Mitt kollektiva samvete

Uppmuntrad av att igen ha fått ett snabbt och klockrent svar från mitt sociala nätverk kastade jag ut en tweet i morse. I all enkelhet:

  • Google är mitt kollektiva minne. Deras ambition är ju att indexera all information i världen och göra den tillgänglig. Perfekt.
  • De sociala nätverken är mitt kollektiva medvetande. Här förs de snabba samtalen som leder fram till nya, förädlade, förbättrade tankar.

Som för att bevisa den andra tesen så frågar omedelbart en smartskalle (David Hall, givetvis) i det sociala nätverket: ”Men var huserar ditt kollektiva samvete?”

Mitt första svar var: ”I kommentarsfältet på Dagens Media”. Och det var ett skämt. Men det riktiga svaret är nog att det finns i det som vi brukar kalla bloggsfären. Är inte bloggbävningarna, stora som små, ett exempel på hur vi kollektivt bearbetar och arbetar med frågor av etisk och moralisk karaktär.

Jo, jag tror vi kan säga så.

  • Bloggosfären är vårt kollektiva samvete

Uppdatering: tack för alla kommentarer. Nästan alla har kommit i mail och offlist, i stället för som vanligt här, i kommentarer och på microbloggarna. Det verkar som om samvete är en känslig fråga…

20 thoughts on “Mitt kollektiva samvete”

  1. Håller med dig om att den finns i bloggosfären, även om frågan om kollektivt samvete är något som det går att tänka på. (David Hall, brukar ställa bra frågor. :))

    Jag har ibland undrat om inte det lättaste sättet att ta ansvar för sitt kollektiva samvete är att gå med i Facebookgrupper. Så enkelt, tryck en knapptryckning gå med i en grupp utan att någonsin återvända. Bloggosfären är mycket bättre!

    Reply
    • Ja, ingen har väl sagt att samvete ska vara en walk in the park. Single-klick-samvete som Facebook causes är inte min bag. Det ska kännas i magen när man samvetar.

      Och ja, David är briljant.

      Reply
  2. Håller med dig om att den finns i bloggosfären, även om frågan om kollektivt samvete är något som det går att tänka på. (David Hall, brukar ställa bra frågor. :))

    Jag har ibland undrat om inte det lättaste sättet att ta ansvar för sitt kollektiva samvete är att gå med i Facebookgrupper. Så enkelt, tryck en knapptryckning gå med i en grupp utan att någonsin återvända. Bloggosfären är mycket bättre!

    Reply
    • Ja, ingen har väl sagt att samvete ska vara en walk in the park. Single-klick-samvete som Facebook causes är inte min bag. Det ska kännas i magen när man samvetar.

      Och ja, David är briljant.

      Reply
  3. Bloggosfären är helt klart ett av de bästa forumen för att skapa och uppehålla det kollektiva samvetet! Facebook kanske tillhör de sämre “easy-way-out-alternativen”, även om det på sätt och vis är att jämföra med att skriva under på en namninsamling för att visa sitt stöd/engagemang i specifika frågor, en företeelse man kanske inte helt ska underskatta…

    Reply
  4. Bloggosfären är helt klart ett av de bästa forumen för att skapa och uppehålla det kollektiva samvetet! Facebook kanske tillhör de sämre “easy-way-out-alternativen”, även om det på sätt och vis är att jämföra med att skriva under på en namninsamling för att visa sitt stöd/engagemang i specifika frågor, en företeelse man kanske inte helt ska underskatta…

    Reply
  5. Kanske att kollektiva samvetet är den där andehämtningen som uppstår just i det ögonblicket innan man trycker på send på en tweet/bloggpost etc. Ifall man inte kan vara transparent med tankarna —–> då skäms man för det. Ifall man kan skicka ut det, dvs utsätta sig för kollektivets skärseld – ja då har man klarat lackmus-testet.

    Reply
  6. Kanske att kollektiva samvetet är den där andehämtningen som uppstår just i det ögonblicket innan man trycker på send på en tweet/bloggpost etc. Ifall man inte kan vara transparent med tankarna —–> då skäms man för det. Ifall man kan skicka ut det, dvs utsätta sig för kollektivets skärseld – ja då har man klarat lackmus-testet.

    Reply
  7. Jag tittar på Googles index utifrån en bristvara i vårt samhälle “accountability” Google glömmer inte.

    Om du då kollar tex AMF-direktörerna och LO:s ordförande. Det är dokumenterat under många år framöver och människor kommer fortsätta hänvisa till dessa händelser när man diskuterar AMF-direktöten och Wanja.

    Detta är en förstärkning av den sociala contexten i ett samhälle. Detta gör att vårt samhälle utövar mer social kontroll vilket kommer göra att en hel del människor kommer kamma till sig. Helt plötsligt steg den sociala kostnaden för att vara ett svin.

    Exempelvis skrev jag om Blondinbella i förra veckan, hur hon länkade till nätapotek som säljer receptbelagda droger. Hon bryr sig antagligen inte om det men jag gör det och nu är det dokumenterat.(tråkigt för jag gillade Bella). I framtiden kan man hänvisa till den händelsen. Den kommer inte försvinna in i historien och glömmas bort.

    Reply
  8. Jag tittar på Googles index utifrån en bristvara i vårt samhälle “accountability” Google glömmer inte.

    Om du då kollar tex AMF-direktörerna och LO:s ordförande. Det är dokumenterat under många år framöver och människor kommer fortsätta hänvisa till dessa händelser när man diskuterar AMF-direktöten och Wanja.

    Detta är en förstärkning av den sociala contexten i ett samhälle. Detta gör att vårt samhälle utövar mer social kontroll vilket kommer göra att en hel del människor kommer kamma till sig. Helt plötsligt steg den sociala kostnaden för att vara ett svin.

    Exempelvis skrev jag om Blondinbella i förra veckan, hur hon länkade till nätapotek som säljer receptbelagda droger. Hon bryr sig antagligen inte om det men jag gör det och nu är det dokumenterat.(tråkigt för jag gillade Bella). I framtiden kan man hänvisa till den händelsen. Den kommer inte försvinna in i historien och glömmas bort.

    Reply
  9. Spännande att se en tanke som flög förbi när jag läste ditt Twitter-inlägg när jag åkte genom Tranås få liv. Visst vore det trevligt om samvetet var något annat och något mer än moralpanik.

    Reply
  10. Spännande att se en tanke som flög förbi när jag läste ditt Twitter-inlägg när jag åkte genom Tranås få liv. Visst vore det trevligt om samvetet var något annat och något mer än moralpanik.

    Reply
    • Visst är det underbart, och belyser ju precis hur vårt microbloggande fungerar som ett snabbt och flyktigt medvetande. Till och med på genomresa i Tranås.

      Reply
  11. Pingback: The Brand-Man

Leave a Reply to Joakim Jardenberg Cancel reply