Det rullar en ny reklamfilm för Friends på burken just nu. Den är verkligen bra och stämningsfull, och Kent har hjälpt till med musiken. Heders.
Filmen handlar om mobbing i skolan, ett ämne jag brinner för. I ljuset av att jag dessutom lovat mig själv att arbeta aktivare med skolfrågor under 2009 så lockades jag av erbjudandet att bli vänskapare. Det låter ju hur bra som helst. Det låter iaf bra mycket bättre än ”ro hit med stålarna”…
Innan jag sparkar loss kritiken: lite klargörande, för jag misstänker att det är risk för missförstånd:
- B, fjortisen här hemma, har tidigare varit kompisstödjare. Jag gillar den delen av Friends arbete. Smart, och en bra grej för både stödjarna och kidsen i klassen.
- Jag uppskattar verkligen organisationer som jobbar utan statligt stöd.
- Det är heller inget fel att skolan, liksom alla andra organisationer, tillfälligt tar stöd av konsulter i de fall egen kompetens saknas.
- Barns rättigheter är en av de frågor som engagerar mig, ingen tvekan om det. Det är ju precis därför jag sitter och skriver detta…
- Med ett 90-nummer och en smartskalle som Jan Wifstrand i styrelsen är Friends givetvis en alldeles OK organisation. Men…
Det gör mig däremot omåttligt irriterad att en organisation som skulle ha allt att vinna på att engagera föräldrar och vuxna bara vill ha deras pengar. Att bli ”Vänskapare” handlar alltså inte om något annat än att sätta upp ett medgivande för månatlig överföring av pengar. Vilket slöseri med ett vackert ord. Blir också mer än lite fascinerad över deras prislista. Tänk så många fler föräldrakvällar man kunde kört om det inte kostat 3.500 kronor för en timme (Alla priser är exkl. moms, reseersättning och hotell vid övernattning)…
Det känns helt enkelt för mycket business för min smak, och då är jag ändå väldigt mycket business;) Var är det ideella engagemanget? Grundaren, Sara Damberg, säger: ”När jag startade Friends ville jag att det skulle blir en kaxig ideell organisation med ett kommersiellt tänk som attraherar unga människor […]”. Det har nog blivit lite för kommersiellt. För rent krasst – om det yttersta målet är att avskaffa mobbing i skolan så borde kanske upplägget se lite annorlunda ut?
(Parentes, B:s skola har från och med det här läsåret bytt Friends mot en satsning på Olweusmetoden istället. Inga kommentarer – än så länge, förutom att jag tycker det är märkligt att skolorna inte kommit längre på egen hand…)
Det blev, som vanligt, en bra diskussion på Jaiku: http://jocke.jaikuarchive.com/presence/51234895
Det låter som vi får starta upp ett Real Friends ;)
Jag ska skriva till Friends och se om de kan släppa sitt material. Återkommer i frågan.
Mycket insiktsfullt skrivet. Jag har inte sett det på det viset, men du har helt rätt. Ska posta vidare denna länken.
Kom ihåg organisationen Transfer (http://www.transfer.nu/se/startSida/) där jag var delaktig ett tag. Deras koncept bygger helt på frivillig medverkan och inga omkostnader för skolorna.
Medhåll, är aktiv: http://www.transfer.nu/se/show/lecturer/?lectur…
Men transfer är ändå en annan sak.
Friends som organisation är uppbyggs på ett helt annat sätt än vad du vill ge sken av. Eller är det så att du inte är tillräckligt insatt i Friends arbete för att dina fakta ska bli korrekt? Gällande att föräldrar och vuxna endast kan engagera sig genom att sätta in pengar på Friends 90 konto är en sanning med modifikation. Till att börja med så skiljer sig inte det sättet att bedriva en ideell organisation från t.ex. hur BRIS, Rädda barnen, childhood lägger upp sina organisationer. Att bidra med pengar i detta fall kan vara ett tillräckligt stort engagemang och utan detta engagemang kan inte dessa organisationer och inte Friends för den delen leva vidare. Friends är beroende av dessa pengar och sina sponsorer, skolorna betalar hälften av utbildningskostanden och utan bidragen från 90 kontot och Friends sponsorer finns det ingen möjlighet att bedriva verksamheten. Enligt min mening tycker jag att det är synd att du mer eller mindre avfärdar denna form av engagemang då det finns tusentals människor som faktiskt engagerar sig i ideella verksamheter på just detta sätt.
Givetvis ska alltid vuxna på skolorna och föräldrarna till eleverna vara engagerade i arbetet. I Friends personal- och föräldrautbildning understryks också hur viktigt det är att föräldrar och alla skolpersonal är insatta i kompisstödjararbetet. Genom kompisstödjararbetet ligger Friends fokus på elevkraften och det är genom detta arbete kränkningar, trakasserier och mobbning kan upphöra på svenska skolor. Friends måste ta betalt för sina utbildningar för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. 23 st föreläsare är heltidsanställda av Friends, dessa föreläsare är ute flera dagar i veckan och genomför utbildningar på skolor runt om i Sverige. Alla har stor erfarenhet av barn- och ungdomsarbete och har utbildning inom gällande område och ser arbetet med Friends som ett inspirerande, givande och viktigt arbete. Friends är inget vinstdrivande företag men de anställda måste få lön för att kunna fortsätta arbeta på Friends.
Friends som organisation är uppbyggs på ett helt annat sätt än vad du vill ge sken av. Eller är det så att du inte är tillräckligt insatt i Friends arbete för att dina fakta ska bli korrekt? Gällande att föräldrar och vuxna endast kan engagera sig genom att sätta in pengar på Friends 90 konto är en sanning med modifikation. Till att börja med så skiljer sig inte det sättet att bedriva en ideell organisation från t.ex. hur BRIS, Rädda barnen, childhood lägger upp sina organisationer. Att bidra med pengar i detta fall kan vara ett tillräckligt stort engagemang och utan detta engagemang kan inte dessa organisationer och inte Friends för den delen leva vidare. Friends är beroende av dessa pengar och sina sponsorer, skolorna betalar hälften av utbildningskostanden och utan bidragen från 90 kontot och Friends sponsorer finns det ingen möjlighet att bedriva verksamheten. Enligt min mening tycker jag att det är synd att du mer eller mindre avfärdar denna form av engagemang då det finns tusentals människor som faktiskt engagerar sig i ideella verksamheter på just detta sätt.
Givetvis ska alltid vuxna på skolorna och föräldrarna till eleverna vara engagerade i arbetet. I Friends personal- och föräldrautbildning understryks också hur viktigt det är att föräldrar och alla skolpersonal är insatta i kompisstödjararbetet. Genom kompisstödjararbetet ligger Friends fokus på elevkraften och det är genom detta arbete kränkningar, trakasserier och mobbning kan upphöra på svenska skolor. Friends måste ta betalt för sina utbildningar för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. 23 st föreläsare är heltidsanställda av Friends, dessa föreläsare är ute flera dagar i veckan och genomför utbildningar på skolor runt om i Sverige. Alla har stor erfarenhet av barn- och ungdomsarbete och har utbildning inom gällande område och ser arbetet med Friends som ett inspirerande, givande och viktigt arbete. Friends är inget vinstdrivande företag men de anställda måste få lön för att kunna fortsätta arbeta på Friends.
@Åsa, vet inte riktigt vem du är eller vad din koppling till Friends är – men du verkar insatt. Bra så.
Men jag tror inte riktigt du läst mig rätt. Ni får givetvis bedriva er verksamhet precis hur ni vill, men jag får också lov att tycka att EN del av det jag ser är fel och kunde gjorts på ett annat och bättre sätt. Jag tycker ni är för smala när ni kallar på ”vänskapare” och det bara handlar om att man ska bidra med pengar.
Att vissa organisationer gör som ni betyder ju inte att det är det enda sättet man kan göra det på. Ni kan ju istället jämföra med tex Amnesty som både har en anställd styrka, bedriver insamlingsverksamhet men OCKSÅ engagerar frivilliga i stora skaror.
Eller så här: om den yttersta målsättningen verkligen är att få stopp på mobbingen i skolor och idrottsorganisationer: borde man inte vara öppen för att dela med sig av sitt material och vilja sprida information så brett som möjligt… På en direkt fråga om att ta del av ert material om e-mobbing har jag fått nobben.
Jag tycker inte det stämmer speciellt väl med er formulering på sajten:
Vuxna har alltid det yttersta ansvaret så Friends börjar därför med att förankra arbetet hos dem för att sedan gå vidare med barnen. Vi ger kunskap och verktyg, stärker självkänslan och påverkar attityder.
@Åsa, vet inte riktigt vem du är eller vad din koppling till Friends är – men du verkar insatt. Bra så.
Men jag tror inte riktigt du läst mig rätt. Ni får givetvis bedriva er verksamhet precis hur ni vill, men jag får också lov att tycka att EN del av det jag ser är fel och kunde gjorts på ett annat och bättre sätt. Jag tycker ni är för smala när ni kallar på ”vänskapare” och det bara handlar om att man ska bidra med pengar.
Att vissa organisationer gör som ni betyder ju inte att det är det enda sättet man kan göra det på. Ni kan ju istället jämföra med tex Amnesty som både har en anställd styrka, bedriver insamlingsverksamhet men OCKSÅ engagerar frivilliga i stora skaror.
Eller så här: om den yttersta målsättningen verkligen är att få stopp på mobbingen i skolor och idrottsorganisationer: borde man inte vara öppen för att dela med sig av sitt material och vilja sprida information så brett som möjligt… På en direkt fråga om att ta del av ert material om e-mobbing har jag fått nobben.
Jag tycker inte det stämmer speciellt väl med er formulering på sajten:
Vuxna har alltid det yttersta ansvaret så Friends börjar därför med att förankra arbetet hos dem för att sedan gå vidare med barnen. Vi ger kunskap och verktyg, stärker självkänslan och påverkar attityder.
Tack vare Jaikuarchive kan du läsa diskussionen från där och då på den här länken istället http://jocke.jaikuarchive.com/presence/51234895