Under all de år jag spenderat bakom skolbänken fanns det en fråga som framförallt dök upp oberoende av ämne eller årskurs. Det spelade ingen roll om det var låg eller mellanstadiets fröknar, högstadiets och gymnasiets lärare eller högskolans professorer som yttrade ordet "uppsats", den stående följdfrågan blev alltid: "hur många sidor ska den vara på?" Kvalitet mäts ofta av någon märklig anledning av kvantitet. Inte nu längre.

Bisonblogg kan man läsa hur "small media" alltså bloggare och medborgarjournalister blir konkurrenter nu när mediahusen går online. Hyperlokal information efterfrågas mer och mer och spås till och med bli räddningen för dagstidningen som enligt vissa är döende. Googles planer för framtidens internet är bland annat söktjänster avgränsade till litteraur och böcker, sök till mobilen, sök som sammanfogar bilder, grafer, statistik och video som svar på en förfrågan, sök som aggregerar bland flera olika språk och Google health , en tjänst som gör att användaren själv kan hålla koll på sina journaler.

Det nya ledordet för webben är relevans. Det är inte längre frågan om ett internet baserat på kvantitet utan kvalitet i form personaliserad information. Letar du efter något på internet idag hittar du i någon mån en bit av dig själv.  Jag har relaterat viral marknadsföring på nätet till en av grundprinciperna för nyhetsvärdering och vad som ska betraktas som en nyhet, nämligen den om närhet i relation till läsarens tid, rum och livsförhållande. Dagens webb är formulerad på ett sådant personligt sätt att det följer den exakta principen. Som sagt handlar det inte längre om kvantitet, utan om individuell kvalitet. Det handlar om en digital biografi som vi alla är medförfattare till.