Gratis som samhällsmodell

Jerry Michalski pratar FreeReboot 10 . Under föredraget gör han kopplingen mellan gratis som affärsmodell och vilken påverkan den har på kultur och samhälle. Hans frågeställning är: “If everything is free, how do we make money?” Detta är en otroligt relevant frågeställning eftersom svaret på hur man tjänar pengar på gratis i förlängningen innebär en stor inverkan på vår samhällsstruktur och sätt att tänka när det kommer till ekonomi, samhälle, organisation och utbildning. Pengar är vare sig man vill eller ej, hörnstenar i samhället. De förändringar i hur pengar tjänas, alltså att på olika sätt ta betalt för kringmarknader istället för själva kärnprodukten, föder helt nya tankesätt om samhälle och kultur som i sin tur föder nya tillvägagångssätt i hur man t ex bedriver utbildning. Gratis går hand i hand med den digitala utvecklingen. Den öppenhet och tillgänglighet som råder på nätet skapar tillsammans med den nya gratismodellen ett samhälle baserat på samverkan och öppenhet.

Jerry Michalski utgår från Chris Andersons sex olika gratismodeller:

Freemium : Innebär att man erbjuder en gratistjänst som för ett pris går att uppgradera till en premiumupplaga med fler funktioner.
Advertising: Ett sätt att tjäna pengar på gratis som affärsmodell inom annonsering är att göra en Google, nämligen skapa gratistjänster som tjänar pengar på annonsörerna.
Cross subsidies: Innebär att man ger bort sin produkt för att göra reklam, tjäna pengar på och driva trafik till en annan händelse. Ett exempel är bandet som ger bort sin skiva gratis för att locka folk till konserten som de sen möjligtvis tar mer betalt för.
Zero marginal cost: Digitala filer kostar inget att reproducera eller lagerhålla vilket ökar vinstmarginalen på nätet.
Labour cost: På grund av trenderna och funktionerna som involverar användarmedverkan, kan företag känna mycket på gratis arbetskraft, exempelvis bloggar, kommentarer eller recensioner från olika användare.
Gift economy : Ett solidariskt tankesätt som innebär att tjänster skapas, används och byggs ut utan någon som helst tanke på egen vinning, ett exempel är Wikipedia.

Här vill Michalski lägga till två faktorer:

Voluntary donations: Precis vad det låter som. Alla kan välja att skänka pengar till en produkt eller tjänst de gillar.
Pay what you want: Betala hur lite eller hur mycket du vill för en produkt eller tjänst.

Alla dessa former existerar redan på ett eller annat sätt i samhället och gratis som affärsmodell är inte bara faktum utan fortsätter att utvecklas. I relation till nätet och web 2.0 påverkar denna nya affärsmodell, som egentligen är en ny samhällsmodell, fler faktorer än ekonomin i en given kultur:

Samhälle: Web 2.0 innebär till stora delar mash-ups mellan olika tjänster och information. Alla de digitala trådar som löper kors och tvärs genom nätet knyter ihop olika kulturer, händelser, information och människor världen över. Vi håller på att väva ihop en världshjärna och med stormsteg dessutom.

Utbildning: Öppenhet och den tillgänglighet på information som internet innebär, öppnar dörrar för flytande läroplaner utan fasta läromedel. Detta föder ett samhälle där det till stor del inte finns några sanningar, utan frågeställningar med svar från flera olika källor. Detta tror jag är det närmaste vi kan komma objektiva sanningar och en förmåga att se händelser från olika synvinklar. Vi håller på att skapa en läroplan som inte utgörs av fasta läromedel utan en lång referenslista med alla möjliga källor.

Innovation: Viljan att tjäna pengar på idéer dödar innovationen. Gratis innebär till stor del att man tjänar pengar på trafik och i sin tur annonsering vilket innebär att du i första ledet måste ha en bra idé som både fungerar konceptuellt och funktionellt.

Företag: Nätet har förvandlat användarna till aktiva producenter. Detta innebär att företag i större del måste föra dialog med sina kunder, tvåvägs kommunikation är normen snarare än undantaget. Det är dessutom lättare att arbeta för sig själv idag. Det är lätta att hitta svar till alla frågor och nätet erbjuder inte bara utbildning inom alla möjliga områden, utan gör det även till stora delar gratis.

Allt det ovanstående och den gratismodell som nätet till stora delar revitaliserat och gett ett digitalt ansikte skapar en värld baserad på öppenhet, transparens och tillit som dessutom inte kostar en spänn, eller är den i själva verket dyrare?

4 thoughts on “Gratis som samhällsmodell”

  1. Hej och tack för trevliga kommentarer:) När jag skriver kärnprodukt menar jag just den gamla affärsmodell som tjänat pengar på till exempel skivsläppet, antingen det är genom sålda cd-skivor eller betalda downloads. Kringprodukterna blir i det sammanhanget t ex konserter. Visst kan det tänkas stötande at kalla konst för produkter, jag håller med och det bprde vara så, men helt ärligt, det är väl längesedan musik, film etc förvandlades till en kommersiell marknad.

    En sak till min vän, bara för att du personligen inte har pengar som självuppfyllande ändamål betyder inte det att det på en makrostrukturell samhällsnivå inte är så. Tack igen, bra och trevlig diskussion

    Reply
  2. Hej och tack för trevliga kommentarer:) När jag skriver kärnprodukt menar jag just den gamla affärsmodell som tjänat pengar på till exempel skivsläppet, antingen det är genom sålda cd-skivor eller betalda downloads. Kringprodukterna blir i det sammanhanget t ex konserter. Visst kan det tänkas stötande at kalla konst för produkter, jag håller med och det bprde vara så, men helt ärligt, det är väl längesedan musik, film etc förvandlades till en kommersiell marknad.

    En sak till min vän, bara för att du personligen inte har pengar som självuppfyllande ändamål betyder inte det att det på en makrostrukturell samhällsnivå inte är så. Tack igen, bra och trevlig diskussion

    Reply

Leave a Reply