“Recorded music is nothing but marketing material to drive awareness of an artist.”

(Michael Arrington/TechCrunch)

Nick Carr kallar Arringonts uttalande för:

“The saddest, stupidest sentence [he’s] ever read. You can’t make money from awareness, so thinking that awareness is all musicians want is stupid.”

Dispyten går att relatera direkt till den nya affärsmodell som håller på att växa fram på internet, “Free.” Konceptet innebär att du helt enkelt erbjuder kärnprodukten gratis för att tjäna pengar på kringmarknader. För att återigen relatera till musikindustrin så var det inte längesedan Radiohead erbjöd sin nya skiva Rainbow gratis på hemsidan. Resultatet blir promotion och en möjlighet att tjäna mer pengar på konserterna. På internet kan gratistjänster innebära ökad trafik som i sin tur skapar en attraktivt plattform för annonsörer. Jag är ledsen Nick men möjligheterna att tjäna pengar på gratis och produkter som kan översättas till ett digitalt tillstånd är många. Dessutom är det en naturlig utveckling eftersom samhället inom alla sina kulturella genrer ofta, efter en tid, har en tendens att göra just tvärtom. Om “The Long Tail” handlade om produkterna/tjänsterna långt borta i svansen handlar “Free” framförallt om en nykommersialisering av de produkter som finns i början.

 

Postmodernism är trevandet efter något nytt efter det att luften gått ur modernismen, det är ett gensvar som förespråkar en förändring ställd i motsats till den ideologi som varit dominerande, en kulturkrock om man så vill. Enkelt förklarat kan relationen förklaras som övergången från utsvängda jeans till stuprör. Dessa två begrepp finns inom allt: Konst, film, mode, litteratur, arkitektur, filosofi, ideologi och i allra högsta grad inom kultur och inom vårt digitaliserade samhälle. Web 2.0 som förespråkar användargenererat material, dialog och interaktion mellan och med användarna/konsumenterna är en utveckling som har vitaliserat ett statiskt internet och med det även förvandlat användarna till deltagare snarare än åskådare.

 

För att relatera “Free” till den här processen så är det en affärsmodell som står i startgroparna för att forma ett nytt digitalt och ekonomiskt landskap med nya regler för hur man tjänar pengar på internet. Vi står mitt i en postmodern och digital era. Sett ur denna synvinkel är gratis verkligen en naturlig utveckling, nämn en struktur eller företelse som varit mer dominerade än pengar?

 

Jag skrev tidigare att “Free” framförallt handlar om en nykommersialisering av produkterna eller tjänsterna som finns i början av den långa svansen. Med det menar jag produkter, tjänster eller företag som redan har ett ekonomiskt och kommersiellt kapital bakom sig. Read/Write Web skriver att “Free” som affärsmodell kan hjälpa till att skapa monopolistiska marknader eftersom det är de företagen som har råd att erbjuda produkter och tjänster gratis. Det kommer alltså att bli svårare för den lilla företagaren att bryta sig in på marknader där den nya affärsmodellen existerar.

 

Men frågan är då om inte gratis skulle kunna vara det första steget mot en ny moderniseringsprocess byggd på monopolistiska marknader? Samtidigt demokratiseras produktionsverktygen mer och mer på internet och den enskilda människan hamnar allt mer i centrum. Jag undrar om nästa postmoderna svar inte kommer att grunda sig ännu mer på crowdsourcing där människor i egenskap av enskilda firmor i ännu högre utsträckning tar betalt av företag för att utföra olika typer av tjänster? Vi ser det ju redan inom bloggosfären.

Chris Anderson om FREE