Jag fick den här frasen i huvudet idag, och den vill inte försvinna.

An industry too big to bend is bound to break

Visst har jag försökt visa på modeller som ska se till att vi tjänar mer pengar imorgon än vi gjorde igår – och visst tror jag att den potentialen finns. På lokal marknad har vi fortfarande något som ingen annan har. Även utan papperstidningen

425px-dn_hochhaus_2Men vi måste också inse att det är ett onödigt åtagande. Vi behöver inte vara så stora och dyra som vi är idag. Vi bör inte vara så dyra som vi är idag.  Marknaden ser annorlunda ut, eyeballs och pengar fördelas annorlunda. Titta på den amerikanska marknaden för ”classifieds” som brukade vara värd många (över tio) miljarder dollar för dagspressen. Idag gör Craigslist samma jobb, bättre, och omsätter bara 100 miljoner dollar. De är 28 personer anställda i bolaget.

Eller tänk på när Twitter nyligen tänkte stänga i en timme av tekniska skäl, mitt under ett intensivt skede i Iran. Det blev ett sådant liv att man på goda grunder flyttade på nertiden. Jämför det med hur mycket liv det blir när morgontidningarna tar ut en av sina elva ”tidningsfria” dagar. Företaget Twitter är idag 35 pers, DN är drygt 500 anställda (inräknat alla TU-anslutna företag sysselsätter svensk dagspress idag över 27.000 pers). Det saknas proportioner.

I diskussioner om medieindustrins framtid så har det oftast hetat att ”det blir stökigt, men självklart överlever vi. Nya medier har aldrig dödat gamla medier”. Så sent som igår fick jag höra det. Dels är den sanningen tveksam, men man måste också inse att den utmaningen vi står inför nu liknar ingen annan. Vår allra kraftfullaste grindvakt, distributionen, är inte längre vår självklara vän. Distribution är inte bristvara längre, vi äger den inte. Vi har inget nyhetsmonopol längre. Vi har faktiskt inget monopol alls, och allt oftare är vi inte ens dominerande media. Det ställer allting annat på huvudet.

Med glimten i ögat har jag sedan vi startade Mindpark refererat till Darwin. Jag är än mer övertygad idag om att hans grundläggande tes går att applicera på de traditionella medieföretagen. Anpassning till miljön är en överlevnadsfråga och den som gör det bäst vinner. Frågan är då hur anpassningsbara vi är egentligen? Går det överhuvudtaget att skruva till våra stora organisationer med över 100 år gamla traditioner och ett utpräglat monopol-DNA. Do we bend?

”An industry too big to bend is bound to break”

Men vi måste fortsätta försöka. Så avslutningsvis påstår jag att du måste ta 17 minuter av din tid och titta på det här. Clay Shirky pratar om, och visar, sociala medier som ett redskap för nyhetsrapportering. Hur medielandskapet faktiskt ser ut idag. Är du en skeptiker, sänk garden i drygt en kvart och bara lyssna. Reflektera över hur vi ska passa in i pusslet. Jag tror vi kan, men då behöver vi ta till oss vad Clay och andra berättar för oss.