Visst kĂ€nner vi alla till hur det gick för Facit och deras mekaniska rĂ€knemaskiner. Det gick inte alls. Hela företaget – dominerande över vĂ€rlden och en mĂ„ngmiljardaffĂ€r – försvann i praktiken under loppet av bara ett par Ă„r. Och visst kĂ€nner vi alla till begreppet âdisruptionâ som enligt tyda.se bland annat kan tolkas som sprĂ€ngning eller sönderslitning.
AvgÄngsklassen pÄ Skurups journalistlinje liknar nog inte riktigt nÄgon annan. De har pluggat under en period av större förÀndringar för mediebranschen Àn nÄgonsin tidigare. Kanske rent av disruptiva förÀndringar. Skickligt har de plockat upp trÄden. Deras rullande projekt #4chang3 har jag skrivit om tidigare, och pÄ deras sajt kunde man för ett par dagar sedan lÀsa:
Redaktionen som gjort 4chang3 föddes parallellt med finanskrisen. Snart följde en kris för mediehusen och vÄra framtidsutsikter utmÄlas som nattsvarta.
Samtidigt pÄgÄr en allt större konversation pÄ nÀtet. Bilder tas, historier kommer pÄ fil, debatten livas upp. Gratis. Ofta betraktat med förakt frÄn ledarsidor.
Vi försöker ge lÀsaren mer. PÄ nÀtet. Vi bjuder pÄ material och försöker involvera lÀsaren i processen att göra tidning. Vi har sluppit tÀnka pÄ press om annonsintÀkter. Men, med tanke pÄ hur lÀtt det Àr att publicera billigt pÄ nÀtet (180 SEK) sÄ borde ekonomin gÄ ihop.
Klassen avslutar sina studier med att ge oss tidningen â4chang3 – Magasinet om förĂ€ndringâ och en av artiklarna kretsar runt ett samtal med Christian Sandström. Han forskar och sprider kunskap om Facit. Om företagets uppgĂ„ng och fall, och alldeles sĂ€rskilt med fokus pĂ„ vad som hĂ€nde nĂ€r det gick Ă„t helvete. Citerar tvĂ„ stycken, gĂ„ dit och lĂ€s resten:
Men i mitten av 60-Âtalet var de elektroniska rĂ€knarna bara en liten del av vĂ€rldens rĂ€knemaskiner. 1965 sĂ€ljs bara fyratusen digitala rĂ€knare vĂ€rlden över. Och Ă€ven om siffran Ă„ret dĂ€rpĂ„ ökar till 25 000 sĂ„ Ă€r fortfarande Facits mekaniska teknik helt dominerande. Sju Ă„r senare har det företag som 1922 grundades av Gunnar Ericssons far, under namnet Ă tvidabergs mekaniska, avskedat tusentals av sina anstĂ€llda och blivit uppköpta av Electrolux. Vad skulle man ha gjort för att överleva?
[…]
Christian Sandström blir tyst en lÄng stund.
â Det fanns inget man kunde göra. NĂ€stan alla andra kontorsmaskinstillverkare gĂ„r under vid den hĂ€r tiden.Det gick inte att bli ett företag som man inte var. Han jĂ€mför med en blĂ€ckfisk som spolas upp pĂ„ land:
â En blĂ€ckfisk har ett antal egenskaper som gör den till just en blĂ€ckfisk. Men alla blĂ€ckfiskens fantastiska egenskaper förlorar sitt vĂ€rde sĂ„ snart den spolas upp pĂ„ land.
Den digitala tekniken spolade upp Facit pÄ land. Och dÀr kunde man inte överleva.
Innan jag fÄr höra igen att jag bara pratar undergÄng: Jag sÀger inte att mediebranschen mÄste gÄ samma öde till mötes som Facit. Jag vet att det finns en framtid för vÄr bransch, och det har jag envist tjatat om sedan mÄnga Är tillbaka. Men vi mÄste vara klara över att det inte Àr sjÀlvklart. Parallellerna Àr otÀckt tydliga. Precis som Facit ser vi förÀndringen, frÄgan Àr vad vi gör Ät det?
I fallet Facit Àr det intressanta att man började satsa pÄ den digitala vÀrlden. Man startade bolaget Facit Electronics och man var bra pÄ gÄng. Man hade koll pÄ utvecklingen och visste nog precis vad som hÀnde. Med örat mot marken insÄg man att den digitala revolutionen stod för dörren, och var till och med tidigt ute med att försöka möta den nya marknaden. Men man kÀnde det svÄrt att konkurrera och 1962-63 lade man ner det bolaget. Det var ju pÄ de gamla mekaniska snurrorna man tjÀnade pengarna.
âKugghjulen i rĂ€knemaskinerna var företagets sjĂ€lâ
BonuslÀsning 1. Jag har haft för dÄlig koll pÄ Christian Sandström. Det fÄr bli Àndring pÄ det. Han gör hÀrliga presentationer ocksÄ. De ligger pÄ Slideshare.
BonuslĂ€sning 2. SvD fick pisk av Marknadsetiska rĂ„det 1996, för att man i en annons drog vĂ€xlar pĂ„ Facits misslyckande. SĂ„ fick man minsann inte sĂ€ga…
Jag tycker att parallellen Àr lite för hÄrd för att riktigt vara sann. Skillnaden i mina ögon Àr att Facit producerade nÄgot som var utdaterat vilket jag inte anser att media idag gör. Om man jÀmför med text som trycks pÄ papper sÄ Àr det kanske sant men det Àr ju inte det som kommer ur en journalist. Det som kommer ur en journalist Àr ju nyheter och nyheter har definitivt en plats idag och i framtiden.
Men behovet av att rÀkna var ju inte utdaterat Magnus. Det var sÀttet man förvÀntades göra det pÄ, verktygen man valde, som förÀndrades. Man gick helt enkelt frÄn analogt till digitalt. FrÄn mekaniskt till elektroniskt.
Likheten Àr, tycker jag, övertygande.
Jag vill mena att om de hade levererat matematik sÄ hade de haft en chans, minirÀknaren Àr ju dÀremot liksom pappret för tidningen bara kÀrlet i vilken matematiken levereras.
Min övertygelse Àr att journalistiken kommer överleva och förmodligen frodas pÄ samma sÀtt som matematiken gjort det (det görs fler berÀkningar per dag idag Àn det gjordes under hela 60-talet, min grova uppskattning). Om det gÄr att driva en nyhetscentral pÄ det sÀtt som papperstidningen varit Àr jag alls inte lika sÀker pÄ. Kanske blir redaktörens roll i framtiden att sÄlla bland de nyheter som publiceras av bloggare och journalister pÄ andra stÀllen, kanske Àr det ett redan dömt yrke.
PÄ samma sÀtt som i skivbranschen tror jag det finns en chans att journalisten kan slippa mellanhanden, det behövs inget tryckeri, det behövs ingen redaktion, det behövs bara en blogg. Om det Àr bra eller dÄligt lÄter jag vara osagt.
Jag tycker att parallellen Àr lite för hÄrd för att riktigt vara sann. Skillnaden i mina ögon Àr att Facit producerade nÄgot som var utdaterat vilket jag inte anser att media idag gör. Om man jÀmför med text som trycks pÄ papper sÄ Àr det kanske sant men det Àr ju inte det som kommer ur en journalist. Det som kommer ur en journalist Àr ju nyheter och nyheter har definitivt en plats idag och i framtiden.
Men behovet av att rÀkna var ju inte utdaterat Magnus. Det var sÀttet man förvÀntades göra det pÄ, verktygen man valde, som förÀndrades. Man gick helt enkelt frÄn analogt till digitalt. FrÄn mekaniskt till elektroniskt.
Likheten Àr, tycker jag, övertygande.
Jag vill mena att om de hade levererat matematik sÄ hade de haft en chans, minirÀknaren Àr ju dÀremot liksom pappret för tidningen bara kÀrlet i vilken matematiken levereras.
Min övertygelse Àr att journalistiken kommer överleva och förmodligen frodas pÄ samma sÀtt som matematiken gjort det (det görs fler berÀkningar per dag idag Àn det gjordes under hela 60-talet, min grova uppskattning). Om det gÄr att driva en nyhetscentral pÄ det sÀtt som papperstidningen varit Àr jag alls inte lika sÀker pÄ. Kanske blir redaktörens roll i framtiden att sÄlla bland de nyheter som publiceras av bloggare och journalister pÄ andra stÀllen, kanske Àr det ett redan dömt yrke.
PÄ samma sÀtt som i skivbranschen tror jag det finns en chans att journalisten kan slippa mellanhanden, det behövs inget tryckeri, det behövs ingen redaktion, det behövs bara en blogg. Om det Àr bra eller dÄligt lÄter jag vara osagt.
En liten detalj (som kan vara en STOR detalj i vissa fall) Ă€r vĂ€l att Facit inte bara tillverkade mekaniska rĂ€knare? De tillverkade elektromekaniska rĂ€knare. Morfar hade lĂ€nge en – minns hur den rasslade sĂ„ hĂ„rt att det hördes genom stommen i villan pĂ„ landet. Och den störde kortvĂ„gsradion jag satt och lyssnade pĂ„… En detalj?
Njaeee – steget frĂ„n en elektromekanisk rĂ€knare med skrivremsa till en digital (med eller utan) Ă€r ur anvĂ€ndarperspektiv kanske inte sĂ„ stor – men för tillverkningen, kompetensen, rutiner och logistik – betydligt större.
Hur svÄrt nÄgot Àr ter sig ofta RADIKALT olika beroende pÄ i vilket perspektiv de betraktas.
Det tekniska skiftet kan vara det LILLA – det stora skiftet blir att fĂ„ Nisse som basar över det elektromekaniska tangentbordet att antingen lĂ€mna ifrĂ„n sig makten – eller sĂ€tta sig i skolbĂ€nken. Dessa mentala, maktmĂ€ssiga och inte minst – ekonomiska omtransfereringar – det Ă€r bland det svĂ„raste som finns…
En liten detalj (som kan vara en STOR detalj i vissa fall) Ă€r vĂ€l att Facit inte bara tillverkade mekaniska rĂ€knare? De tillverkade elektromekaniska rĂ€knare. Morfar hade lĂ€nge en – minns hur den rasslade sĂ„ hĂ„rt att det hördes genom stommen i villan pĂ„ landet. Och den störde kortvĂ„gsradion jag satt och lyssnade pĂ„… En detalj?
Njaeee – steget frĂ„n en elektromekanisk rĂ€knare med skrivremsa till en digital (med eller utan) Ă€r ur anvĂ€ndarperspektiv kanske inte sĂ„ stor – men för tillverkningen, kompetensen, rutiner och logistik – betydligt större.
Hur svÄrt nÄgot Àr ter sig ofta RADIKALT olika beroende pÄ i vilket perspektiv de betraktas.
Det tekniska skiftet kan vara det LILLA – det stora skiftet blir att fĂ„ Nisse som basar över det elektromekaniska tangentbordet att antingen lĂ€mna ifrĂ„n sig makten – eller sĂ€tta sig i skolbĂ€nken. Dessa mentala, maktmĂ€ssiga och inte minst – ekonomiska omtransfereringar – det Ă€r bland det svĂ„raste som finns…
Kan inte lĂ„ta bli att minnas början av 1990-talet. Efter nĂ„gra Ă„rs hĂ„rda diskussioner pĂ„ tidningsredaktionen fick dĂ„ ett antal reportrar ett ultimatum: antingen sĂ„ lĂ€r du dig skriva pĂ„ dator eller sĂ„ fĂ„r du sparken. Det fanns nĂ€mligen ett gĂ€ng som vĂ€grade lĂ€mna sina skrivmaskiner och istĂ€llet fick nĂ„gon annan skriva in deras pappersmanus i datorn. Minns tyvĂ€rr inte vilket Ă„r de sista skrivmaskinerna Ă„kte ut men det bör ha varit runt 1993…?
Nu jobbar jag inte pĂ„ dagstidningsredaktion idag men det skulle vara intressant att höra hur dagens diskussioner gĂ„r – och hur vi kommer att se pĂ„ dem om 15-20 Ă„r…
Kan inte lĂ„ta bli att minnas början av 1990-talet. Efter nĂ„gra Ă„rs hĂ„rda diskussioner pĂ„ tidningsredaktionen fick dĂ„ ett antal reportrar ett ultimatum: antingen sĂ„ lĂ€r du dig skriva pĂ„ dator eller sĂ„ fĂ„r du sparken. Det fanns nĂ€mligen ett gĂ€ng som vĂ€grade lĂ€mna sina skrivmaskiner och istĂ€llet fick nĂ„gon annan skriva in deras pappersmanus i datorn. Minns tyvĂ€rr inte vilket Ă„r de sista skrivmaskinerna Ă„kte ut men det bör ha varit runt 1993…?
Nu jobbar jag inte pĂ„ dagstidningsredaktion idag men det skulle vara intressant att höra hur dagens diskussioner gĂ„r – och hur vi kommer att se pĂ„ dem om 15-20 Ă„r…
NĂ„got av en tangent (och dessutom pĂ„ ett gammalt inlĂ€gg, ser jag nu), men Facit-historien fĂ„r mig att tĂ€nka pĂ„ den briljante Russel Davies, som jag nyligen sĂ„g pĂ„ dConstruct-konferensen i Brighton. Han gjorde ett hysteriskt roligt prat om “papernet” och hur svĂ€ngningar mellan digitalt och analogt inte alltid Ă€r alldeles sjĂ€lvklara.
I framförandet berĂ€ttade han om hur han och nĂ„gra vĂ€nner pĂ„ skoj tĂ€nkte trycka upp nĂ„gra av deras vĂ€nners blogginlĂ€gg som en tidning. De upptĂ€ckte att det var fantastiskt billigt, och det slutade med 5000 ex av “Things our friends have written on the internet” (http://twurl.nl/im181j), som blev jĂ€kligt populĂ€r. MĂ„nga poĂ€ngterade att pappersformatet fick dem att lĂ€sa artiklar som de annars inte orkat lĂ€sa – pappersformatet förĂ€ndrade inlĂ€ggens materiella affordance, för att uttrycka sig “Normanskt”…
PoĂ€ngen med historien var att de fascinerades över upptĂ€ckten av en billig och effektiv mekanisk infrastruktur/maskinpark som kanske Ă€r pĂ„ vĂ€g att bli irrelevant för en sak, men delvis kan anvĂ€ndas för en annan. Facit hann inte anpassa sig och sina maskiner, men tankestĂ€llaren i sig kĂ€nns kul: om din nisch Ă€r pĂ„ vĂ€g att dö, se till att öppna upp & försök bygga broar till andra mentala ytor, sĂ„ kanske ett tillfĂ€lle uppenbarar sig…
NĂ„vĂ€l, det roligaste var nĂ€r han visade en slide som han visat för nĂ„gon tidning nĂ€r han förelĂ€st om dem kring hela idĂ©n: “We killed your business – Now we want your machines”, givetvis upplĂ€st med robotröst… :-)
(MĂ€rkligt – vi skrev nyss ett paper hĂ€r pĂ„ min enhet som heter “Med Facit i hand”. Som just handlade om poĂ€ngen med att hĂ„lla koll. I synnerhet nĂ€r man sitter med facit i hand!))
Man ska inte underskatta syncronicitet ;)