniska handlingar syftar till att det under lång (evig) tid framöver ska vara möjligt för myndigheten att återsöka informationen i sådana handlingar. Det är därför det anses utgöra gallring när man försämrar sökbarheten, vilket man t.ex. gör om man skulle få för sig att skriva ut en webbsida och arkivera den i pappersform. Däremot försämras inte sökbarheten för myndigheten av att en webbsida inte längre är åtkomlig direkt för medborgaren via webben (avpublicering). Så länge informationen bevaras och kan återsökas med ett för myndigheten tillgängligt tekniskt hjälpmedel så har den inte gallrats.

    En annan sak är att jag tycker det är ett otyg att helt ta bort tidigare publicerad information från sin webbplats och kanske även att flytta den så att en tidigare URL inte längre fungerar. Men jag förstår samtidigt den utmaning den innebär för myndigheter att bevara informationens tillgänglighet på detta sätt. Dels av tekniska skäl, när man t.ex. gör stora förändringar av sin webbplats som att byta publiceringsverktyg, dels av kommunikativa skäl, dvs. att få medborgarna att förstå vad som är aktuell information och vad som endast ligger kvar av historiska skäl (det senare är inte minst ett problem om man låter alla gamla länkar fungerar – då tenderar folk att hamna direkt i den gamla informationen och ta för givet att den fortfarande stämmer).

    Reply
    • @twitter-19813927:disqus Tack för det utförliga resonemanget! Jag har själv inte riktigt fattat varför man ska läsa arkivlagens (med tillhörande förordningar) bestämmelser enbart från en myndighetsintern synvinkel, men jag förstår resonemanget utifrån att arkivlagen understödjer offentlighetsprincipen (ArkivL 3 §), och att denna utgår från vad som är möjligt från myndigheten själv, inte vad som är direkt möjligt för medborgaren.

      Dock har jag några ytterligare funderingar, två lege lata och en avslutande lege ferenda:

      * Här är det frågan om aktivt publicerande, dvs något som ändå går utöver offentlighetsprincipen. Påverkar inte det på något sätt vad som ska anses som gallring?

      * Man kan hävda att sökmöjligheterna försämras även för myndigheten, särskilt om man har en helhetssyn på förvaltningen. I det aktuella exemplet kan Helsingborgs kommun inte längre från Facebook-postningen (en allmän handling) inte längre nå nyhetssidan (en annan allmän handling). I ett tidigare exempel (http://blog.tomtebo.org/2009/12/07/permalankar-och-hogsta-domstolen/) kunde en myndighet (HD) inte längre från sina domskäl nå den rapport som RK publicerat.

      * Jag köper att det ibland är svårt att bevara alla webbpublicerade handlingar på sina ursprungliga adresser (även om det inte är SÅ svårt: http://blog.tomtebo.org/2007/08/07/svart-balte-i-mod_rewrite/). Att definera avpublicering som gallring gör det heller inte omöjligt att bryta gamla länkar. Det enda som krävs är ett medvetet beslut. Att man vid en sådan åtgärd överväger olika alternativ tycker jag inte är för mycket begärt, särskilt som avpublicering eller länkbrytning påverkar resten av webben och därmed samhället negativt.

      Reply
      • @google-e6e9d02fa3cc525af0d72781cd7758df:disqus

        Utgångpunkten för mitt svar var att den publicerade webbsidan utgör ett publicerat exemplar av en allmän handling, ungefär motsvarande att vissa handlingar anslås på myndighetens officiella anslagstavla. (Att ta ned handlingen från anslagstavlan är ju inte gallring.) Om man däremot betraktar den publicerade webbsidan som en självständig handling så kommer kanske saken i ett annat ljus. Kanske kan man då väga in mer än själva handlingens informationsinnehåll, t.ex. metadata såsom URLer, i bedömningen av vad som utgör handlingen och att avpubliceringen därmed förändrar handlingen. Under förutsättning att förändringen även påverkar t.ex. sökbarheten så blir det ju då att betrakta som en gallring. De lege lata är jag dock fortfarande tveksam till en sådan tolkning.

        De lege ferenda är det absolut rimligt att resonera om inte bevarandet av allmänna handlingar även borde ta hänsyn till medborgarens möjligheter att på egen hand söka och sammanställa allmänna handlingar.
        Man kan också fundera på om inte förvaltningslagen, med regler om myndigheters serviceskyldighet, inte borde komma in i bilden här också. Att avpublicera en webbsida innebär ju att servicen försämras – medborgaren blir hänvisad att begära ut handlingen under kontorstid istället för att kunna hämta den själv när som helst. Än så länge är det ju frivilligt för myndigheten att välja vad som publiceras på webben, men på sikt kanske det borde införas krav på att vissa typer av handlingar ska finnas tillgängliga på det sättet.

        Reply
    • Borde inte en uppsättning redirects för att gamla länkar ska fortsätta vara giltiga vara en alldeles självklar del av upphandlingen av ett nytt webbpubliceringssystem?

      Personligen tycker jag det borde vara tjänstefel att bryta länkar. Visst kan de inte finnas i all tid och evighet men tio år borde inte vara några problem, och då kan man låta de sista åren vara med en permanent redirect så alla externa system hinner upptäcka att datan flyttats.

      Reply
  14. Att avpublicera nyheter är inget annat än hål i huvudet, tycker jag. Ungefär som om man skulle elda upp handlingarna från förra månadens fullmäktige med hänvisning till att det är gammal information och att det viktiga ändå fanns i protokollet.

    Tyvärr finns det gott om exempel på hur arkiverade nyheter försvinner, både hos föreningar, företag och organisationer. Och med det vår historia. Många texter finns ju faktiskt bara på webben idag.
    Även något så enkelt som eldningsförbud kan faktiskt ha ett värde. Om man exempelvis vill se hur det varit de senaste tio åren med eldningsförbud, kanske för att skriva en artikel – är det väl bra om det finns en trovärdig källa att använda?

    Om det är jobbigt att hantera stora mängder nyheter är det snarast ett symptom på ett dåligt CMS med en icke fungerande sökfunktion… Vilket väl stämmer in på en populär plattform bland kommunerna? ;-)

    Reply
    • Hej
      Jag är på semester, åter den 8:e augusti.
      Min e-post läses dagligen.

      Tills dess – ha en underbar sommar!

      Med vänlig hälsning
      Mattias Jansson
      Kommunchef
      ________________________________
      KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
      641 80 Katrineholm
      Besöksadress: Gröna kulle, Djulögatan 41
      Telefon: 0150-570 00 vx, 0150-570 53
      Fax: 0150-57025
      [email protected]
      http://www.katrineholm.se

      Reply
  15. Tänk på barnen i afrika, fy fan va fula de är, speciellt zoomalierna. Negrer har tre brunögon, det är därför de luktar skit i båda ändar !

    Reply
  16. Hej!
    Jag måste säga att jag är förvånad att alla här håller med varandra om att avpublicering är en synd. Därför känner jag att jag måste göra ett inlägg i debatten, även om det var ett tag sedan den var aktiv. Avpublicering är i mina ögon något bra! Inte alltid, men ofta. Ju fler sidor en webbplats har desto svårare är det att hitta rätt information. Majoriteten av besökarna vill ha aktuell information och då vill jag hellre underlätta för majoriteten än att underlätta för de fåtal som kan tänkas vilja forska i våra gamla nyheter. Den person som vill det ska givetvis också få hjälp, men då får han/hon vända sig till vår registratur och begära ut handlingarna. Visst blir det ett extra omak för den personen, men när man ställer det i proportion till alla “vanliga” användare som snabbt vill hitta rätt och kunna lita på den information de hittar, så tycker jag ändå att valet är hyfsat lätt.

    Tyvärr sparar vi i dagsläget alla gamla nyheter på vår webb, för att det finns en rädsla inom organisationen för att ta bort något. Har vi väl lagt upp något, så kan det väl få ligga kvar…. verkar vara uppfattningen. Det ser jag som en slapp attityd där man ser webben som ett arkiv – något som det i mitt tycke inte bör vara.  Jag tycker att webben ska vara levande och bara innehålla den information som just nu behövs, presenterat på ett lättillgängligt sätt. Så i mina ögon är många webbplatsers problem snarare att de har för många sidor än att de har för få. Möjligen kan det dock vara olika behov av att fungera som arkiv i olika “branscher”. Här är fokus mest på kommunsidor och någon sådan har jag inte arbetat med.

    Särskilt tydligt blir problemet med inaktuell information vid sökningar. Som någon nämnde kan man ju inte styra hur användarna kommer in via externa sökmotorer såsom google, men även i sin egen söktjänst är det svårt att tydliggöra vad som är inaktuellt och ej. Ni som på alla gamla nyheter anger att detta är gammal information: hur har ni lagt in den texten? Inte manuellt på varje nyhet väl?!

    Vill också flika in att man av tillgänglighetsskäl tyvärr inte alltid kan skapa just den söktjänst man önskar. Att alla kan ta del av informationen måste komma i första hand.

    Reply
  17. Spännande diskussion! Angående Socialstyrelsen vågar jag nog påstå att den är branschbäst på arkivmaterial bland offentliga sajter :) Du skrev att man bör lösa det enklare och det kan man säkert. Här var det ett specifikt effektmål att just skilja aktuellt från inaktuellt för användarna, eftersom skillnaden när det kommer till hälso- och sjukvård kan bli rätt ödesdiger (och eftersom det tog massa tid = pengar för alla som fick svara på frågor om det). 

    Reply

Leave a Reply to AnonymousCancel reply