Mediebranschens problem i två meningar?

av Joakim Jardenberg den 5 Mar, 2010 · View Comments

Kan det vara så här enkelt? Kan problemet sammanfattas med att det är upp- och nervända världen. Två meningar:

  • Förr byggde medievärlden på stort avstånd och anonym relation mellan publicist och läsare – och nära relation mellan publicist och annonsköpare.
  • Idag bygger medievärlden på en nära och ständig dialog mellan den som ”publicerar” och den som ”läser” – och annonser som köps i anonyma system via automatiserad budgivning.

Jag vet vad jag tycker och vad jag anser att vi ska göra åt det i så fall. Men vad säger du, är vi överens om det här som ett fundament?

Liknande? inlägg:

  1. Familjen har tv-kväll (2009) Familjen har tvkväll (MI3) [bilden är INTE arrangerad [...]...
  2. Webb-tv är också TV – typ… Martin Jönsson på SvD gör en bra sammanställning av [...]...
  3. Aftonbladet webb-tv En kamera, en dator, en gubbe. [...]...

Taggat som: adsense, adwords, affären, affärsmodell, annonsering, läsare, mediebranschen, prosumer, redaktion, utveckling

  • Nja, idag _borde_ medievärlden bygga på en nära och ständig dialog mellan läsare och publicist. Men det finns fortfarande många medier som har extremt långt kvar dit. Så beskrivningen är inte helt sann - ännu.
  • stroemberg
    Jag läste det snarare som att vi behövde nära relationer mellan alla led. Det är enda vägen framåt. Och jag träffar faktiskt annonsörer emellanåt…
    Men, det är don efter person – och jag kan ge Jocke rätt i att vi måste utforska och utveckla auktionsmodeller. (Watch this space at Bonnier Hack Day…)
    Men gränsdragningen mellan varumärkesbyggande annonsering och annan går inte i hur man tar betalt. Den handlar om helt andra saker.
    Vi måste både formatutveckla och betalmodellsutveckla – det är helt säkert.
  • Intressant. Men varför kan inte den nära relationen mellan publicist och annonsköpare bestå? Säga vad man vill om Adsense, men det är inte så bra på att bygga varumärke.
  • Först, det här antagandet bygger på vad jag ser hända med annonsmarknaden i stort. Sedan:

    Varför skulle man inte kunna köpa varumärkesliknande annonsering i ett automatiskt system också - det är ju bara att byta ut CPC mot CPM. Poängen är ju just auktionsförfarandet som gör att kunden aldrig betalar mer än han tycker det är värt, och säljaren alltid får ut så mycket som marknaden tycker är rimligt.

    Givetvis kan/bör man ha en setup med avancerade säljare, som fungerar mer som rådgivare och guider, precis som du får ett samtal från Google när du handlat över ett visst belopp...

    Jag leker med ett antagande som säger att den första naturliga kontakten mellan publicist och annonsör inte sker på den lokala fotbollsarenan över en pilsner. Utan man börjar automatiskt, avtalslöst, osentimentalt, win-win.

    Jag tror att vi behöver revolutionera prissättningsmodellen radikalt. Och de enda som håller emot är nuvarande säljavdelning...
  • Det kanske skiljer sig mycket mellan branschmedia och breda medier,
    men min erfarenhet säger att det är just den personliga kontakten som
    är förutsättningen för en bra affär. Det är den personliga
    kontakten som ger möjlighet till den typen av komplicerade affärer i
    alla fall vi gör.

    Den dagen vår annonsaffär bara blir en fråga om siffror är vi
    rökta, i alla fall alla utom den som är etta i varje bransch. Vi
    säljer varumärke, inte ögonpar. Våra kunder betalar ju mer för att
    synas under vårt varumärke, per huvud.

    Skickat från min iPhone

    5 mar 2010 kl. 18.07 skrev "Disqus"
    <>:
blog comments powered by Disqus

Föregående post:

Nästa post: