Vi behöver K-märkning av domäner

Resonerar var en fantastisk blogg av en fantastisk kvinna. För många av dagens bloggare var Alter Ego stilbildande och hennes insats för svenska bloggosfären kan inte överskattas.

I december 2008 dog Helené, i januari 2009 begravdes hon, och nu i dagarna har hennes domänadress blivit något helt annat. Jag vill inte länka dit, men alla gamla länkar till bloggen leder till reklamtexter om tandblekning, kontaktlinser och online-lån. Det känns som ett slag i ansiktet.

Jag har inte hunnit fundera igenom det här, jag är fortfarande upprörd, men det känns som det här inte borde hända. Det är en del av vårt kulturarv som förstörs, och då kanske det finns krafter som är intresserade av att lösa det. Ofärdigt förslag:

Inför K-märkning för .se domäner. Ansökan lämnas till lämplig myndighet och om den godkännes så spärras den av .SE och driften garanteras vid behov av de samma. Pengar och resurser saknas inte, så det är väl bara att sätta spaden i marken.

Bilden nedan (från bloggportalen) visar vad som borde fått vara Alter Egos arv

Bloggportalen.se - Alter Ego Resonerar

Istället ser det ut så här

Resonerar

Relativt relaterat, om digitala testamente och vad vi lämnar efter oss: mymlan på bloggvärldsbloggen, Fredrik Wass på bisonblogg och Mary på Mina moderata karameller

Uppdaterat: Har fått massor med kommentarer och frågor. Givetvis är jag inte färdigtänkt. Givetvis gör det ont i marknadsliberalen i mig. Men situationen som vi har nu är lite som att vi skulle gå till biblioteket, leta upp alla döda författare, byta ut deras boksidor mot reklamblad, men fortfarande låta boken stå kvar på plats, inkl referens i kartoteket.

Jag är framför allt ute efter två saker i olika viktighetsgrad:

  • En domän som har ett särskilt värde och ett “namn” ska inte kunna användas för någon helt annan verksamhet. Titta tex på vad namnlagen (§12,13) säger när det gäller tagna namn, motsvarande finns på många andra områden också.
  • På dessa skyddade domäner ska helst innehållet finnas kvar så att alla miljoner inlänkar fortfarande hamnar rätt. Länkens betydelse på internet kan inte överskattas, i alla fall inte i fall som det jag reagerade på här. Enligt siteexplorer.search.yahoo.com hade sajten drygt 25000 inlänkar.

Och igen, ja, jag vet att det finns tusen problem att lösa. Skillnader som måste hanteras, avvägningar som måste göras. Men det kan inte vara rimligt att vi vårdar så mycket annat i vårt samhälle av historiska skäl men tycker att den här delen av arvet är OK att kasta bort. Det känns fel.

Uppdaterat: Domänen är återlämnad tack vare den hedervärde Per Gustafsson och innehållet återskapat efter en tung insats av frivilliga. Simon Sundén var en av dem och han skriver klokt om både bakgrund och lösning. Mymlan på bloggvärldsbloggen och Tonårsmorsa följer också upp. Nu får vi se vad som ska hända med frågan om K-märkning av domäner, för grundproblemet är fortfarande inte löst.

32 thoughts on “Vi behöver K-märkning av domäner”

  1. Funkar inte alls, det räddar inte en enda inlänk. Om du tänker efter hur webben fungerar så förstår du hur knasig din “lösning” är.

    En domänlåsning talar givetvis emot delar av min grundläggande övertygelse om marknadsfrihet. Men på samma sätt som jag är tacksam att man inte rivit Colosseum, trots att det är värdefull mark att bygga nytt på, så kan jag acceptera ett avsteg från marknadsekonomin för att bevara vissa värden som är värda att bevara.

    Reply
  2. Jocke om du tänker på hur webben fungerar så förstår du att din lösning inte fungerar.
    Hur skall man bevara länkar som går utanför resonerar.se?
    Där kan vara länkar som är fundamentala för poängen i den aktuella bloggposten som helt plötsligt pekar på en sida som gör reklam för tandblekning, kontaktlinser och online-lån.
    Att bevara en domän innebär inte att man skyddar innehållet.

    Reply
  3. Borde inte detta kunna lösas med frivilliga medel snarare än blodspengar? Om tillräckligt många frivilliga vill ta över domänen och driften borde det väl inte vara så svårt att kontakta anhöriga och lösa det? Att en central myndighet (eller liknande) skulle kunna driva allsköns webbtjänster för evigt låter orealistiskt.

    Reply
  4. Jag tycker det är ett bra förslag – har sett andra tråkiga exempel. Men en sak undrar jag över. Det här .SE, hur kontrolleras det egentligen? Det är en stiftelse, och det borde ju garantera obundenhet, men samtidigt är stiftelser rätt knepiga organisationer rent juridiskt. En del stories jag hört på sistone är t ex att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att få .se att “lämna tillbaka” domännamn som folk glömt betala. Är regelverket transparent, så att folk verkligen vet hur det fungerar? Är .se flexibla eller byråkrater?

    Reply
  5. Jag tror du vet precis hur marknadsliberal jag är. Men jag tror det behövs en mekanism runt det, om det ska bära över tiden. Jag pekade på IIS för att de ju faktiskt är finansierade på “rätt” väg, har ett ganska rejält överskott, och en uppgift att “verkar för en positiv utveckling av Internet i Sverige”. De bekostar ju en massa historiska studier, då skulle det väl vara rimligt att de också bekostade bevarandet av själva ursprungen till historien.

    Ett annat alternativ är såklart att man kickar igång en helt fristående kropp. Har inte alls funderat färdigt, jag bara kände att frågan behövde väckas.

    Reply
  6. Ack ja, det var mycket tråkigt som hände i kölvattnet av Patrics bortgång. macnytt.se har jag kunnat betala för, men .com var en jävla djungel att försöka rädda. Till slut gav jag upp.

    Reply
  7. Att man inte kan rädda hela bilden, behöver inte betyda att man inte ska försöka rädda kärnan. Jag ser en stor skillnad på effekten av inlänkar och utlänkar, i synnerhet som jag för min del inte tvekar att tillägna själva bloggen ett historiskt intresse.

    Reply
  8. Men ät vanlig mat människor. K-märk allt i hela världen om ni inte gillar döden. Människor går bort varje dag och det de lämnat efter sej försvinner i tidens sand. Get a fucking grip.

    Reply
  9. Jag hade inte sett det där. Jag gick in på hennes sida för ett tag sedan, som jag gör ibland för att jag saknar henne, men blir naturligtvis alltid besviken… Nu blir jag ännu mer besviken! Det där hade Helené ALDRIG velat… Det är också trist att hennes sida försvann av ett missförstånd.

    Jag är ändå tacksam över att jag bär med mig många andra minnen av Helené, men hennes ord på nätet var väldigt viktiga. Tack för att du uppmärksammade det.

    Reply
  10. Ja, finansieringen kan nog lösas. Det jag tror skulle vara svårast är tekniken. Man kan förstås göra en statisk dump, likt Internet Archive, och det kanske är tillräckligt bra för bloggar, men inte för mer dynamiska, interaktiva tjänster man kan vilja bevara. Ska man fortsätta att driva webbplatsen på samma programvara får man problem. Vad händer när alla har flyttat vidare till vad som nu kommer efter bloggen och man sitter där med en gammal WordPress som ingen i verkligheten längre använder och själv måste patcha alla säkerhetshål som upptäcks?

    Sen får man en massa policybeslut på halsen. Ska kommentarerna vara öppna? Vem ska bedöma vilka kommenterar som ska rensas bort om nån går över linjen? Etc.

    Reply
  11. Jag tog aldrig bort rss-flödet från hennes blogg, och fick en smärre chock i går morse när det plötsligt dök upp artiklar “från henne”. Blev lite illa berörd men har fortfarande inte riktigt kommit fram till hur jag skulle vilja tackla det, så tack för att du tar upp det Jocke. Lite “recycling”-tanke slog mig, att man måste acceptera att saker återanvänds — men det är väl just det där att Helenes starka varumärke används för att kränga blekmedel för tänderna som verkligen ställer saken på sin spets. Kulturminnesmärkning kanske inte är så dumt faktiskt, måste nog fnula på det lite.

    Reply
  12. Arv är nyckelordet.

    Det finns ett ekonomiskt värde i välbesökta hemsidor och därför är det upp till den avlidnes arvinge hur arvet ska förvaltas.

    Att sedan som arvinge försöka hedra den avlidne genom att låta frysa och bevara en hemsida som har betytt oerhört mycket för personen i livet är för mig lika naturligt som att man spar fotografier.

    Men det är arvingarnas sak att avgöra och ordna.

    Reply
  13. Det finns ett ekonomiskt värde i den mark som många av våra k-märkta byggnader står på, det finns ekonomiskt värde i mycket av den konst och litteratur som vi hellre hänger på statsfinansierade institutioner etc.

    I flera fall är de välbesökta sajter som jag avser här inte alls kapitaliserade och att göra det efter upphovsmannens död vore fel, det är precis det jag vänder mig mot.

    Det handlar inte om värdet för den avlidne (duh) eller för arvingarna – det handlar om värdet för samhället.

    Reply
  14. Domänen är fullständigt irrelevant för hemsidans innehåll. Att K-märka domäner gör därför ingen som helst skillnad, om inte innehållet även arkiveras på ett lämpligt sätt. Jag ser gärna att arkiveringsmöjligheterna utökas (Google cache ligger väl bäst till egentligen), men att “döda” domäner på detta sätt är helt uppåt väggarna fel.

    Reply
  15. Men vafan, nu trollar du bara. Utan domänen, inga länkar. Steg ett i ett bevarandeprogram för viktiga sajter är att rädda domänen. Har man bara den kan materialet givetvis flyttas och nås via redirects etc. Men det förstår jag att du begriper så jag fattar inte din hangup här. Vi får väl ses bakom tredje tallen till vänster på #SSWC i kväll och göra upp.

    Reply
  16. Jag tror helt klart det är snack om en statisk dump… Det är ju det historiska värdet man vill bevara, det vill säga att förhindra att den bortgångna personens verk förloras.

    Reply
  17. @jardenberg – Även om jag har respekt för topic och att tankekurvan hos dig ännu inte gjort ett helvarv, så ligger det lika mycket i Jonathan Sulo´s argument som i dina, trots uppvisande av viss trollerikunskap.

    Dessutom är det tredje abret att det väl ganska troligt att domän+sida hamnar hos annan host än tidigare och att icke namngivnen sökmotorstjänst “nollar” all sökbarhet och högt värderade inlänkar.

    Att dessutom börja med denna typ av efterprövning av “av vissa utvalda” domäner, skulle på sikt skapa en undantagslista under .SE, som jag inte tror att någon registrant skulle önska med viss eftertanke.

    Så jag anser att idén om att via myndighetsutövande; begränsa på det sätt du föreslår får oönskade konsekvenser väldigt snabbt, detta utan att den till början goda avsikten skjuter i närheten av målet.

    Däremot är (även) jag öppen i tanke, till idén om att på frivillig basis bevara webbplatser som varit betydelsefulla – på ett eller annat sätt.

    Reply
  18. Nätet är som bekant bits and bytes, därför ska man inte dra paralleller till den materiella världen (det är lika dumt som när copyrightivrarna likställer piratkopiering med stöld).

    Vill vi främja framtida forskning är det såklart kopiering och lagring som gäller. Det sker ju redan idag men ganska halvdant. Varför inte lagra snapshots av webben inklusive adresser, pagerank etc. Sen skulle det räcka med en specialplugin för att styra om webbläsaren till den tidsperiod man vill studera.

    Reply
  19. Men det är märkligt att så många inte förstår värdet av inlänkarna i den här diskussionen. Länkarna skapar sammanhanget och när de går sönder (vid arkivering på annan plats) så försvinner mycket av poängen med bevarandet.

    Reply

Leave a Reply