Social media = konversationsmarknadsföring

Förra torsdagen var jag och representerade Mindparkannonsörsdagen i Malmö. Jag svarade på frågor kring social nätverk, digitala trender och vart nätet är på väg. Något som jag frekvent tjatade om är att sociala medier inte bör ses som reklamkanaler utan kommunikations, eller konversationskanaler vars primära syfte bör vara att bygga dialog och långsiktiga relationer.

I en intervjuTwitter svarar Joseph Jaffe från Jaffejuice så här om just den tankegången:

På nätet håller marknadsföring på att förvandlas till en konversation. Jag skulle kanske inte vilja kalla det customer service lika mycket som customer relations men att social media håller på att lära företagen att prata är det ingen tvekan om. Redan 2007 (inte sjukt längesedan men ändå;) menade David Armano från BusinessWeek att den nya konsumentmarknaden som social media medför bygger på det han kallar för konversationsekonomin.

“It’s the conversation economy, stupid. One of the engines that is driving “2.0” growth is the fact that communities are forming around popular social platforms such as YouTube, Facebook, Flickr, Ning, Twitter—the list goes on and on. These platforms facilitate conversation. Conversation leads to relationships and relationships lead to affinity.

Brand affinity, as companies such as Harley-Davidson (HOG) have proven, often drives communities to form around them. This is why anyone who plays a role in branding needs to become a conversation architect.”

Idag verkar allt handla om just konversation och möjligheten till involvering. Det är intressant att se hur samma principer gäller för guerillamarknadsföring och den fysiska verkligheten. En av talarna på annonsörsdagen, Joakim Johansson, sade så här om guerillamarknadsföring:

“Det handlar om mer än bara marknadsföring och imageskapande. Guerillamarknadsföring är riktad, oväntad och personlig marknadsföring som mer än något annat ska bekräfta målgruppen. Be more human and less corporate. Låt oss alltså bidra till den målgrupp vi vänder oss till, inte exploatera, låt oss lära från våra konsumenter, inte kontrollera.”

Konversationsmarknadsföring är alltså i första hand inte bundet till nätets sociala kanaler, utan till människans drifter som flockdjur och konverserande varelse. Sociala medier på nätet eller guerillainstallationer är bara olika forum och mediekanaler som egentligen tjänar samma syfte, nämligen det att sporra till känslomässig och verbal tvåvägskommunikation.

9 thoughts on “Social media = konversationsmarknadsföring”

  1. Tack Daniel, välskrivet som vanligt. En tanke som jag och Richard tidigare diskuterade var hur (marknads)relationen uppstår i och med konversationen. Ytterligare ett steg är att diskutera hur idéer och innovationer blir till, där konversationen är själva grunden för att skapa såväl som att sprida idéer, bortom företagets såväl som den enskildes kontroll. Du kan läsa mer i http://www.fek.su.se/home/alu/disputation16maj2003/spikblad.pdf
    /Anders

    Reply
  2. Tack Daniel, välskrivet som vanligt. En tanke som jag och Richard tidigare diskuterade var hur (marknads)relationen uppstår i och med konversationen. Ytterligare ett steg är att diskutera hur idéer och innovationer blir till, där konversationen är själva grunden för att skapa såväl som att sprida idéer, bortom företagets såväl som den enskildes kontroll. Du kan läsa mer i http://www.fek.su.se/home/alu/disputation16maj2003/spikblad.pdf
    /Anders

    Reply
  3. @Anders Lundkvist: Mycket intressant läsning, tack för det:) Innovation som som resultatet av kollektiv interaktion och intelligens är en otroligt bra grund att utgå ifrån när det kommer till att förbättra eller komma på helt nya idéer. Idag handlar ju internet, med alla sina web 2.0 funktioner, mycket om crowdsourcing. Konversationen har flyttat ut från företaget till användarna och man förstår mer och mer att fler hjärnor är bättre än en.

    Här kommer innovationen från flera olika synvinklar. Den första idéen man får är ofta inte rätt heter det ju. Men styrkan med crowdsourcing är att du får flera idéer på en gång, många kan vara “fel”, men alla de felen hjälper dig att se vad som är rätt. En annan fördel är att människor vill delta och höras, de vill vara en del av förbättringarna och är det ofta gratis. Jag kommer ihåg en återkommande tävling i Kalle Anka & Co när jag va liten som gick ut på att man skulle skicka in en rolig historia till tidningen. Var den tillräckligt bra så kom den med och redaktionen fick gratis material på köpet samtidigt som användaren fick sig själv creddad i tidningen. Att få sitt namn uppvisat till allmän beskådan är för många en otroligt stark drivkraft som sporrar till deltagande och interaktion. Vi vill alla synas och höras idag. Företagen har allt att käna på att inse det.

    Reply
  4. @Anders Lundkvist: Mycket intressant läsning, tack för det:) Innovation som som resultatet av kollektiv interaktion och intelligens är en otroligt bra grund att utgå ifrån när det kommer till att förbättra eller komma på helt nya idéer. Idag handlar ju internet, med alla sina web 2.0 funktioner, mycket om crowdsourcing. Konversationen har flyttat ut från företaget till användarna och man förstår mer och mer att fler hjärnor är bättre än en.

    Här kommer innovationen från flera olika synvinklar. Den första idéen man får är ofta inte rätt heter det ju. Men styrkan med crowdsourcing är att du får flera idéer på en gång, många kan vara “fel”, men alla de felen hjälper dig att se vad som är rätt. En annan fördel är att människor vill delta och höras, de vill vara en del av förbättringarna och är det ofta gratis. Jag kommer ihåg en återkommande tävling i Kalle Anka & Co när jag va liten som gick ut på att man skulle skicka in en rolig historia till tidningen. Var den tillräckligt bra så kom den med och redaktionen fick gratis material på köpet samtidigt som användaren fick sig själv creddad i tidningen. Att få sitt namn uppvisat till allmän beskådan är för många en otroligt stark drivkraft som sporrar till deltagande och interaktion. Vi vill alla synas och höras idag. Företagen har allt att käna på att inse det.

    Reply

Leave a Reply