Efter en vecka som varit tung, det är mycket tråkiga signaler nu, går jag (om ett par timmar) på lätta fötter och firar helg. Tack för det Andreas Ekström från Sydsvenskan som gästbloggar på Samesamebutdifferent.
Knalla direkt dit nu och läs den underbara, men tyvärr fejkade, pressreleasen. Den är välskriven och humoristisk, den formulerar precis det som jag försökt säga i så många år – på ett sätt som jag aldrig kommer att komma i närheten av. Strålande helt enkelt. Hatten av, kudos, credd, allt jag kan uppbringa. För säkerhets skull kommer sammanfattningen här:
I korthet: Arthur Sulzberger, publisher på The New York Times, konstaterade för några år sedan sorglöst att han inte visste om Times alls skulle tryckas om fem år. Och vem bryr sig? Webben finns ju!
Sulzberger kan förstås bara ha talat sitt hjärtas mening. Men för den som är lite mer cyniskt lagd är det nog inte omöjligt att tolka Sulzbergers citat som en mycket medveten och inomredaktionell politisk handling.
Sulzberger har fattat det svenska tidningsledare ännu inte har fattat:
Det är ingen nekrolog vi jobbar med här. Det är storyn om ett segertåg. Ut och berätta.
Precis. Det är ett segertåg. Och jag är påminner mig själv om hur lyckliga de ska vara på sydis. Inte nog med att de har ett gäng chefer som verkar förstå, och fler är på väg in – de har också både Andreas Ekström och lika fantastiska Anders Mildner i sitt stall. Det är dags för den tidningen att på allvar trä på sig den gula ledartröjan och visa vägen.
Parentes angående Sulzberger. Han är på många sätt ett geni, läs mer i tex Businessweek som kör en lång story om honom och i en aktuellare bloggpost. Däremot håller jag långt ifrån med honom om allt. Han anser bland annat att det är rimligt att anta att NYT online kommer att vara en betalprodukt. Där har han fel. När distributionskostnaden närmar sig noll så ska priset mot konsument hänga med. De betalar med sin tid istället. Andreas är inne på spåret i sin bloggpost, där den prenumererade tidningen 2015 kostar 8.000kr om året. Det hänger ihop.
1 thought on “Andreas Ekström räddar min helg”