00-talet var årtiondet då en ny sorts profiler tog plats på scenen. För att tala utvecklingsspråk kan man säga att gränsen mellan frontend och backend blev suddigare. Redaktörsbloggandet, med tex Martin Jönssons blogg som klarast lysande stjärna, var ett exempel på det. Ett annat exempel är Björn Falkevik, egentligen en bakom-kulisserna-kille som via hårt arbete och mycket smartnes kom att bli ikonen för online-video.

Bra exempel på den här trenden är också utvecklingsredaktörerna på SvD.se. Men där de kanske inte TOG plats på scenen, FICK de den definitivt av en entusiastisk crowd som ville veta allt om vad de gjorde, och framför allt hur de gjorde det. Genom att frikostigt dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter har de fått en position inte fanns på kartan före millennieskiftet. Hatten av för Pelle och Ola, ni är superstars i min bok.

Resten av den här posten är författad, filmad och bearbetad av Gitta Wilén, en annan verka-i-det-tysta som numera fått en välförtjänt plats på scenen. Här intervjuar hon Pelle Sten och därmed, om nu någon fortfarande tvekade, får tesen anses bevisad.

Joakim Jardenberg

Hur långsamma i utvecklingen har tidningarna på nätet egentligen råd att vara idag? Kommer de att snabbt kunna anpassa sig efter våra nya webbläsvanor inom ramen för sin överenskommelse med sina läsare och sin affärsidé?

Enligt Pelle Sten är det ett kvalitativt innehåll och ett utspritt material som kommer att generera höga läsarsiffror och bidra till att hålla tidningen levande i framtiden. Pelle Sten provar nya format och applikationer både på jobbet och privat. Han arbetar som utvecklingsredaktör på svd.se. Privat driver han musikbloggen dagensspotifylista.net och samlar sina nätfynd på bloggen framtider.net. Vill du hänga med honom på t.ex. Jaiku och Twitter, är användarnamnet oftast: pelles.

Pelle Sten om sig själv:

I sitt arbete som utvecklingsredaktör är Pelle en länk mellan svd.se:s webbredaktion och teknikutvecklingsdel.

– Mitt och min kollega Ola Henrikssons uppdrag är att försöka tolka vad webbredaktionen har behov av, vad som skulle hjälpa dem i deras arbete och även vad de själva inte vet att de skulle behöva i sitt arbete. Därefter beställer vi det av utvecklarna, följer arbetet, godkänner och tar det sedan tillbaka till redaktionen, berättar Pelle.

De ser till att reaktionen får den utbildning som de behöver för att sedan kunna utnyttja tekniken maximalt. Det ingår även superanvändaruppgifter, då de sköter de mer avancerade delarna i det vanliga arbetet.

Pelle och Ola jobbar även som webbredaktörer för att inte förlora kontakten med hur arbetet sköts och vilka problem som finns.

– Då får man direkt koll på vad det är som strular i det dagliga arbetet. Då kan man snabbare hugga in på de delar där det behövs, säger Pelle.

Pelle Sten om vad hans arbete som utvecklingsredaktör på svd.se innebär:

Pelle har under 2009 gjort en serie intervjuer under rubriken Vi bygger Internet. Där blandar han text och video i det redaktionella materialet. Pelle berättar att de även har testat videointervjuformatet i ett projekt som de kallade Kulturvloggen.

– Där lät vi två stycken kulturreportrar intervjua sina kollegor om dagens hetaste frågor. Då blev det oftast ganska likt mina intervjuer så till vida att det blev ett blogginlägg med en kort textsnutt som ramade in frågan. Sedan kunde man se hela samtalet direkt i en videospelare. Dessa inslag publicerades parallellt på vår egen miljö, i vår egen webbtvspelare, och på vår Youtubekanal.

Han tycker att video på nätet, där det blir mer än bara TV på nätet är ett outnyttjat format.

– Att blanda video med text, länkar och de möjligheter som finns, är underutnyttjat, anser Pelle.

Ola Henriksson genomförde ett intressant projekt i samband med Stockholm Maraton, tidigare i år.

Under loppet filmade han sig själv via Bambuser med sin mobiltelefon. Under själva loppet kommenterade han känslorna, vad som hände runt omkring och pratade med folk. Han gjorde korta inslag medan loppet pågick. Ända fram till att han gick i mål och intervjuade sig själv om att han äntligen var framme. Det tycker jag enormt imponerande, berättar Pelle.

Pelle har inte sett att någon svensk tidning gör något riktigt bra i den typen av format. Där emot tycker han att den amerikanska tidningen Las Vegas Sun har gjort en imponerande granskning av vattensituationen i området för Las Vegas. Staden som ligger mitt ute i öknen har få vattenreservoarer i närheten.

– De har de gjort en stor granskning av hur länge vattnet räcker. Hur påverkar det oss? Hur kan vi i det här området göra för att vattnet ska räcka längre?

De har blandat både video, kartor, möjligheten att både läsa kortare och att gå ner på djupet och läsa längre texter. Man kan se korta videoklipp och man kan gå in och se hela videoinslag också så vidare. De har gjort på ett väldigt innovativt sätt. Det arbetet inledde de i höstas förra året, berättar Pelle.

Pelle Sten om hur de har jobbat med video- och live streaming-format i det redaktionella materialet på svd.se:

Pelle tror att svårigheten för en tidning att introducera och att jobba i nya format ligger i att man har en överrenskommelse med läsarna hur det ska se ut på sajten.

– Du kommer till oss, läser vårt material så ofta som möjligt, vi räknar in dig i en grupp av människor som vi sedan kan presentera för de som vill köpa annonser för oss. Då kan vi säga att så här mycket folk återkommer till sajten och läser den. Den här sortens människor med den här sortens profiler. I utbyte mot det lovar vi att presentera olika former av material som de är intresserade av.

I den överrenskommelsen har det blivit mer eller mindre underförstått att tidningarna lovar att när vi börjar med någonting nytt, så kommer vi att göra det för evigt. Om man börjar med ett nytt format, säger vi att det här kommer vi att hålla på med under en väldigt lång period och det gör det lite trögjobbat att påbörja nya sätt att jobba på, för att det kräver väldigt långa projektperioder där det är mycket folk inblandat. Där man verkligen kan utlova att man kommer att göra det här. Inte bara en eller två gånger, utan att vi kommer att göra det året ut, de närmaste två åren, under att antal år framåt, säger Pelle.

Det är svårt att tillfredställa alla användare. Pelle tror att de i längden kommer att innebära att tidningarna på nätet kommer att fragmentiseras. Att olika delar av tidningen kommer positioneras tydligare och på olika sätt. Tidningarna kommer att behöva presentera de olika delarna mer varierat än vad man gör i dag.

– I dag är det väldigt mycket en monolit där allting ser likadant ut oavsett vad det är för någonting. Det enda som skiljer är oftast att det är olika färg i navigeringen, säger Pelle.

Han tror att det kommer att gå emot en uppdelning av de olika delarna. Att det i sin tur kommer att möjliggöra för de olika delarna av tidningen att jobba med och presentera sitt material på helt olika sätt.

– Det är inte alls nödvändigt att sportmaterialet ska presenteras på samma sätt som inredningsmaterialet, bostadsmaterialet eller modematerialet och så vidare, säger Pelle.

Den hårda nyhetskärnan som är grunden för de flesta dagstidningarna och nyhetstidningarna på nätet i dag, kommer att vara ingången.

– Sedan kommer de övriga delarna vara mer som satelliter med egna format och i vissa fall bara ha en aggregerande funktion. Där materialet publiceras på externa sajter motsvarande Youtube, Twitter, Twingly Channels eller vad de heter då? Då kommer den egna adressen att bli den samlande redaktionella punkten för det materialet, tror Pelle.

Pelle Sten om svårigheten och nödvändigheten att anpassa formatet efter läsarnas webbläsvanor:

Pelle tror på att man som journalist, webbredaktör, reporter, fotograf… ska sprida ut sitt material. Att det ligger ett värde i att få sitt material distribuerat över nätet, för att så många som möjligt ska upptäcka det och läsa det. Att det är intressant för de enskilda medarbetarna att det går att citera, bädda in och återanvända.

– Man vill bli läst, kommenterad och diskuterad. Man vill att det man skriver om ska ha någon form av effekt på samhället, säger han.

Då ligger det i tidningarnas intresse att hitta olika typer av tjänster på andra sajter där materialet får en ökad spridbarhet. Svårigheten är affären, att fortfarande ha en fungerande annonsmodell.

– Där finns det fortfarande väldig dåliga modeller, om det finns några modeller alls? Just för att kunna tjäna pengar på att sprida sitt material. Därför finns det fortfarande en stor friktion mot att sprida materialet eftersom man vill att läsarna ska komma till den egna sajten för att ta del av materialet, säger Pelle.

Han tror på framtida modeller som ger en möjlighet att tjäna pengar på innehållet, även när det ligger på andra sajter. Att det enbart är en tidsfråga innan vi kommer dit. Spridandet av det egna materialet är ännu viktigare för de mindre tidningarna.

– Om många ser att den här tidningen har ett kvalitativt innehåll, då kanske jag ska gå direkt till den tidningen och ta del av materialet regelbundet, säger Pelle.

Pelle Sten om att sprida materialet på externa sajter och tjänster:

Pelle nämner två företeelser som han tycker är intressantast på nätet just nu.

Det ena är SSWC – Social Media Web Camp, som ägde rum på Tjärö i augusti i år. En unconference, en användarskapad konferens med möten och erfarenhetsutbyten.

– De här två delarna, det virtuella och det fysiska är oerhört viktigt i framväxten av sociala rörelser i framtiden, säger Pelle.

Det andra är en session som Micke Gunnarsson höll på SSWC, om vad som händer, eller inte händer, med våra digitala liv när vårt fysiska jag dör?

– Där tror jag att det finns oehört många intressanta tankar som vi bara precis har nuddat vid och där det finns en intressant utveckling att ta del av under de närmaste åren, säger Pelle.

Pelle Sten om vad som är mest intressant på nätet just nu:

Ursäkta röran.