Skolungdomar och källkritik

Wikipedia ska introducera pluginet WikiTrust som via färgkodning ska visa hur trovärdig skribenten av enskilda stycken är, baserat på hur länge textsnutten fått ligga kvar på wikisidan. Detta för att Wikipedia ska bli “säkrare” som källa, och Wikipedia har länge inte varit en giltig källa på många skolor runt om i Sverige (och med stor sannolikhet resten av världen).

Du kan också lyssna på det här inlägget

Skolungdomar och källkritik on Listen to Blogs

Jag har flera gånger i skolan fått höra frasen “Ni aktar er för Wikipedia, va? Ni vet, alla kan ändra på innehållet där.” från lärare (inte mina lärare, men andra lärare på den skola jag går i)
Den frasen skulle kunna besvaras av en knytnäve i magen från mitt håll, men tack och lov är jag så sansad att jag kan knuffa undan den tanken.

Jag är så lyckligt lottad att jag har lärare som uppmuntrar användning av Wikipedia, YouTube och resten av internet. De varnar för riskerna och att man ska vara källkritisk. Min lärare i historia tipsade om Youtube. “Det finns mycket skit där, men det finns mycket bra.

Och om vi ska försöka komma in på ämnet för detta inlägg, källkritik, så ska jag avslöja att jag är skitdålig på att vara kritisk mot information jag hämtar på nätet. För 10 år sedan, när man slog upp information i uppslagsverk när man skrev skolarbeten så behövdes egentligen inte källkritik i samma utsträckning som behövs på nätet idag. Nationalencyklopedin är ju liksom källans ursprung. (Rätta mig gärna om jag har fel, jag är inte så insatt på hur det var på den tiden.)

Idag när ett arbete på grundskolenivå ska skrivas är oftast det första som görs en googling på väl valda nyckelord. Självklart kommer i många fall Wikipedia långt upp i sökresultaten, men sedan kommer resultat från sidor man inte har koll på (NE.se dyker inte upp här, eftersom alla artiklar förutom de populära är inlåsta). Och när jag surfar runt så har jag mycket dålig eller ingen källkritik alls. Jag bedömer trots allt redan vid sökresultaten vilka träffar som är relevanta genom att titta på titel, beskrivning och URL. Om sidan jag sedan går in på är fullsmockad med reklam dröjer det oftast inte lång tid innan jag stänger ner fliken.

När jag sedan ser en kompis googla fram något klickar denne gladeligen på träffar jag på en gång ser är icke relevanta och som på något vis har tryckt sig in bland resultaten. Sedan har jag svårt att tro att man aktivt är källkritisk. Det blir jobbigt när man använder internet ganska mycket, man har det där som lurar lite i hjärnan och som varnar när man går in på sidor med template-designer och som är pepprade med en massa konstiga sponsrade länkar och reklam.

Så vad man inom skolan skulle behöva satsa mer på är källkritik på nätet, mer än vad man gör idag. Men inte någon gubbe som åker runt med sina Powerpoint-presentationer och skriker om alla faror med MSN och internet och Wikipedia och att det finns läskiga gubbar ute på internet. Lösningen på dessa problem verkar enligt en sådan här gubbe vara att 1) varna alla föräldrar om alla dessa faror 2) inte berätta om positiva saker internet kan tillhandahålla.
Mirakelmedlet mot virus och snuskgubbar verkar vara en webbläsar-toolbar från Google med inbyggd popup-blockerare, enligt dessa gubbar.
Nej, jag skulle vilja att man visar exempel på oseriösa sidor vs. seriösa sidor. Dessa kan självklart se helt olika ut, men lite exempel och speciella saker man bör titta efter.

31 thoughts on “Skolungdomar och källkritik”

  1. Helt klart intressant. Jag tycker man ska bör lära ut att vara käll(kritisk) mot allt man läser & ser. Är det sant för att det visas i TV? Är det sant för att det skrivs en artikel i dn/aftonbladet/expressen/metro/city?

    Sanning är subjektivt och allt är relativt.

    Reply
  2. Tidig inlärning av källkritik vore en sund utveckling. För de som inte bemästrar den konsten kommer inte att komma långt om/när de börjar läsa på akademisk nivå, även om det senare inkluderar sökning i databaser mer Google?

    Reply
  3. Bra Gustav.
    Källkritik är precis vad du behöver i livet, oavsett om det är digitalt eller analogt. Jag satt och läste en samhällskunskapsbok för gymnasiet förra veckan som gav en fullständigt onyanserad bild av ex afrika och biståndspolitiken. Alla medier kompletterar varann och allt du läser har en subjektiv avsändare. Problemet är väl bara att lärare inte regelmässigt fortbildas och att böckerna konserverar kunskap, till skillnad från ex Wikipedia. Skolan vill ju gärna att saker ska vara rätt eller fel. I framtiden kommer alla att vara journalister ;-)

    Reply
  4. Suveränt inlägg Gustav!

    Källkritik är ett helt ämne i sig, med begrepp som triangulering och olika källritiska kriterier, se tex Källkritik i Wikipedia.

    @Emil, det finns gott om initiativ startade såväl utanför som inom det formella skolsystemet. .SE och Webbstjärnan [kunder till mig] har en hel del på gång. Se tex läraren Kristina Alexanderssons inlägg på Stjärnkikarna häromdagen, kopplat till ett omtalat YouTube-klipp. Skolverket driver sedan många år Kolla Källan, en central resurs för skolor som tar ämnet på allvar.
    Men Gustav, det känns som att du pekar på väldigt subtila fenomen kopplade till just webben – och jag undrar hur många källkritiker (digitalt ofödda) som förstår den aspekten.

    Reply
  5. Du har inte mycket koll på ämnet du skriver om och den röda tråden i texten saknas helt. Wikipedia är ruskigt bra men det är också problematiskt när det kommer till frågan om källkritik. Jag håller med dig om att man ofta i skolorna avfärdar Wikipedia som en osäker källa, vilket kanske inte alltid är det bästa sättet att lösa det hela på. Källkritik är alltid ett aktuellt och diskuterat ämne och källkritiken sträcker sig inte enbart till internet utan även till uppslagsverk och böcker över lag.

    Det du även saknar i texten är en lösning på hur det kan bli bättre. Internet är idag fyllt av olika databaser och olika källor utöver google som innehåller enormt mycket värdefull information, men som inte alltid är lätt att hitta. En lösning på detta skulle kunna vara att utbilda elever (och lärare) att lära sig hantera liknande databaser och sökmotorer för att hitta det bästa inom ett specifikt området – det är inte alltid google hittar det bästa, även om man tror det.

    Reply
  6. Kul att du gör en kommentar som är precis det som Gustav har redan har skrivit. Han problematiserar ju frågan om kunskap kring källkritik – och efterlyser både hjälp och verktyg för att komma vidare i frågan. Tycker inte att det saknas någon röd tråd – för den röda tråden är själva problemskrivningen.

    Reply
  7. Detta är alltså skrivet i grundskoleperspektiv. Och källkritiken behövs inte lika mycket (enligt mig) för böcker, eftersom de ju typ alltid faktacheckas. På internet får du göra hur du vill på den biten.

    Du skriver också att jag har noll koll på ämnet. Vilken insyn har du i frågan källkritik på nätet och skolungdomar? Jag gissar att du iaf inte har den insyn jag har.

    Reply
  8. Jag har uppmuntrat alla grundskolelärare jag känner att se till att deras elever bidrar till Wikipedia.

    Tänk vilket bidrag till Wikipedia – alla skolarbeten alla specialarbeten.

    Tänk vilken utveckling för eleven – att förstå källkritik, att bli refuserad, att få (omedelbar) feedback och slutligen mest av allt att göra en skillnad!

    Känner du en grundskolelärare? Prata med dem. Det är ditt ansvar.

    Reply
  9. @Richard jag stavar bara med ett “s”

    Jag instämmer i övrigt med allt du säger, men det vill jag säga i en egen kommentar.

    Reply
  10. Underbart inlägg! Tack!

    Jag instämmer i din slutsats fullt ut. Skolan borde verkligen satsa på att arbeta med källkritik utifrån elevernas perspektiv, allt annat blir teoretiskt och obegripligt. Men det förutsätter ju att vi, som jobbar i skolan som lärare också är på nätet och använder youtube, google, wikipedia etc.
    Jag älskar för övrigt Wikipedia själv, vem gör inte det? De som inte använder tjänsten troligen. Fram för mer källkritik, det gör oss mer medvetna och förhoppningsvis bättre i användandet av Internet och andra källor med.

    Reply
  11. Det är väldigt naivt av dig att påstå att böcker inte behöver granskas källkritiskt. Det är sanning att böcker ofta kollas extra mycket innan de ges ut i tryck, men som insatt i ämnet så borde du veta att det inte finns någon “evig” fakta. Synen på fakta ändras hela tiden och även de perspektiv som böcker skrivs från. Det som var “sanning” för 30 år sedan behöver inte vara sanning idag.

    Noll koll på ämnet kan jag ju egentligen inte veta om du har, men du eftersom du skriver inlägget i form av en debattartikel bör du fördjupa dina resonemang för att de ska kännas trovärdiga. Jag har själv ingen direkt koppling till grundskolan, men vet vilken oerhört låg nivå lärarutbildningar har och avsaknaden av detta viktiga ämne på dessa.

    Reply
  12. Jon,
    Jag vet inte vem du är och förstår inte varför du kommenterar som du gör. Gustav har tagit sig tid att skriva ett ytterst intressant bidrag (som du kallar “debattinlägg”. Han är väldigt öppen med vem han är, och skriver att han gärna tar emot synpunkter. Men i mitt tycke får dom gärna fokusera frågan och hjälpa till att utveckla skolans hantering av källkritik.

    För egen del, som ekonomie doktor och fd universitetslektor, har jag viss insikt i området. Självklart skall man vara källkrisk mot alla medieformer, inklusive böcker. Men att säga till Gustav att han är “naiv” tycker jag är en onödig formulering. Har du över huvud taget brytt dig om att kolla Gustav som källa?

    Du gör genom ditt beteende, i alla fall klart att dina synpunkter skall vi verkligen ta med en stor nypa salt. Vi har ju inte någon möjlighet att kontrollera dig som källa. Och du gör heller inte några hänvisningar till fakta bakom dina uttalanden. Något som enligt Wikipedias policy krävs där.

    Snacka går ju, men att göra som man säger är en annan sak.

    Reply
  13. oops, det vore ljug (denna gång) att säga att jag stavade fel med flit (för Googles skull) eftersom jag egentligen vet. Ber om ursäkt och skyller på nåt, typ hasten

    Reply
  14. Det där med att jag påstår att man inte behöver vara källkritisk mot böcker jag har inte påstått. Men att man i jämförelse till internet behöver vara mindre källkritisk när det gäller tryckta “godkända” medier är min syn på saken, internet är mycket osäkrare.

    Och att jag inte knyter ihop inlägget och att inlägget saknar lösningar på problemet är ett gammalt bloggknep för att få igång en diskussion bland kommentarerna, och det verkar jag ju ha fått.

    Reply
  15. Trevligt!

    Och om jag ska vara ärlig är NE.se något som man kommer på en bit in i sin faktasamling, och NE har oftast tyvärr bara korta artiklar som oftast är på endast någon/några meningar, medan Wikipedia har flera spaltmetrar, just på grund av crowdsourcningen av innehållet på Wikipedia.

    Reply
  16. “För 10 år sedan, när man slog upp information i uppslagsverk när man skrev skolarbeten så behövdes egentligen inte källkritik i samma utsträckning som behövs på nätet idag. Nationalencyklopedin är ju liksom källans ursprung.”
    Det stämmer inte riktigt. På en mer avancerad nivå av akademiskt författande, skulle nog en källhänvisning till NE anses vara ganska… futtig. I sådana sammanhang är det bara the very ursprung till källan, det vill säga en vetenskaplig rapport/studie från en utbildad expert på området, som räknas (tror jag).

    Även NE kan ha fel. I en ett par år gammal undersökning jämförde Nature (rättare sagt några expertgranskare Nature givit detta i uppdrag) några artiklar i engelskspråkiga Wikipedia med de motsvarande artiklarna i Encyclopaedia Britannica (en så gott som en engelskspråkig motsvarighet till NE). Resultatet? 2,9 fel per artikel i Britannica, och 3,9 fel i Wikipedia. Now, den undersökningen – på grund av dess ålder – säger inte så mycket om Wikipedias träffsäkerhet idag, då sådant ändras extremt fort med Wikipedia; däremot säger den att även gamla hederliga encyklopedier som betraktas som trovärdiga faktiskt kan innehålla fel. Alltså: NE kan, och har troligen ibland, fel.

    Och med detta som grund är det lätt att fastslå att källkritik visst behövs vid konsultation av NE. Om en upptäcker några motstridiga uppgifter mellan NE och en annan källa, är det inte säkert att NE har rätt. Ifall NE har några mycket märkliga faktabitar, kan de faktiskt vara falska. Lita inte blint på NE!

    //Calandrella (PP), 13

    Reply
  17. Jag försvarar mig lite och citerar mig själv från tidigare kommentar ovan: “Detta är alltså skrivet i grundskoleperspektiv.” I grundskolan är det inte lika petigt med källor. Och tyvärr så kan jag tänka mig att många litar till fullo på NE, men dissar Wikipedia iom att “vem som helst kan redigera”.

    Jag är medveten om den undersökningen (men du ger mig ingen källa :), och detta inlägg är också skrivet så som många lärare tror, lärare som inte är medvetna om t.ex. den undersökningen. Lärare som tycker att Wikipedia bara är skit och att ingenting där är sant, men som hyllar NE och litar på varenda rad. (Det kanske är en överdriven bild, men you get the point.)

    Reply
  18. Och vad jag också menar är att man redan i låga grundskolan måste lära ut källkritik mer än att dela ut något häfte med lite frågor man får jobba med under en lektion.

    Reply
  19. Jag lyssande på en föreläsning som hölls för sveriges folkbibliotekarier. Där framhölls att forskning har gjorts på hur många fel wikipedia innehåller. Det visar sig att Wikipedia har LIKA MÅNGA/FÅ fel som Nationalencyklopedin! Skillnaden är inom vilka områden. Wikipedia slår generellt NE på fingrarna när det gäller nyare företeelser, personer etc, medan NE funkar bättre på äldre saker som kollats upp för länge sedan. Något att tänka på.

    Men att Wikipedia skulle vara sämre än NE bara därför att det är crowdsourcat är nys. Ska försöka hitta länk till forskningsrapporten…

    Så surprise surprise, Gustav gör rätt och (en del) lärare gör fel. Igen. ;)

    Reply
  20. Mycket intressant inlägg och tråd. Jag tänker att många inom skolbibliotek har kompetens och viljan att lära eleverna att tänka källkritiskt mm. inom informationskompetens.

    Reply
  21. En mycket viktig diskussion har öppnats här och förhoppningsvis kommer infallsvinklar från många håll berika processen framöver. Som forskarutbildad mediepedagog, mamma till tre barn, och bland annat journalist funderar jag på följande aspekter som redan nuddats vid men inte formulerats helt tydligt:

    Skillnaden mellan vetenskapsteori och journalistik

    – Många refererar Wikipedia som media, och hämtar jämförelserna från “gammelmedia” och böcker, osv. Men är det inte så att i skol- och kunskapssammanhang måste vi faktiskt förhålla oss till kunskapsteorin – och även i grunden vetenskapsteorin? Journalistik rapporterar det man uppfattar (och det finns alltid olika syn på saker) samt har rätten att berätta storyn om det finns flera oberoende källor. Det betyder inte att det behöver faktiskt vara sant. Det räcker med att “enligt flera oberoende källor…”. Då har man ryggen fri. Och inom t ex grävande journalistik behöver man inte ange sina källor – det är ju till och med grundlagsbrott att anger källorna om någon begärt källskydd! Den ansvarige utgivaren är den ställföreträdande garanten för att informationen är korrekt eller i alla fall korrekt inhämtad, även om han/hon ofta får bara tro på reporterns ord utan att själv kolla källan.

    Däremot ska vetenskapen bidra med en sanning som är för tillfället bevisad och accepterad av det system som validerar den vetenskapliga kunskapen. Källorna ska vara öppna och möjliga att granskas av alla. Vetenskap med hemliga källor existerar inte, då är det inte vetenskap.

    Det hela är enklare att förstå i naturvetenskapliga sammanhang, t ex inom medicinsk forskning: man ska ha evidensbaserade resultat, flera forskare ska vid olika forskningssituationer komma till samma resultat om alla förhållanden (t ex i laboratorium) är de samma annars, osv. Inom vetenskapen ska man faktiskt kunna säga något ALLMÄNGILTIGT om tingens och världens beskaffenhet, man ska kunna observera, mäta och analysera. Genom att vetenskapliga resultat granskas av andra vetenskapare blir de gilitga och publiceras sedan i vetenskapliga tidskrifter.

    Så är ju inte fallet i journalistiken. Det är inte så att en artikel granskas av andra journalister, och sällan har man direkta källhänvisningar. Journalistikens logik handlar dessutom att hitta konflikten – ha “debatten” och framförallt visa den lilla människans perspektiv, och därmed hamnar man på helt annan beskrivningsnivå än i vetenskap.

    Så frågan är: ska Wikipedia framställa kunskapen som vetenskaplig? Då måste källhantering och -granskning utvecklas en hel del. Om Wikipedia däremot är som vilken MEDIA som helst då måste elever självklart lära sig läsa Wikipedia lika kritiskt som man betraktar andra medier d v s som journalistik.

    Det är inte brist på information och data som är framtidens utmaning. Det torde vara en av de viktigaste uppgifterna för oss att lära våra barn hantera och värdera informationstsunamin och kommunikationsöverflödet som väntar runt hörnet, och inte bara att “hitta” information.

    Reply
  22. Ett tillägg: I den kommmun där jag arbetar strävar vi efter att redan i tidiga åldrar lära eleverna att söka, hitta och värdera information. Ett vitkigt men inte alla gånger så lätt arbete och det måste ske i samspel med elevernas lärandeprocesser.

    Reply
  23. Rätt så. Nu ska inte mina små editeringar på Wikipedia överdrivas i betydelse, men efter att ha satt mig in i vad som behövs för att de inte direkt ska tas bort igen är det helt klart så att Wikipedia enbart återrapporterar vad som står i andra källor – och det räcker med att de källorna är rent journalistiska.

    Dvs, Wikipedia kan inte på något sätt påstås hålla någon vetenskaplig höjd på innehållet generellt. Det krävs källkritik per artikel.

    (Visst stöd finns för att man i en editering kan påpeka att källan är originalrapporten och att en ev. motstridig källa är en journalists missuppfattning, men ofta fastnar man helt i diskussionssidan i sådana fall)

    Reply
  24. Oj, jag tänkte länka till http://www.nature.com/nature/journal/v438/n7070… och http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Press_re… som källa för uppgiften om studien. Ja, jag vet att skolan inte är så noga med källor i högstadiet, men det betyder inte att de inte borde vara det. Åtminstone borde elever få lära sig det enkla faktum att allt som står på Internet, i tidningar eller böcker faktiskt inte är sant; det är en god utgångspunkt för källkritik.

    Reply

Leave a Reply to johanna parikka altenstedtCancel reply