Jag har ju tidigare haft en del synpunkter på hur mitt lokala mediehus hanterar sina kommentarer, men nu tar man det till en helt ny nivå. Låt mig bara först göra klart att jag inte tycker att det här är en fråga om censur eller ett hot mot yttrandefriheten. Och det är inget allmänt gnäll. Tidningens kommentarsfält är tidningens att råda över, och man får sätta precis vilka spelregler man vill. Man är också i sin fulla rätt att vara precis hur dum, ologisk och korttänkt man vill – men då får man räkna med att resultatet blir därefter.

Bakgrunden är enkel. Helsingborgs Dagblad byter teknisk plattform för kommentarerna, från Disqus till Facebook comments. Inget att säga om det. Men det första som är intressant är skälet, så här säger chefredaktör Lars Johansson om varför man byter till Facebook;

”För att nästan alla uppkopplade människor har ett Facebookkonto numera. Det blir enklare att kommentera då. Vi hoppas också att vi ska slippa en del tråkiga kommentarer när det inte går att kommentera anonymt längre.”

Vilket facebook-kommentatorn ”Ove Sundberg”, med en bild från tv-karaktären bemöter så här;

”Ok.. ska bli kul att fortsätta att skriva i gamla vanliga ording genom fajsbook.”

Ridå, typ. Känner man behov av att förtydliga kan man lista problemet med analysen så här:

  • Ove Sundberg som kommenterar i HD-artikeln är garanterat inte *den* Ove Sundberg – så vad är en Facebook-identitet egentligen värd, för den som vill busa.
  • Reddit är ett av nätets absolut bästa och viktigaste ”forum”. Inga större problem med att man kan vara anonym där, det är ändå där som Obama och Gates kör sina iAmA.
  • Som jag tror vi alla har sett, folk har verkligen inget problem att vara idioter under eget namn heller.

… och då har vi inte ens börjat diskutera värdet av att faktiskt kunna vara anonym. Men jag lämnar det därhän eftersom HD får ta precis hur mycket eller lite ansvar för det demokratiska samtalet som de önskar. Det är deras sak.

Men det som jag däremot har ett rejält problem med är den totala respektlösheten mot alla oss som lagt ner tid och engagemang i det gamla kommentarsfältet. Det är en sak att det försvinner, men att inte erkänna alla seriösa kommentarer man fått genom åren, och att inte åtminstone säga ”Förlåt att vi inte kan föra över alla gamla kommentarer i den nya lösningen”, det är ju som att (letar efter ett snällt ord…) urinera på alla som inte bara varit anonyma troll.

Alla förstår säkert att det nu finns tusentals fall där artikeln nu helt tappat det extra värde som kommentarerna bidrog med. De går inte ens att se i något slags sammanhang längre, utan både artiklarna och kommentarerna har blivit en del av den relationskyrkogård som allt för ofta skapas på nätet av idag.

Screenshot 2015-09-25 16.39.53

Genom att inte för en sekund erkänna värdet av tidigare kommentarer så tror jag helt ärligt att Lars Johansson kan glömma varje ambition i den här riktningen:

”– Vi vill höja nivån och kvaliteten på de kommentarer som skickas in för att få en bättre debatt.”

Vad får dig att tro att vi kommer att lägga energi på att debattera hos HD.se framöver?

Det är nästan för mycket av en slump att den sista kommentaren som jag gjorde i det gamla systemet handlade om dialog. När Lars Johansson skrev: ”Tänker på detta när jag funderar på vår egen tidning. Vi har mycket att jobba med för att allt ska vara perfekt. Och jag lovar att vi gör det också. Ni skulle höra diskussionerna som vi för internt.”

Screenshot 2015-09-25 16.39.30

Behöver jag berätta att min fråga, och min kommentar, gick i graven obesvarad?

Uppdatering 20151002: glädjebesked från hd.se-chefen som meddelar i en kommentar här:

”Nu är de gamla Disqus-kommentarerna tillbaka på äldre artiklar. Beklagar att vi inte kommunicerade bättre om detta i samband med att vi införde Facebook-kommentarer på hd.se, men det tog lite tid att lösa det tekniskt.”

Fantastiskt. Heja, tamejfan!

Toppbilden visar Lars Johansson i mitten, djupt engagerad i en diskussion. Ibland går det bra. flickr photo by News Oresund shared under a Creative Commons (BY) license

Ursäkta röran.