”Hur skulle världen se ut om alla människor kunde gå på de bästa universiteten, lyssna på de bästa föreläsarna, stimuleras av de bästa och mest inflytelserika tankarna?” – Usablogg.org

Förra veckans post som handlade om bloggande i relation till journalisten och framförallt en specifik journalist, Jan Guillou, fick mig att fundera på sociala medier och web 2.0 inom utbildningsväsendet. Finns det kurser inom social media och web 2.0 på landets högskolor/universitet? Detta är vad jag hittade:

Luleå Tekniska Universitet – e Learning 2.0

Mittuniversitetet – Nya medier som stöd för lärande

Umeå Universitet – Social Software och web 2.0

Uppsala Universitet – Social mjukvara och web 2.0

För att rikta sig direkt till journalisten hittade jag även en kurs som handlar om fortbildning för journalister inom digitala medier. Men journalistkåren fick ta lite mycket stryk i den förra posten, lite orättvist kan jag tycka. Det är ingen tvekan om att journalistkåren måste bli bättre på att utnyttja digitala och sociala medier, framför allt för deras egen skull. Men de är inte ensamma. Tänk på vilka otroliga möjligheter med web 2.0 som döljer sig inom alla möjliga yrkesområden. Genom web 2.0 skulle läkare snabbt och enkelt kunna konsultera kolleger och ta del av avlägsna läkares tyckande och expertis. De kan delta på konferenser och seminarier utan att betala dyra resepengar. Politiker skulle få helt andra förutsättningar att kommunicera med opinionen och med andra beslutstagare. Företagare kan hämta idéer och inspiration direkt från konsumenter, dessutom har de helt andra möjligheter att hitta bra och framförallt rätt kompetens vid anställning. Det kommer finnas helt andra möjligheter att som arbetssökande faktiskt skapa sig ett jobb. Men den viktigaste förändringen ligger ändå hos skolväsendet.

Elever och studenter skulle kunna ha möjlighet att närvara vid avlägsna föreläsningar, seminarier och studiegrupper. De skulle dessutom kunna föra en dialog men människor direkt från yrkeslivet. Mentor 2.0 kanske skulle vara något? Web 2.0 skapar en mängd möjligheter för deras framtida karriärer eftersom de genom bloggar och sociala nätverk har helt andra förutsättningar att synas och höras redan i skolan.

Det är i skolan vi har verklig möjlighet att sparka i gång de sociala medierna på riktigt. Att tidigt utbilda människor i vad sociala medier innebär skapar en innovation för hur de kan användas på olika sätt i yrkeslivet. Jag applåderar universiteten ovan, men det är fortfarande alldeles, alldeles för lite. Sociala medier behöver inte bara kunna studeras, de behöver bli en integrerad del av elevernas utbildningsprocess. Jag är fullt medveten om att det naturligtvis finns nackdelar med all den transparens som utgör nätet idag, men jag frågar mig ändå: Är det inte värt det måttet av transparens och faktiskt till viss del avsaknad av personlig integritet till förmån för allt gott web 2.0 faktiskt kan bidra med?

Ursäkta röran.