En socialare dagspress kan hjälpa miljön – Varför folk skolkar från miljöhotet?

Om 60 dagar har FN sin stora klimatkonferens COP15 i Köpenhamn. Så här står det i dagens nummer (8/10-09) av City Helsingborg: Barnens Framtid står på spel- Skåningarna har ingen koll. Tydligen har bara 3 av 10 skåningar någon som helst aning om FN:s klimatkonferens. Problemet är lite större än så skulle jag vilja säga.

5913 stycken följer COP15 på Twitter.
9855 stycken följer COP15 på Facebook.
2286 stycken följer COP15 på YouTube.

För att sätta detta i perspektiv ska det nämnas att HM har 13 921 medlemmar bara på Twitter.

COP15För mig är detta väldigt nedslående siffror för något som rör en global angelägenhet. Är det dessutom inte fruktansvärt nedslående siffror med tanke på sociala mediers möjlighet att engagera, involvera, interagera och upplysa. Vi sitter på en informationsguldgruva utan att veta om det. Jag kan inte tro att en sådan här viktig fråga bara engagerar sammantaget 18 054 personer på alla de största sociala nätverken ihop. Exemplifierade inte Obama fördelen med sociala medier som debatterande språkrör i förra årets valkampanj? Har inte Al Gore belyst miljöhotet i filmen ”An Inconvenient Truth?” Ändå hittar inte människor till COP15 sociala profiler. Detta säger mig framför allt en sak. Organisationer inser vikten av sociala medier som interaktionsverktyg med opinionen men de vet inte hur man dirigerar dit trafiken.

En annan notis i City Helsingborg berättar hur tidningen nu når 193 000 personer varje dag. Samtidigt finns det inte en ända länkadress till COP15:s hemsida, Twitter, Facebook eller YouTube-profil i samband med artikeln. Hur många av City Helsingborg, Lund och Malmös läsare har inte ett konto på Facebook, Twitter eller YouTube tror ni? För att inte tala om hur många av Sydsvenskans eller Svenska Dagbladets läsare som sitter på en social profil? Statistiken på hur många av en dagstidnings läsare som finns på olika sociala nätverk blir plötsligt väldigt aktuell i dagens webblandskap när det kommer till att bredda nyhetsförmedlingen.

Det finns en otrolig och ännu ganska outforskad möjlighet i att kombinera gammelmedia med nya kanaler, till exempel just genom att dirigera läsarna från papper till nätet. Skåningarna har ingen koll? Nä men från och med idag har tydligen 193 000 människor det så varför stanna vid papper och trycksvärta. Dirigera dem till de sociala profilerna och ge nyheten ännu en dimension som föder dialog, interaktion, upplysning och engagemang.

Vi måste ge de sociala kanalerna en möjlighet att göra det de verkligen är bra på, nämligen upplysa opinionen. Det är ofta en fråga om svart eller vitt för människor, sociala medier eller inte? Styrkan ligger i samarbetet och möjligheten att ge fler dimensioner till tidigare endimensionella nyheter. Skåningarna har ingen koll säger City Helsingborg. Världen har ingen koll säger jag.

3 thoughts on “En socialare dagspress kan hjälpa miljön – Varför folk skolkar från miljöhotet?”

  1. Det som är problemet är inte att folk inte hittar till COP15 profilerna på internet. Det som är problemet och som måste fixas för att det ska nå ut till mer personer är att göra det mer intressant. Organisationerna måste börja tänka på fler nivåer och skapa olika flöden baserat på olika kunskapsnivåer och intressen.

    Kombinationen tre siffror och två bokstäver får mig direkt att tänka på några utdragna sega debatter om några formuleringar. Tittar jag på deras twitter-flöde är det också sådant som insatta personer kan vilja veta mer om men inte gemene man…

    Reply
  2. tror du har helt rätt där. Inom marknadsföring pratar man om 4 enkla regler för att tilltala sin målgrupp 1) Vad vill jag säga 2) Till vem 3) Hur säger jag det 4) Genom vilken kanal? Detta är förenklat naturligtvis men du förstår poängen.

    Jag tro som du att det börjar bli på tiden att organisationer lär sig hur man kommunicerar för att attrahera människor. Budskapet och hur man kommunicerar något är lika viktig som vilka kanaler man använder och hur folk hittar dit. Det hela måste fungera som en helhet. Är marknadsföring något dagens olika människorätts och miljörättsorganisationet (etc..) ska börja anamma mer. Kanske behöver de lära sig “budskapsmarknadsföring?”

    Reply
  3. tycker definitivt att “budskapsmarknadsföring” är något de behöver lära sig. Även hur information kan visas på ett lätt och lekfullt vis som vanliga personer inte har problem att ta till sig. Finns många bra exempel på hur man gör om information inom området infographics. Exempelvis denna bild http://bit.ly/UGVfq

    Reply

Leave a Reply to @collentineCancel reply