Aftonbladets problem med skolraset

Aftonbladet har dragit igĂ„ng en magnifik satsning om den svenska skolan. Redan dĂ€r en anledning att jubla en smula. NĂ€r man sedan berĂ€ttar att man ska göra det som en helt öppen granskning (enl @emanuelkarlsten mycket öppnare Ă€n SvDs öppna grĂ€v som belönades med guldspade) sĂ„ stĂ€ller jag mig upp i bĂ€nken och gör vĂ„gen. Medielandskapet och skolan, tvĂ„ av mina favoritĂ€mnen, i skön kombination. Men sĂ„…

Jag var pĂ„ vĂ€g att sĂ€tta rubriken ”Mitt problem med Skolraset”, men jag menar nog att det faktiskt Ă€r Aftonbladet som har problem. I korthet, nĂ„gra reaktioner frĂ„n de första dagarna.

Redan med namnet sÀtter man en agenda. SKOLRASET. Det blir sensationsrubrik direkt, det skriker löpsedelsord. SKOLCHOCKEN hade varit ett lika tÀnkbart val, anar vi. Jag vet hur man försöker förklara det, och jag kan förstÄ hur man tÀnkte. Men det indikerar inte en öppen granskning, och jag tror att man redan dÀr drar till sig en större andel kverulanter Àn vad en öppen dialog mÄr bra av.

Kommentarerna Ă€r ett annat problem för Aftonbladet. Lotten Bergman stĂ€ller en relevant frĂ„ga om ansatsen i texten, och Lena Engelin stĂ€ller en frĂ„ga om hur kommentarerna ska hanteras. Ingen av dem fĂ„r svar. SĂ„ dĂ€r fortsĂ€tter det. Vissa texter fĂ„r hundratals kommentarer. Men inga svar frĂ„n redaktionen. IstĂ€llet hanterar man det pĂ„ klassiskt vis. Se till exempel hur man bemöter Paula Hammerskogs kommentar – inte alls. IstĂ€llet slĂ„r man sig för bröstet i en senare text om att ”en och annan kommunikationsdirektör” hittat dit. Man fĂ„r de kommentarer man förtjĂ€nar, och det hĂ€r ser sannerligen inte bra ut.

HÄrdvinklat och inte alls öppet. Var det nÄgot vi lÀrde av #kkgate var det vÀl att insinuanta frÄgor inte gynnar dialog och öppenhet. Ur mitt perspektiv handlar det inte alls om att man börjat grÀva för tidigt, det handlar om att man genom att sÀtta vinkeln direkt inte fÄr fram alla röster. Snarare stöter bort de som vill föra en sansad debatt eller bidra med uppgifter. Jag Àr en av de bortstötta. Jag helt avtÀnd, och jag vet att jag inte Àr ensam.

Slarviga oneliners och osynliga redigeringar visar att man dessutom Ă€r direkt respektlös. Texten om skolinspektionen och friskolorna avslutades tidigare med texten (fritt ur minnet): ”Visste du att det till hösten kommer starta 104 nya friskolor”. Jag vet att reportern redan frĂ„n början visste att det inte var sant, att det dokument man presenterade faktiskt visade pĂ„ nĂ„got annat, jag vet att flera pĂ„pekade det och jag vet att de viftades bort. Men sedan tĂ€nkte man tydligen om till slut, och nu har man Ă€ndrat till en mycket mer korrekt beskrivning. Men man markerar inte Ă€ndringen. Åhh, vad det skaver att man Ă€ndrat texten utan att ange att man gjort det, och varför. SĂ„ gör vi vĂ€l inte numera? I synnerhet inte i ett öppet grĂ€v?
(Men det kan Ă€ndĂ„ vara vĂ€rt att tillĂ€gga att om man lyft luren och ringt dem sĂ„ hade det visat sig att det i sjĂ€lva verket kanske kommer att startas ett tiotal. Om man grĂ€vt lite alltsĂ„…)

Sista punkten, Ă€r ocksĂ„ spiken i kistan för min del. NĂ€r man ”avslöjar” initiativtagarna bakom Skollyftet och kör en indignationslinje över att en av dem Ă€r anstĂ€lld pĂ„ Academedia, dĂ„ passeras en linje för min del. Jag skrev sĂ„ hĂ€r i en kommentar till dem, och jag hoppas verkligen pĂ„ ett svar.

  1. Kan nÄgon pÄ er stora redaktion vara snÀll att förklara syftet med den hÀr texten?
  2. Ska alla som engagerar sig i frÄgan vara beredda att bli stÀllda mot vÀggen av er?
  3. Och om man lÀser lite mellan raderna, finns det fler Àn friskoleanstÀllda som ni tycker bör ha anstÀndigheten att avstÄ frÄn att engagera sig i debatten?

#skollyftet började som en reaktion pĂ„ Twitter dĂ€r flera entusiaster ville visa en motbild. I en första rad verkade det som man gillande initiativet, men nu verkar man köra pĂ„ en helt annan linje. Den gamla linjen. ÅngvĂ€lten. Det gör mig ledsen.

Uppdatering. Maria TrÀgÄrdh har svarat:

Syfet med inlÀgget var att informera.
Det Àr journalistiskt relevant att veta vem/vilka som ligger bakom olika initiativ.
Det tog vi reda pÄ och berÀttade.
Vi vÀlkomnar alla att engagera sig i debatten.

Min följdfrÄga

Men ni berĂ€ttade ju bara om EN av de som lĂ„g bakom initiativet. Är det inte journalistiskt intressant med hela bilden?
Problemet kokar ju pÄ det hÀr sÀttet ner till vad ni vÀljer att lyfta fram.

Hoppas pĂ„ fortsatt svar. Det dĂ€r med ”journalistiskt relevant” vill jag gĂ€rna veta mer om. I synnerhet i ljuset av ett tidigt stadie av ett öppet grĂ€v.

GĂ„r det att rĂ€dda skolraset? Jag vet inte, jag hoppas det. Det Ă€r en fantastiskt resursstark satsning och mĂ„nga av de smartaste och godaste mĂ€nniskor jag kĂ€nner jobbar med det. Men jag tror man mĂ„ste göra en omstart. Jag tror man behöver tĂ€nka om hela kĂ€rnan i projektet. Skippa rubrikjakten, skippa tanken pĂ„ att ni mĂ„ste provocera för att fĂ„ reaktioner. LĂ„t grĂ€vet ha sin gĂ„ng, tillsammans med oss dĂ€r ute pĂ„ riktigt. Om det sedan kommer fram upprörande skandaler – DÅ Ă€r det lĂ€ge att braska pĂ„. Men först kanske vi ska ta reda pĂ„ vad som gĂ€ller. Först.

Bilden har jag lÄnat frÄn Aftonbladet - grejen Àr att det blir inte öppet för att vi ser Jan Helin vid tavlan. Det blir öppet nÀr vi ser vad han skriver pÄ den. Och Ànnu mer sÄ nÀr vi skriver den tillsamman, inkl rubrikerna.
Bilden har jag lĂ„nat frĂ„n Aftonbladet – grejen Ă€r att det blir inte öppet för att vi ser Jan Helin vid tavlan. Det blir öppet nĂ€r vi ser vad han skriver pĂ„ den. Och Ă€nnu mer sĂ„ nĂ€r vi skriver den tillsamman, inkl rubrikerna.

Disclaimer: Paula Hammerskog Àr en gammal vÀn till mig, men jag visste inte ens att hon Àr kommunikationsdirektör pÄ AcadeMedia förrÀn jag sÄg hennes titel i kommentaren. Jag trodde hon var frilansande PR-konsult. Det jag skriver hÀr har inget med vÄr relation att göra och vi har aldrig jobbat tillsammans. Jag har ocksÄ en son pÄ friskolan Procivitas, en skola jag anser hÄller vÀrldsklass. Men jag agerar inte pÄ deras uppdrag heller, agerar inte pÄ nÄgons uppdrag alls. Jag Àr (som alltid) bara mig sjÀlv, jag har inga uppdragsgivare i skolvÀrlden, och mina Äsikter Àr helt mina egna.

Uppdatering: Brit Àr ocksÄ arg bÄde hos JMW och Second Opinion. Följ kommentarerna. Farmor Gun klurade redan i helgen. Tipsa mig gÀrna om fler bra lÀnkar.

Regeringen Àr pÄ hugget och ber om input till den digitala agendan. Bra.

33 thoughts on “Aftonbladets problem med skolraset”

  1. Jag hĂ„ller med dig angĂ„ende svarsfrekvensen i kommentarerna. DĂ€r mĂ„ste vi bli bĂ€ttre. Men vi Ă€r ovana. Redaktionen Ă€r ovan. Och allt – verkligen allt – Ă€r nytt för oss. Det blir kanske smĂ€rtsamt blottat i det hĂ€r lĂ€get. Men som jag bloggade hĂ€romdagen sĂ„ Ă€r det hĂ€r en del av den öppna processen, dĂ€r sĂ„dana hĂ€r saker blir tydliga. http://emanuelkarlsten.se/04/lite-bakgrund-till-skolraset/
    I övrigt sĂ„ hör vi kritiken och tar den till oss. Även det, att bli kritiserad i ett tidigt lĂ€ge dĂ€r lite har hunnit sĂ€tta sig, Ă€r nytt.

    Reply
    • Jag hör vad du sĂ€ger, och jag hoppas verkligen att ni förstĂ„r Ă€ndĂ„ att alla reaktioner Ă€r tecken pĂ„ ett brinnande engagemang och stora förhoppningar. Jag försöker hĂ„lla emot överallt mot de som vill avskriva kvĂ€llstidningarna som snaskare – jag vet hur mycket bra ni kan göra.

      Men det jag beskriver som spiken i kistan ovan Ă€r helt obegripligt för mig. Ni hade ju under flera dagar kunnat lyssna och börja kĂ€nna in. ÄndĂ„ slĂ€pper ni ett ”avslöjande” om #skollyftet. Det behöver förklaras hur ni tĂ€nkte dĂ€r. För trovĂ€rdighetens skull.

      Det behöver ocksÄ förklaras av fler Àn dig. Var Àr MT i debatten? Om öppenheten Àr central i processen sÄ mÄste ju den ansvarige finnas dÀr ocksÄ. Jag kan inte gÀrna stÀlla dig till svars, och det beror ju inte pÄ hur mycket jag gillar dig och hur mycket jag vet hur smart du Àr. Besluten som fattas Àr ju inte dina. Jag vill inte skjuta pÄ budbÀraren.

      Eller sĂ„ hĂ€r, om vi ska granska granskaren – varför svarar inte Maria TrĂ€gĂ„rdh eller Jan Helin pĂ„ alla de frĂ„gor som stĂ€llts?

      Reply
    • Men vad Ă€r sĂ„ nytt? Tekniken? Den ursĂ€ktar vĂ€l inte felaktigheter, dumheter och rena pĂ„hopp? Jag Ă€r ju gammal Expressenreporter och insĂ„g redan innan ni skrev om personerna bakom Skollyftet vad ni antagligen skulle göra – eftersom jag utgick frĂ„n att ni tyckte det var “kul” att en person som engagerar sig dĂ€r ocksĂ„ jobbar pĂ„ ett stort företag.

      Jag hade kanske kunnat stoppa hennes engagemang (men jisses vad förbannad hon blivit, med all rĂ€tt). Jag ville inte det. Eftersom jag tycker det Ă€r ett kul initiativ. Som ingen styr över och som ingen vet vart det tar vĂ€gen. Varför stĂ„r det inte att flera av de andra jobbar pĂ„ kommunala skolor (obs – inte en uppgift jag kollat, jag har fĂ„tt den berĂ€ttad för mig).

      Vet du, jag blir sur nÀr jag tycker ni gör ett sÀmre jobb Àn ni behöver. OvanstÄende kan inte förklaras med att ni Àr ovana och att allt Àr nytt. Det Àr det inte.

      Jag blir dessutom dumt nog lite ledsen. Jag gillar kvÀllstidningarna. Försvarar er ofta med en dÄres envishet och lyfter allt bra som gjorts genom Ären. Jag Àr jÀttestolt över mina Är pÄ Expressen. Du anar inte hur mÄnga mail jag fÄr nu frÄn folk jag mött genom Ären som bara konstaterar att hÀr framgÄr det ju rÀtt tydligt att kvÀllstidningarna inte hÄller tillrÀcklig kvalitet i det de gör.

      Och sÄ vill jag ha sagt att jag tycker att skolan ska granskas. Ni fÄr otroligt gÀrna höra av er. Men om ni ska skriva om vem som Àger AcadeMedia, varför hör ingen av sig och frÄgar hur det ser ut? Hur företagets styrs? Kan man det minsta om Àgande vet man att man ocksÄ mÄste ta upp frÄgan om styrning. Mitt telefonnummer stÄr pÄ fem, tror jag, stÀllen pÄ vÄr hemsida. PÄ ett stÀlle pÄ AB:s skolraset. HÀr kommer det igen. 0733 34 87 50. SÄ ska jag förklara för den som vill lyssna vem som bestÀmmer över AcadeMedia. Det Àr nÀmligen Ulf, Harry, Sofia, Helen, Per och Torbjörn.

      Jacob Wallenberg ser förvisso trevlig ut pĂ„ bild, och Ă€r det sĂ€kert ocksĂ„. Äger AcadeMedia gör han dock inte. BestĂ€mmer inget heller. Just eftersom han inga aktier har (i AcadeMedia alltsĂ„, en del andra Ă€ger han onekligen).

      Reply
  2. Aftonbladet verkar precis som du sÀger vilja sparka pÄ de som redan ligger med krigsrubriker utan nÄgon djupare substans och spinner bara vidare pÄ en spiral som sprider rÀdsla och uppgivenhet. Men det följer medielogiken pÄ samma sÀtt som nÀr de piskar upp stÀmningen kring svininfluensan sÄ att de som vÀljer att inte vaccinera sig ska kÀnna skuld, för att sedan rasa över att ingen förutsÄg biverkningarna. Men dÀr har man i alla fall den goda smaken att inte insinuant peka pÄ sjuksköterskorna.

    Reply
  3. “Jag försöker hĂ„lla emot överallt mot de som vill avskriva kvĂ€llstidningarna som snaskare – jag vet hur mycket bra ni kan göra”

    En konstruktiv och respektabel hÄllning.

    Jag Àr en av dem som har mycket svÄrt för kvÀllstidningar och som ofta, ofta blir besviken pÄ produkten som kommer ut. Detta utan att vare sig i ord eller tanke vilja desavouera nÄgon enskild eller ens tro nÄgot annat Àn att medarbetare pÄ redaktionerna Àr tÀnkande mÀnniskor och ytterst kompetenta yrkespersoner.

    För mig som konsument och medborgare Àr dock slutprodukten det avgörande. Inte kvaliteten i enskilda delsteg i processen eller goda intentioner hos den enskilde som ev. grusats pÄ vÀgen till den slutprodukt som publiceras.
    Det avgörande Àr produkten som kommer ut.

    Reply
  4. “Jag försöker hĂ„lla emot överallt mot de som vill avskriva kvĂ€llstidningarna som snaskare – jag vet hur mycket bra ni kan göra”

    En konstruktiv och respektabel hÄllning.

    Jag Àr en av dem som har mycket svÄrt för kvÀllstidningar och som ofta, ofta blir besviken pÄ produkten som kommer ut. Detta utan att vare sig i ord eller tanke vilja desavouera nÄgon enskild eller ens tro nÄgot annat Àn att medarbetare pÄ redaktionerna Àr tÀnkande mÀnniskor och ytterst kompetenta yrkespersoner.

    För mig som konsument och medborgare Àr dock slutprodukten det avgörande. Inte kvaliteten i enskilda delsteg i processen eller goda intentioner hos den enskilde som ev. grusats pÄ vÀgen till den slutprodukt som publiceras.
    Det avgörande Àr produkten som kommer ut.

    Reply
    • Jag tycker, i motsats till dig, att produkten ibland Ă€r fantastiskt bra. NĂ€r det gĂ€ller de stora nyhetshĂ€ndelserna och en hel del av de reportageserier man gör, Ă€r man vĂ€rldsklass. I kraft av stora resurser, hög kompetens och lĂ„ng erfarenhet kan man göra saker som Ă€r svĂ„rt för andra att ens försöka matcha. Men det finns en vardag som kanske Ă€r mindre smickrande. Och sĂ„ finns det sĂ„dant som skolraset…

      Reply
      • Är verkligen inget fan av Aftonbladets journalistik, men har vĂ€l kanske missat dessa reportageserier nĂ€r jag dragit allt deras innehĂ„ll över samma kam? FĂ„r kanske spana in det mer noga.

        Men sportjournalistiken, som Ă€r den jag tidigare iaf. brydde mig om pĂ„ Aftonbladet.se, Ă€r nu sĂ„ usel sĂ„ det inte ens Ă€r vĂ€rt det. Överlag tror jag inte att Aftonbladet.se passar nĂ„got vidare för nĂ„got objektivt, utforskande samhĂ€llsorienterat grĂ€v som det hĂ€r verkar vara heller. Det lĂ€r bli svart eller vitt (eller snarare helrött…) med en tydlig politisk agenda som smyger mellan raderna oavsett.

        Är man som jag dessutom positiv till fria marknadsmekanismer inom utbildningen blir man bara arg, sĂ„ lika bra att hĂ„lla sig dĂ€rifrĂ„n..

        Reply
  5. Jag hĂ„ller med dig. Verkligen. Och jag Ă€r Ă„ skolans och lĂ€rarnas vĂ€gnar upprörd. Dessutom Ă€r jag förvĂ„nad för att jag under gĂ„rdagen kontaktade de 21 lĂ€rare som jag kĂ€nner – och INGEN av dem hade hört talas om 1) skolraset 2) skollyftet.

    Jag bor i en liten bubbla dÀr jag tror att mitt liv som levs via internet Àr som alla andras. But no.

    – Nej, vĂ„r skola prenumererar inte pĂ„ tidningar lĂ€ngre.
    – Nej, datorerna pĂ„ skolan Ă€r sĂ„ sega, man pallar inte Aftonbladets flashreklam dĂ€r.
    – Nej, vaddĂ„, jag har inte ens kollat mejlen sen i förra veckan.

    (Men nu har jag mejlat alla lÀnkar till dem. Och de har lovat att kolla mejlen.)

    Reply
    • Lotten: Om “dina” lĂ€rare inte kollar sin mail dagligen OCH inte har datorer som klarar flash, sĂ„ jobbar “dina” lĂ€rare pĂ„ en skola som inte Ă€r rustad för dagens samhĂ€lle

      Reply
  6. Vad man inte fÄr missa Àr att vissa skolor har blivit otroligt mycket bÀttre. Nu fokuseras det pÄ de skolor som blivit sÀmre och sedan extrapolerar man det till att gÀlla alla skolor.
    Visa upp de bra exemplen som föreblder för alla andra. DÄ ser man lÀtt att det inte bara Àr pengar som behövs utan bra organisation och engagerade lÀrare. Skolan i Nossebro Àr ett fantastiskt bra exempel pÄ det. http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1262061/Nar-skolan-ar-som-allra-bast.html

    Reply
  7. Ja jisses sĂ„ det kan bli. Det Ă€r nog jag som Ă€r skĂ€let till att de tog bort textraden om de 104 skolorna, det tog tvĂ„ (det sista rĂ€tt ampert) mail att förmĂ„ reportern att inse att det faktiskt var fel. Hon började med att svara mig att om jag undrade över siffrorna sĂ„ kunde jag ju öppna dokumentet. Det blev nĂ€stan lite kul – min frĂ„ga om varför hon dĂ„, eftersom hon uppenbarligen visste att det var fel det som stod – inte korrigerade fick aldrig nĂ„got svar. DĂ€remot kom det en osynlig Ă€ndring efter en stund.

    Jag jublade nÀr jag sÄg Skolraset första gÄngen. Nu Àr jag mest trött pÄ det. Riktigt spÀnnande Àr det ju sedan i gÄr eftermiddag för just oss nÀr det verkar som om Jacob Wallenberg Àger oss. Jag vet att det inte stÄr sÄ, men det Àr den bild som ges. Tillsammans med en amerikan som visserligen Àger en del aktier i AcadeMedia men som Àr helt passiv Àgare. Vi Àr alltsÄ representerade av en amerikan vi inte har kontakt med, en svensk finansman i form av Jacob Wallenberg som inte har med oss att göra ens indirekt (Àven om han ser trevlig ut pÄ bild och sÀkert Àr det ocksÄ), samt Conni Jonsson som ledervÄrt Àgarbolag. En av tre rÀtt sÄledes.

    Jag Ă€r usel pĂ„ att uppdatera folk med vad jag gör. Jag Ă€r sĂ„ledes kommunikationsdirektör pĂ„ AcadeMedia och frilansande PR-konsult. Funkar utmĂ€rkt. Har det senaste Ă„ret varit kommunikationsdirektör pĂ„ FastighetsĂ€garna Stockholm – och frilansande PR-konsult. Funkade utmĂ€rkt det ocksĂ„.

    Och kan nĂ„n förklara varför min bild försvunnit och varför jag inte kan ladda upp en ny fĂ„r ni gĂ€rna göra det – jag har inget intresse av att dölja ansiktet. Inte ens pĂ„ Skolraset…

    Reply
  8. Jag tyckte ocksÄ att granskningen verkade intressant och började prenumerera omgÄende. TyvÀrr Àr det vÀl precis som Jocke skriver att det Àr oerhört vinklat. Min erfarenhet Àr att det ofta Àr sÄ. Granskande journalistik Àr egentligen grÀvande efter en bekrÀftelse pÄ en redan anlagd vinkel.

    Det Àr synd för granskning behövs. Granskning hjÀlper oss att stÄ pÄ tÄrna. Granskning hjÀlper oss att fÄ ett utifrÄn och in perspektiv pÄ det vi gör. Granskning Àr precis som sociala medier ett sÀtt att fÄ ny input som kompletterar det vi redan tycker.

    Men, som sagt, om granskningen inte syftar till att fĂ„ ny kunskap utan att bekrĂ€fta ett tyckande dĂ„ Ă€r det nĂ„got annat – bekrĂ€ftelsejournalistik kanske?

    Reply
  9. UrsĂ€kta en nyss inramlande lĂ€sare, men vad Ă€r det du/ni upprörs över – egentligen? Vilken granskning har inte en utgĂ„ngspunkt i sitt initiativ, dvs en vinkel (vad man Ă€n mĂ„ tycka om det, men överraskande Ă€r det inte – dĂ€remot irriterande om man tillhör de som har förmĂ„nen att sĂ€tta sina barn i fridskolor). Det finns vĂ€l gott om konkurrenter och andra forum som sĂ€kerligen grĂ€ver fram en motbild? Jag tvivlar inte pĂ„ att intressenterna för den motbilden har starka röster i media, till skillnad frĂ„n andra grupper i samhĂ€llet som aldrig fĂ„r möjlighet att ifrĂ„gasĂ€tta eller protestera mot snedvridna samhĂ€llsströmningar. (Var finns ni dĂ„?) Att skolan har “rasat” visar vĂ€l ditt eget val med all tydlighet nĂ€r du sĂ€tter ditt barn i friskola? Varför gör du det? Och vad ska det barn göra vars förĂ€lder inte curlar in pĂ„ samma vĂ€g? Menar du att det barnet fĂ„r samma möjligheter? Menar du att barnen startar som jĂ€mlikar? Svaret rĂ€cker vĂ€l för att granskningens ingĂ„ngsvinkel kĂ€nns befogad.
    Ni Àr för sorgliga.

    Reply
  10. UrsĂ€kta en nyss inramlande lĂ€sare, men vad Ă€r det du/ni upprörs över – egentligen? Vilken granskning har inte en utgĂ„ngspunkt i sitt initiativ, dvs en vinkel (vad man Ă€n mĂ„ tycka om det, men överraskande Ă€r det inte – dĂ€remot irriterande om man tillhör de som har förmĂ„nen att sĂ€tta sina barn i fridskolor). Det finns vĂ€l gott om konkurrenter och andra forum som sĂ€kerligen grĂ€ver fram en motbild? Jag tvivlar inte pĂ„ att intressenterna för den motbilden har starka röster i media, till skillnad frĂ„n andra grupper i samhĂ€llet som aldrig fĂ„r möjlighet att ifrĂ„gasĂ€tta eller protestera mot snedvridna samhĂ€llsströmningar. (Var finns ni dĂ„?) Att skolan har “rasat” visar vĂ€l ditt eget val med all tydlighet nĂ€r du sĂ€tter ditt barn i friskola? Varför gör du det? Och vad ska det barn göra vars förĂ€lder inte curlar in pĂ„ samma vĂ€g? Menar du att det barnet fĂ„r samma möjligheter? Menar du att barnen startar som jĂ€mlikar? Svaret rĂ€cker vĂ€l för att granskningens ingĂ„ngsvinkel kĂ€nns befogad.
    Ni Àr för sorgliga.

    Reply
    • Det Ă€r ingen politik i min kritik ovan. Det handlar om metoden. Man sĂ€ger sig vilja göra en öppen granskning, och det gĂ„r pĂ„ tvĂ€ren mot en redan satt agenda.

      Sedan Ă€r det en helt annan sak att du Ă€r svĂ„rbegriplig nĂ€r det gĂ€ller friskolorna, det kostar ju inget extra att göra det valet? Oavsett – jag ser verkligen ingen poĂ€ng att vi börjar föra den debatten hĂ€r ocksĂ„. Som sagt, mitt inlĂ€gg handlade inte om politiken, det handlade om journalistiken.

      Reply
  11. Joakim Jardenbergs problem med #skolraset
    JÀvlar vad du gÄr pÄ Jocke, twittrar och bloggar pÄ arbetstid, vad Àr det med detta som gör dig sÄ hysteriskt upprörd. Varför du upplever just skolraset sÄ fasansfullt det fÄr man inte riktigt grepp om Àven om man tar sig tid att surfa runt i detta fullkomliga sammelsurium av bloggposter, kommentarer, kommentarers kommentarer, tweets och annat som verkar utgöra en stor del av din social kontext. Jag tycker att du kan ta och dÀmpa ner dig lite grann och Äterkomma i Àmnet nÀr du sjÀlv har nÄgot konkret att komma med. Du sjÀlv verkar sitta inne med oerhört mycket kunskap om strategier för anvÀndandet av sociala medier och liknande. Försök att anvÀnda den kunskapen till nÄgot konkret och sluta blogga om bloggandet twittra om twittrandet det blir bara tröttsamt att lyssna pÄ i lÀngden

    Reply
  12. Pingback: Noterat 12/4-11

Leave a Reply to Fredrick RybarczykCancel reply