DN:s nya policy och deras gamla demokratiska ansvar

Jag läser i Medievärlden om den nya policy som DN antagit för att särskilja webb och papper. Den handlar om en hård ransonering av artiklar från tidningen till webben. ”Enligt planerna ska endast tre nyhetsartiklar från nyheter, sport, kultur och ekonomi varje dag läggas ut på dn.se.”

DN får naturligtvis hantera sitt material precis som de vill. Men de måste väl vara klara över vad de vill. Så här säger DN om sig själva, enligt Wikipedia:

DN:s målsättning är att vara en huvudstadstidning som förvaltar upplysningstraditionen, och att vara ”Sveriges viktigaste sociala och demokratiska torg. DN ska mer än någon annan tidning spegla livets och samhällets mångfald, ge orientering (news), bidra till förklaring, värden och riktning (views) samt tillhandahålla värdefulla verktyg (use).”

Idag publicerar man i tidningen en artikel om en rejäl röta på Regeringskansliet. Det är en blytung demokratifråga, om slarviga upphandlingar och misstänkt svågerpolitik. Om hur en upphandlingsprocess verkar bedrivas helt utan process, och med en fd Microsoft-anställd som starkaste pådrivare. Smutsigt. Illa. En glasklar demokratifråga. Men den finns inte på nätet. Eller rättare sagt, den finns inte på dn.se.

25 thoughts on “DN:s nya policy och deras gamla demokratiska ansvar”

  1. Låt oss hoppas att det finns nånting kvar av Dagens Nyheter värt namnet när Herlitz är klar med sin mega-slakt. Tyvärr verkar det mesta av värde åka ut genom fönstret i den pågående kostnadsbesparingsivern.

    Reply
  2. Låt oss hoppas att det finns nånting kvar av Dagens Nyheter värt namnet när Herlitz är klar med sin mega-slakt. Tyvärr verkar det mesta av värde åka ut genom fönstret i den pågående kostnadsbesparingsivern.

    Reply
  3. Låt oss hoppas att det finns nånting kvar av Dagens Nyheter värt namnet när Herlitz är klar med sin mega-slakt. Tyvärr verkar det mesta av värde åka ut genom fönstret i den pågående kostnadsbesparingsivern.

    Reply
  4. Det här är väldigt tråkigt, Sveriges bästa nyhetsleverantör utesluter sig själv från sin plats i framtidens media, och därmed också signerar sin egen undergång.

    Jag tror att förmågan att transformera sin produkt och göra den mer framtidssäker är den enda vägen för dagens “äldre media” att klara sig. Att beskära antalet artiklar man publicerar sökbara och indexeringsbara av sökmotorerna är definitivt inte rätt sätt i min mening. Spontant så tänker jag att de som läser DN på nätet nu kommer gradvis att sluta när det dyker upp fler nyheter inom specifikt område på någon konkurrents sida.

    Kort sagt, att skära ner innehållet i webbsektionen är inte rätt drag när läsplattor spås bli årets stora teknik händelse.

    Vänligen,
    Fredrik Näs

    Reply
  5. De som i åratal har hävdat att bloggar och medborgarjournalistik aldrig kan mäta sig med äkta, professionell journalistik, har väl utgått från att bloggar aldrig kan bli lika bra som papperstidningen var på 1980-talet. De tycks dock ha förbisett att tidningarna (åtminstone deras webbutgåvor) mycket snabbt kan bli lika dåliga som bloggarna. Den här förändringen ökar intresset för alternativa nyhetskällor som Realtid.se och Wighs news.

    Om alla gratis nyhetskällor på nätet skulle torka ut, och man tvingas att teckna abonnemang och betala någonstans, så ligger väl New York Times eller Frankfurter Allgemeine Zeitung närmare till hands än DN och SvD.

    Reply

Leave a Reply