Vem behöver DN – egentligen?

När debatten går som högst mellan nya medier och gammelmedia så brukar alltid den traditionella grenen med eftertryck hävda att man har två helt unika förutsättningar.

  • Man tar sitt ansvar för de stora samhällsfrågorna
  • Man har resurser och kompetens för att bedriva riktig kvalitetsjournalistik

Så när vi nu börjar se facit i debatten om FRA kan vi konstatera att sveriges största och mest resursrika redaktion inte bara var sena att vakna i debatten, utan också bedriver den sämsta sortens journalistik.

När det gäller trögheten har väl ingen undgått att märka hur bloggosfären knuffat medierna framför sig, till den punkt där det inte gick att ignorera längre. Bloggbävningen, ett talande begrepp som myntades av Blogge redan i förra veckan, har till och med uppmärksammats av svd.se som det fenomen det är. Det sena uppvaknandet är dubbel intressant, för oavsett om det beror på att man tyckte frågan var relevant eller inte så har man definitivt gett efter nu. Med märkliga förklaringar till följd, som alltid briljante Anders Mildner kan konstatera. Mildner har även för övrigt skrivit bra och sammanfattande inlägg över skillnaden i bevakningen. Läs dem. Jag tycker det framstår som solklart att traditionella medier helt hade missat den här stora samhällsfrågan om de inte fått benäget bistånd av sina bloggande vänner.

Men än värre är det med journalistiken. DN toppar idag med artikeln ”IT-jättar till angrepp mot spaningslagen”. Ett bra anslag, verkligen. Om det vore fräscht och genomarbetat. Istället visar det sig vara en dålig rewrite på en story från Internetworld. Från juli 2007. Med misshandlade citat från Google och TeliaSonera. Bisonblog noterar storyn, och Hans Kullin gör på Media Culpa en rejäl genomgång av hur man har förändrat i pratminus. Redan i morse dök Kullins tråd upp på Jaiku, och kommenterades av Magnus Höij på Internetworld. DN har, helt otippat, ännu inte kommenterat.

Med sådana här vänner behöver de traditionella medierna inga fiender. Det här är inte ok, oavsett hur man försöker se på det. Emanuel Karlsten på tidningen Dagen slår huvudet på spiken när han konstaterar att ”Dagen hade inte skrivit om FRA om det inte vore för bloggarna” – och det kan jag köpa. Rakt av. Det är till och med vackert att man faktiskt lyssnar till rösten från de många. Men i nästa steg måste man, MÅSTE MAN, se till att leverera. Fuskar vi som DN gör här så kommer publiken snabbt att inse hur de traditionella medierna helt förlorat sin relevans. Och är vi inte relevanta så behövs vi inte. Precis så enkelt är det.

För övrigt har det på olika håll börjat dyka upp bra knäck även i traditionella medier. Det är så klart orättvist att döma alla efter DN:s klavertramp. Det är till och med orättvist att döma DN på grund av den här missen. Men den beskriver en allvarlig sida av den sjukdom som patienten lider av. Ignorans.

Update: på tal om ignorans. Kollade precis playrapport.se och inser att de hakat på ”DN:s” story. Alltså, en artikel som ligger i topp på DN blir automatiskt ett inslag i Rapport. Starkt jobbat.

24 thoughts on “Vem behöver DN – egentligen?”

  1. Bra fråga. Är det bara jag som bara kan få upp den första länksidan för blogglänkarna. Jag mejlade webmastern men inget tycks hända.

    Reply
  2. Bra fråga. Är det bara jag som bara kan få upp den första länksidan för blogglänkarna. Jag mejlade webmastern men inget tycks hända.

    Reply
  3. “Gammelmedia” (vilket är en enormt generaliserande och intetsägande beteckning) lever idag förvisso inte upp till den samhällsbevakning och kompetens som de kunde och borde. Bloggosfären har tagit ett enormt mycket starkare ansvar i vissa frågor, t.ex. FRA-skandalen. Heder åt bloggosfären och alla de bloggare och debattörer som dragit sitt strå till stacken här!

    Ändå skulle jag säga att bloggosfären har långt kvar till att bli en journalistisk kraft att räkna med i större sammanhang. Precis som amatörforskare aldrig kommer att kunna ersätta akademikerna. Det krävs en tradition, ett utarbetat arbetssätt, en utarbetad etik, och, om inte en påstådd neutralitet, så åtminstone en utsatt skillnad mellan åsikt och dokumentation, som i inte finns ibland bloggarna i dag.

    Att de som borde leva upp till detta ideal (d.v.s. “gammelmedia”) inte gör det är förstås tragiskt utan dess like. Men bloggarna gör det generellt fortfarande ännu sämre. (Och internationellt ser situationen aningen bättre ut för traditionella nyhetsmedier än vad det gör i det utarmade nyhetssverige.)

    Bloggosfären är i stort ett lysande forum för debatt och åsikter. Men inte lika mycket för högre debatt och fakta. Urskillningen är liten. Källor redovisas ibland. ibland inte. Kunniga och okunniga debattörer blandas urskillningslöst, t.o.m. mer än i nyhetspessen. Alla får vara med vad de än har att säga. Detta är bloggosfärens demokratiska styrka (och en mycket viktig styrka), men innebär samtidigt en svaghet när det gäller att kristallisera ut relevanta information.

    Jag tvivlar inte på att nya medier kommer att tränga ut de gamla i sinom tid (vore konstigt annars). Men än är det långt kvar.

    Reply
  4. “Gammelmedia” (vilket är en enormt generaliserande och intetsägande beteckning) lever idag förvisso inte upp till den samhällsbevakning och kompetens som de kunde och borde. Bloggosfären har tagit ett enormt mycket starkare ansvar i vissa frågor, t.ex. FRA-skandalen. Heder åt bloggosfären och alla de bloggare och debattörer som dragit sitt strå till stacken här!

    Ändå skulle jag säga att bloggosfären har långt kvar till att bli en journalistisk kraft att räkna med i större sammanhang. Precis som amatörforskare aldrig kommer att kunna ersätta akademikerna. Det krävs en tradition, ett utarbetat arbetssätt, en utarbetad etik, och, om inte en påstådd neutralitet, så åtminstone en utsatt skillnad mellan åsikt och dokumentation, som i inte finns ibland bloggarna i dag.

    Att de som borde leva upp till detta ideal (d.v.s. “gammelmedia”) inte gör det är förstås tragiskt utan dess like. Men bloggarna gör det generellt fortfarande ännu sämre. (Och internationellt ser situationen aningen bättre ut för traditionella nyhetsmedier än vad det gör i det utarmade nyhetssverige.)

    Bloggosfären är i stort ett lysande forum för debatt och åsikter. Men inte lika mycket för högre debatt och fakta. Urskillningen är liten. Källor redovisas ibland. ibland inte. Kunniga och okunniga debattörer blandas urskillningslöst, t.o.m. mer än i nyhetspessen. Alla får vara med vad de än har att säga. Detta är bloggosfärens demokratiska styrka (och en mycket viktig styrka), men innebär samtidigt en svaghet när det gäller att kristallisera ut relevanta information.

    Jag tvivlar inte på att nya medier kommer att tränga ut de gamla i sinom tid (vore konstigt annars). Men än är det långt kvar.

    Reply
  5. @Felicia: ”Gammelmedia” är ett hårt skruvat ord, men det funkar för att beskriva en grupp av traditionella medier, oavsett vilken kanal de verkar inom, på ett klatschigare sätt ,)

    Min mening med inlägget är inte att göra det till en tävling mot bloggarna. Bloggosfären har sannerligen sina fel och brister också – utan jag ville bara belysa att om inte ”vi” drar nytta av det som faktiskt kan vara vår unikitet så kommer vi att förlora. Stenhårt.

    Reply
  6. @Felicia: ”Gammelmedia” är ett hårt skruvat ord, men det funkar för att beskriva en grupp av traditionella medier, oavsett vilken kanal de verkar inom, på ett klatschigare sätt ,)

    Min mening med inlägget är inte att göra det till en tävling mot bloggarna. Bloggosfären har sannerligen sina fel och brister också – utan jag ville bara belysa att om inte ”vi” drar nytta av det som faktiskt kan vara vår unikitet så kommer vi att förlora. Stenhårt.

    Reply
  7. Jag tycker både “bloggosfären” och “gammelmedia” gör ett kardinalfel i det att båda generaliseras till oigenkännlighet. Det enkla sättet att tänka på både bloggosfären och “gammelmedia” är förstås att tänka på varje komponent för sig. Då riskerar man inte att blanda ihop Se & Hör med Fokus, och då riskerar man inte att blanda ihop Blondinbella med Blogge Bloggelito.

    Om man går ut och kollektivt försöker hitta “svar” i bloggosfären, så kommer man givetvis att gå på pumpen. Bloggosfären är för splittrad, och det är som att försöka leta igenom en tänkt artikeldatabas där allt från National Enquirer till Hindu Times finns med.

    Det gäller att sålla och sovra. Precis som alltid annars. Och gör man det, så hittar man definitiva pärlor i bloggosfären. Precis som man gör det inom “gammelmedia”.

    Reply
  8. Jag tycker både “bloggosfären” och “gammelmedia” gör ett kardinalfel i det att båda generaliseras till oigenkännlighet. Det enkla sättet att tänka på både bloggosfären och “gammelmedia” är förstås att tänka på varje komponent för sig. Då riskerar man inte att blanda ihop Se & Hör med Fokus, och då riskerar man inte att blanda ihop Blondinbella med Blogge Bloggelito.

    Om man går ut och kollektivt försöker hitta “svar” i bloggosfären, så kommer man givetvis att gå på pumpen. Bloggosfären är för splittrad, och det är som att försöka leta igenom en tänkt artikeldatabas där allt från National Enquirer till Hindu Times finns med.

    Det gäller att sålla och sovra. Precis som alltid annars. Och gör man det, så hittar man definitiva pärlor i bloggosfären. Precis som man gör det inom “gammelmedia”.

    Reply

Leave a Reply to Hanna LarssonCancel reply