“Är det en revolutionär dröm eller en bara en ankdam för uppmärksamhetskåta kändisar? Varför ska man mikroblogga?”

Den frågan ställde Hallå P3 om Twitter igår. Här är några av de lite mer negativa svaren.

“Att politiker håller på med detta är rent förkastligt. Sköt ert jobb istället!”

“Uppmärksamhet är vad det handlar om.”

“Twitter är banalt. Det finns viktigare saker att göra.”

“Jag har två barn på sex och nio år. Det kommer bara att bli värre och värre med den här skiten. Om jag inte syns så finns jag inte. Herre gud kamma er och skaffa er ett liv!”

“Men shit skaffa ett liv istället för att bry sig om andras.”

“Vem fan är det som har all denna tid att läsa och uppdatera.”

Och nu, håll i hatten…

“Jag är verkligen emot Twitter och allt, facebook och hela skiten. Hålla kontakt med vänner, det finns ju telefon. Om inte annat så begåvade gud oss med ben. Det handlar om ett begär av att folk ska se en. Om jag är på nätet så kollar jag nyheter men det är ju mest skitsnack där med.”

Inför en paus, innan låten rullar igång, säger programledaren “Ring in. Hallå P3- är till för att du ska höras.” Det är precis samma sak med Twitter och sociala medier. För första gången har gemene man möjligheten att verkligen höras, att sprida ett budskap som starkare och dominantare maktstrukturer måste ta på allvar. Visst är det väl skit samma vad Pelle Persson äter till frukost, men det är inte skit samma längre när miljontals människor världen över diskuterar Pirate Bay-rättegången eller belyser sociala orättvisor. Dessutom står inte diskussionerna på Twitter för sig själv utan kopplas med lätthet ihop med användarnas profiler och vänner på andra sociala forum via in och utlänkar och applikationer. Internet består mindre och mindre av enskilda tjänster och mer av ett sammankopplat nätverk. Snart är vi inte Twitter, Facebook eller MySpaceanvändare, utan bara internetanvändare med en verklig möjlighet att göras oss hörda och sprida virala budskap över en hel värld som dessutom måste lyssna.

Dessutom, och detta är riktat till dig som klämde det sista citatet. Du säger att det mest är skitsnack bland nyheterna också. Bloggande, Twitter, Facebook och andra tjänster som t ex kommentarer, pingbacks och Twingly ger människor möjligheten att kommentera och blogga om de artiklar och nyheter som du tydligen tycker är kassa. Pingback och Twingly ger tidningarna möjligheten att visa en direktlänk till den blogg som kommenterat journalistens artikel.  Läsaren kan alltså med ett musklick direkt från tidningens hemsida gå in och läsa mer information och få mer synvinklar från fler källor och bloggar. På det stora hela växer internet till ett diskussionsforum i singular och det är väl bra då att “smartare” människor kan göra sig hörda eftersom nyheter från en onämnd källa mest var skit. Eller?

Till dig, pappan som tycker synd om sina barn. Hela den här sociala kulturen på nätet kretsar mycket kring öppenhet och transparens. Det handlar om att dela med sig av information, tjänster och kommunikation och mindre om att tjäna pengar. Enligt undersökningar håller detta på att skapa en ny typ av generation, kallad generation G. För dem är det viktigaste i livet att man är givmild och generös. Visst, internet idag handlar nog mycket om fåfänga, det kan jag hålla med om, men hur underbart är det inte att höra att det även påverkar människor till att förstå vikten av givmildhet och generositet. Det är ett filosofiskt skifte som jag mer än gärna välkomnar. Missförstå mig inte, det inget fel på att sträva framåt, vilja tjäna pengar eller komma någonstans i livet, men det har varit det primära så länge att generation G enligt mig är en efterlänktad motpol. Så nä, det är nog dina barn som ska tycka synd om dig pappsen. Skaffa dig ett liv och sluta bry dig om andras – har vi inte redan provat det med förhållandevis dåligt resultat?

Fast egentligen. Vad gör det om folk vill berätta vad de åt till frukost. Förtjänar vi inte att prata lite skit i allt detta allvar. Gud har begåvat oss med ben säger du, jo men det är lite svårt att berätta för Carlos i Chile vad jag åt till frukost om jag måste gå. De sociala medierna tar inte tid från mig och mina vänner, däremot ger de mig möjligheten att hålla kontakt med vänner som man på olika sätt vuxit ifrån eller inte kan träffa så ofta som man vill. Dessutom tycker jag att de berikar mitt sociala umgänge och jag vill påstå att jag har fler att heja på på stan idag än vad jag hade för sex mån sedan. Så visst, klipp dig och skaffa dig ett jobb, men glöm inte att lägga upp bilden på Twitter.

Programledaren ställde en fråga: Behöver vi verkligen fler kommunikationskanaler? Tänk om folk hade svarat nej på den frågan när telegrafen kom.