Matematik för nybörjare – att ta betalt för nyheter på nätet

Så var det dags igen. Nu pratar alla om att ”vi måste ta betalt för innehållet”, igen. Sedan vi startade den här bloggen för 18 månader sedan har vi skrivit otaliga inlägg om affärmodeller på nätet. Vi har försökt leverera en del förslag, men i mångt och mycket famlar vi precis som alla andra. Men en sak har vi stenhårt hållit fast vid, oavsett om det är via Eriks analyser, Daniels spaningar eller mitt tyckande. För vår del av mediebranschen är det omöjligt att göra en affär av att ta betalt för innehållet. Jag tänker inte upprepa alla argumenten, istället ska vi räkna lite.

Många här hemma pekar på Aftonbladets stora framgång med Plus. Man pratar om ca 150.000 prenumeranter som numera betalar 29 kronor per månad. Det ger en omsättning (långt ifrån nettot, jag lovar) på i runda slängar 50 miljoner. Det är klart att det vattnas i munnen på hårt pressade mediehus runt om i landet.

Men för att kunna se vad en motsvarade framgång skulle innebära för en annan tidning så måste vi användas oss av ”konvertering”. Alltså, hur många av Aftonbladets besökare väljer att prenumerera. Vi räknar snällt och tar Aftonbladets veckosiffra på 4,3 miljoner unika besökare, och räknar då fram en konverteringsgrad på runt 3,5%. (Alla felmarginaler i beräkningen räknar uppåt, risken är stor att konverteringsgraden i själva verket är runt 3% – men det bjuder jag på.)

Uppdatering 2013: mer än tre år senare är aftonbladets veckotrafik runt 5,5 miljoner istället. Plus har ökat marginellt till 157.000. Det betyder att konverteringsgraden minskat till 2,8%. I det läget väljer fler sajter att satsa på betalvägg…

Alltså, 3,5% av nätläsarna på aftonbladet.se väljer Plus. Då är det lätt att gå in på Kiaindex och ta fram räknesnurran. Med senaste veckans siffror skull det se ut så här för ett antal mediehus:

  • sydsvenskan.se 317 643 * 0,035 = 11 000 * 29:- = 319 000:-/mån
  • hd.se 169 993 * 0,035 = 5 950 * 29:- = 172 550:-/mån
  • smp.se 74 633 * 0,035 = 2 612 * 29:- = 75 748:-/mån

En stor tidning som Sydsvenskan skulle alltså tjäna strax under 4 miljoner om året. En mindre, som tex Smålandsposten skulle nästan orka upp till en miljon. Man anklagar ofta annonsmodellen för att vara klen i intäkterna, men vad ska vi då säga om det här?

aftonbladet-godisDå har jag ändå inte i den här posten berört den andra sidan av myntet. Vilka kostnader som är förknippat med en betalvägg. Det handlar inte bara om dyr teknik, utan det handlar om folk som ska göra urvalet, avsevärt högre krav på kundservice när du har betalande kunder, och med all sannolikhet också speciellt inköpt material (titta bakom plusväggen så ser du vad jag menar). Jag tjatar inte heller igen om vad du riskerar att förlora i andra intäkter när du stänger ute en del av trafiken. Eller vad du gör med din relation till de sociala nätverken när du istället för att använda dem som smörjmedel tar avstånd och gör dig svårlänkad. Eller vad du gör med ditt varumärke när du börjar hårdsälja dina plus-prenumerationer bundlat med smågodis och plastklockor…

Anledningen till att jag nu väljer att fokusera på matematiken är enkel. Jag har inte gjort det innan eftersom jag inte trodde att det behövdes. Men nu inser jag att betal-kramarna, i sin befogade oro över den framtida affären, verkar ha missat ens den här grundläggande analysen.

Så innan du funderar vidare på att ta betalt för ditt innehåll, fundera på ett par saker:

  • Hur mycket måste vi dra in för att det ska vara värt det?
  • Vilken konverteringsgrad kräver det i så fall?
  • Vad kan vi göra, till vilka kostnader, för att uppnå den konverteringsgraden? Jämför gärna med vad som finns bakom plusväggen på Aftonbladet och det du har på din egen sajt.
  • Hur stora blir våra kringkostnader i form av personal, teknik, förlorade trafikintäkter, goodwill-förlust vs vår hemmapublik etc. Var plågsamt ärlig.

Får du ihop kalkylen på sista raden får du gärna berätta för mig. Jag är ärligt intresserad av hur en sådan beräkning kan se ut.

Det läggs mycket resurser på den här frågan just nu, både på hemmaplan och utomlands. Lite länkar:

55 thoughts on “Matematik för nybörjare – att ta betalt för nyheter på nätet”

  1. Mycket bra Joakim.
    Det slår mig att många hänger med Murdoch i hopp om ett tyst avtal att inte erbjuda gratis nyheter.
    Det behövs ju bara en som ger gratis för att detta skall spricka. Man kan sälja mervärde, men nyheter idag handlar inte om mervärde. Det försvann för de flesta i och med gratistidningarna, tror jag.

    Reply
  2. Mycket bra Joakim.
    Det slår mig att många hänger med Murdoch i hopp om ett tyst avtal att inte erbjuda gratis nyheter.
    Det behövs ju bara en som ger gratis för att detta skall spricka. Man kan sälja mervärde, men nyheter idag handlar inte om mervärde. Det försvann för de flesta i och med gratistidningarna, tror jag.

    Reply
  3. Man får hoppas att den enkla formeln når ut till rätt personer! Nyhetsbolag som så länge har haft en trogen läsarskara måste tänka om över sitt utbud, och kanske framför allt sina affärsmodeller. Idag går det inte att överleva på gamla meriter när omvärlden har förändrats och kräver snabbare, smidigare och bättre lösningar för sitt nyhetsbehov. Tidigare trogna kunder möter sina behov i nya medier och det är inom dessa man måste konkurrera.

    Vad man konkurrerar mot är glasklart; google +nyheter så är T ur SWOT-analysen klar.

    Jag tror stenhårt på en Freemium model, ”Give your service away for free, possibly ad supported but maybe not, acquire a lot of customers very efficiently through word of mouth, referral networks, organic search marketing, etc, then offer premium priced value added services or an enhanced version of your service to your customer base”,

    De flesta stora nyhetsbolag har redan en stor läsarkrets så halva processen är faktiskt klar. Det känns som om många tror att läsarna lämnar nyhetskanaler, jag tror att det är tvärt om och det finns mycket statistik på det. Det hela handlar helt enkelt att integrera sig med sociala nätverk för att möta sina gamla, och nya, kunder igen.

    Man får hoppas att nätet smälter samman alltmer i framtiden tänk Open stack. I framtiden har man kanske sådan kontroll över information att man själv skräddarsyr sitt nyhetsintag efter intresse och efter personifierade algoritmer. Och får man precis den information man vill ha så ökar väl betalningsviljan? Det är därför jag inte tvekar att betala 1200 kronor per år för spotify eller inte tveka betala dubbla den summan för en motsvarande filmtjänst.

    Reply
  4. Man får hoppas att den enkla formeln når ut till rätt personer! Nyhetsbolag som så länge har haft en trogen läsarskara måste tänka om över sitt utbud, och kanske framför allt sina affärsmodeller. Idag går det inte att överleva på gamla meriter när omvärlden har förändrats och kräver snabbare, smidigare och bättre lösningar för sitt nyhetsbehov. Tidigare trogna kunder möter sina behov i nya medier och det är inom dessa man måste konkurrera.

    Vad man konkurrerar mot är glasklart; google +nyheter så är T ur SWOT-analysen klar.

    Jag tror stenhårt på en Freemium model, ”Give your service away for free, possibly ad supported but maybe not, acquire a lot of customers very efficiently through word of mouth, referral networks, organic search marketing, etc, then offer premium priced value added services or an enhanced version of your service to your customer base”,

    De flesta stora nyhetsbolag har redan en stor läsarkrets så halva processen är faktiskt klar. Det känns som om många tror att läsarna lämnar nyhetskanaler, jag tror att det är tvärt om och det finns mycket statistik på det. Det hela handlar helt enkelt att integrera sig med sociala nätverk för att möta sina gamla, och nya, kunder igen.

    Man får hoppas att nätet smälter samman alltmer i framtiden tänk Open stack. I framtiden har man kanske sådan kontroll över information att man själv skräddarsyr sitt nyhetsintag efter intresse och efter personifierade algoritmer. Och får man precis den information man vill ha så ökar väl betalningsviljan? Det är därför jag inte tvekar att betala 1200 kronor per år för spotify eller inte tveka betala dubbla den summan för en motsvarande filmtjänst.

    Reply
  5. Att ta betalt kan gå om du har något som ingen annan kan erbjuda. Jag har själv levt på det i elva år, och ser inga tecken på att efterfrågan skulle vika i min lilla smala fina målgrupp.
    I vårt fall är det kombinationen av material. Affärskritisk information som våra kunder verkligen behöver. Det är inte unikt, men om abonnenten ska leta upp det själv får han tillbringa 5-6 timmar om dagen framför datorn.
    Dagstidningarnas material ÄR inte oumbärligt. Inte unikt. Det är underhållning, och i dagens information overload tror jag snarare att en del kunder skulle vara beredda för att slippa…

    Reply
  6. Att ta betalt kan gå om du har något som ingen annan kan erbjuda. Jag har själv levt på det i elva år, och ser inga tecken på att efterfrågan skulle vika i min lilla smala fina målgrupp.
    I vårt fall är det kombinationen av material. Affärskritisk information som våra kunder verkligen behöver. Det är inte unikt, men om abonnenten ska leta upp det själv får han tillbringa 5-6 timmar om dagen framför datorn.
    Dagstidningarnas material ÄR inte oumbärligt. Inte unikt. Det är underhållning, och i dagens information overload tror jag snarare att en del kunder skulle vara beredda för att slippa…

    Reply
  7. For å komme med en motforestilling: Aftonbladet.se’s Plus-modell er såvidt jeg kan forstå ikke et forsøk på å “ta betalt for nyheter på nettet”, slik dere fremstiller det som.

    Snarere er det vel hva som ligger i “Freemium”-modellen, nemlig at basisproduktet (nyhetene) er gratis, mens man har laget et betalprodukt på toppen for en mindre gruppe av sine brukere.

    Dette er en helt annen modell enn en generell “paywall”. Og i et slikt perspektiv er jeg sikker på at ekstrainntektene på 50 millioner kroner blir verdsatt i Aftonbladet, særlig siden de kommer på toppen av betydelige annonseinntekter fra gratisproduktet.

    Reply
    • Nu ska vi ju inte lura oss och tro att det är 50 miljoner man lägger på toppen. Kostnaderna är inte ringa, om vi säger så…

      Att jag använder aftonbladet som exempel beror givetvis på att det oftast är de som man hänvisar till på skandinaviska marknad. Men rubriken borde så klart varit “…ta betalt för innehåll…”

      Reply
  8. For å komme med en motforestilling: Aftonbladet.se’s Plus-modell er såvidt jeg kan forstå ikke et forsøk på å “ta betalt for nyheter på nettet”, slik dere fremstiller det som.

    Snarere er det vel hva som ligger i “Freemium”-modellen, nemlig at basisproduktet (nyhetene) er gratis, mens man har laget et betalprodukt på toppen for en mindre gruppe av sine brukere.

    Dette er en helt annen modell enn en generell “paywall”. Og i et slikt perspektiv er jeg sikker på at ekstrainntektene på 50 millioner kroner blir verdsatt i Aftonbladet, særlig siden de kommer på toppen av betydelige annonseinntekter fra gratisproduktet.

    Reply
    • Nu ska vi ju inte lura oss och tro att det är 50 miljoner man lägger på toppen. Kostnaderna är inte ringa, om vi säger så…

      Att jag använder aftonbladet som exempel beror givetvis på att det oftast är de som man hänvisar till på skandinaviska marknad. Men rubriken borde så klart varit “…ta betalt för innehåll…”

      Reply
  9. John Einar,

    Exakt! Reagerade också på det. Aftonbladet Plus är ju en implementation av just Freemium-modellen, – denna synnerligen fåniga benämning på vad som i grunden bara handlar om enkel marknadssegmentering.

    Jocke,

    Tycker du missar ett par väsentliga grejer i din analys.

    Till att börja med, är det inte “antingen eller” vilket du verkar antyda med “Jag tjatar inte heller igen om vad du riskerar att förlora i andra intäkter när du stänger ute en del av trafiken.”

    Det är snarare tvärtom. Inloggad trafik vilket Aftonbladet Plus är, ger helt andra möjligheter till höga realiserade CPM på just de vanliga annonserna med väsentligt bättre målstyrningsmöjligheter på en bevisat mer betalvillig målgrupp.

    I analysen kring konvertering, så är ju livstidsvärden på de som köper prenumerationen något att beakta och går självfallet en bra bit bortom 29 sek/mån. Betydligt mer sticky än spontantrafiken. Bara persondatan de samlar in och det värde den har i sig med kontaktmöjligheter är ju ej att förringa.

    När det gäller varumärkesfrågan är det samma sak. Ingen dålig grej alls så länge man leverera en kvalitetsprodukt som motsvarar förväntningarna. “Billigt måste vara sämre än dyrt” är ju en klassisk konsumentinsikt.

    Dessutom verkar det i Plus fall handla om en efterfrågan som är oelastisk m.a.p. pris. Har ju ingen insikt i Schibsteds kalkyler för tjänsten, men de har ju uppenbarligen valt att genomföra en rejäl prishöjning från 19 kr till 29 kr för tjänsten.

    Sedan finns det så klart kostnadströsklar kring en sådan här grej som kräver viss skala innan den kan genomföras, så nog har du en poäng i att det inte behöver vara något att rippa för de små siterna du exemplifierar med. Är dock rätt tveksam till att just betallösningen är det som behöver vara särskilt dyrt i det sammanhanget.

    Reply
    • Den här analysen är ju långt ifrån den enda jag skrivit i frågan, så det kändes onödigt att upprepa allt igen. Men det du skriver om är behandlat, och du har fel på samtliga punkter ;)

      Tyvärr kan jag inte berätta så mycket mer om Plus än så här, jag tvingas hålla mig till ganska allmänna resonemang. Men den stora poängen här var att oavsett hur du vänder och vrider på det så skalar inte modellen neråt.

      Reply
      • Hej Jocke,

        Har du skrivit allt en gång redan som du påstår så är det ju piece of cake att köra argumentationen igen och länka, så det tycker jag blev ett rätt fegt sätt att ta sig ur debatten… :=)

        Reply
  10. John Einar,

    Exakt! Reagerade också på det. Aftonbladet Plus är ju en implementation av just Freemium-modellen, – denna synnerligen fåniga benämning på vad som i grunden bara handlar om enkel marknadssegmentering.

    Jocke,

    Tycker du missar ett par väsentliga grejer i din analys.

    Till att börja med, är det inte “antingen eller” vilket du verkar antyda med “Jag tjatar inte heller igen om vad du riskerar att förlora i andra intäkter när du stänger ute en del av trafiken.”

    Det är snarare tvärtom. Inloggad trafik vilket Aftonbladet Plus är, ger helt andra möjligheter till höga realiserade CPM på just de vanliga annonserna med väsentligt bättre målstyrningsmöjligheter på en bevisat mer betalvillig målgrupp.

    I analysen kring konvertering, så är ju livstidsvärden på de som köper prenumerationen något att beakta och går självfallet en bra bit bortom 29 sek/mån. Betydligt mer sticky än spontantrafiken. Bara persondatan de samlar in och det värde den har i sig med kontaktmöjligheter är ju ej att förringa.

    När det gäller varumärkesfrågan är det samma sak. Ingen dålig grej alls så länge man leverera en kvalitetsprodukt som motsvarar förväntningarna. “Billigt måste vara sämre än dyrt” är ju en klassisk konsumentinsikt.

    Dessutom verkar det i Plus fall handla om en efterfrågan som är oelastisk m.a.p. pris. Har ju ingen insikt i Schibsteds kalkyler för tjänsten, men de har ju uppenbarligen valt att genomföra en rejäl prishöjning från 19 kr till 29 kr för tjänsten.

    Sedan finns det så klart kostnadströsklar kring en sådan här grej som kräver viss skala innan den kan genomföras, så nog har du en poäng i att det inte behöver vara något att rippa för de små siterna du exemplifierar med. Är dock rätt tveksam till att just betallösningen är det som behöver vara särskilt dyrt i det sammanhanget.

    Reply
    • Den här analysen är ju långt ifrån den enda jag skrivit i frågan, så det kändes onödigt att upprepa allt igen. Men det du skriver om är behandlat, och du har fel på samtliga punkter ;)

      Tyvärr kan jag inte berätta så mycket mer om Plus än så här, jag tvingas hålla mig till ganska allmänna resonemang. Men den stora poängen här var att oavsett hur du vänder och vrider på det så skalar inte modellen neråt.

      Reply
      • Hej Jocke,

        Har du skrivit allt en gång redan som du påstår så är det ju piece of cake att köra argumentationen igen och länka, så det tycker jag blev ett rätt fegt sätt att ta sig ur debatten… :=)

        Reply
  11. Vart bär diskussionen?
    Att isolera Plusmaterialet hos Aftonbladet är kul men irrelevant. Jag har svårt att tro att någon ser det som lösningen. I senaste Medievärlden på papper jämför jag omsättningen/person i räckvidd för de två exempellöst mest framgångsrika (antagligen i världsklassnivå) medierna på nätet och gratistidning med en lokal morgontidning:
    Aftonbladet.se 95 kronor, Metro Sverige 425 kronor, Södermanlands Nyheter 2105 kronor – per ”läsare”.

    Det här är den brutala sanningen. Hur tvåorna expressen.se respektive City ligger till förstår ni.

    Att sucka över betaldiskussionen som en del kommentarer gör tyder på saftig förträngningsmekanism.

    Jag ser det som alarmerande problematiskt att:
    1) …historien inte uppvisar något massmedium som bär tillnärmelsevis så mycket journalistik som den prenumererade morgontidningen. Aldrig har så många, för en så liten slant nåtts av så mycket – samtidigt som leverantörens verksamhet är finansierad. Om morgontidningen trängs undan på grund av att den blir obsolet blir det tomt – – – om inte mediehusen finner nya vägar att finansiera sin verksamhet, framför allt på nätet.
    2) …alla de former av gratismedier vi har omsätter bara en bråkdel per betraktare/användare än den betalda dagstidningen. Se ovan.
    3) …så många dras till och pläderar för en jagcentrerad mediestruktur. I förlängningen av de personaliserade medierna, de skräddarsydda nyhetsbreven, de initierade kotterierna hotar ett elitsamhälle, ett informationsklassamhälle. Den som har råd, den som är initierade, den som är inviterad räknas när det saknas en ”berättelse” gemensam för alla.

    Det generella äger att värde – vilket är det enda verkligt starka argumentet för public service.

    Därför är en seriös jakt på intäkter och intäksmodeller prio ett för de publicistiska medierna. Naturligtvis helst en modell som bejakar nätets grundidé om så obehindrade flöden som möjligt.

    Vad kan och kommer initivtagare som News Corp m fl att göra? Högintressant att följa.

    Reply
    • Jag sympatiserar precis som Anders Ahlberg med god journalistik. Och jag håller med om att det är bättre att ha höga intäkter än låga. Men detta är ju inte vad diskussionen handlar (eller borde handla) om.

      Som jag skriver i mitt inlägg på http://hd.se/blogg/karlsson är jag rädd att branschen under trycket från den ekonomiska krisen väljer att ägna sig åt önsketänkande i stället för att se på den nya verkligheten som den ser ut. Att ta betalt för redaktionellt innehåll på nätet är med all sannolikhet omöjligt som hållbar affär för de allra flesta mediasajter. Ändå är det där så många nu lägger sitt intellektuella krut.

      De som förespråkar en betalningslösning på nätet låter ungefär som om världens tidningsledningar medvetet valt att avstå från stora intäkter som dyker upp om man bara börjar ta betalt. Det är ju i så fall helt obegripligt och ansvarslöst.

      “Det generella äger ett värde…”, skriver Ahlberg – ja, det gör det säkert. Men går det att ta betalt för det?

      Reply
  12. Vart bär diskussionen?
    Att isolera Plusmaterialet hos Aftonbladet är kul men irrelevant. Jag har svårt att tro att någon ser det som lösningen. I senaste Medievärlden på papper jämför jag omsättningen/person i räckvidd för de två exempellöst mest framgångsrika (antagligen i världsklassnivå) medierna på nätet och gratistidning med en lokal morgontidning:
    Aftonbladet.se 95 kronor, Metro Sverige 425 kronor, Södermanlands Nyheter 2105 kronor – per ”läsare”.

    Det här är den brutala sanningen. Hur tvåorna expressen.se respektive City ligger till förstår ni.

    Att sucka över betaldiskussionen som en del kommentarer gör tyder på saftig förträngningsmekanism.

    Jag ser det som alarmerande problematiskt att:
    1) …historien inte uppvisar något massmedium som bär tillnärmelsevis så mycket journalistik som den prenumererade morgontidningen. Aldrig har så många, för en så liten slant nåtts av så mycket – samtidigt som leverantörens verksamhet är finansierad. Om morgontidningen trängs undan på grund av att den blir obsolet blir det tomt – – – om inte mediehusen finner nya vägar att finansiera sin verksamhet, framför allt på nätet.
    2) …alla de former av gratismedier vi har omsätter bara en bråkdel per betraktare/användare än den betalda dagstidningen. Se ovan.
    3) …så många dras till och pläderar för en jagcentrerad mediestruktur. I förlängningen av de personaliserade medierna, de skräddarsydda nyhetsbreven, de initierade kotterierna hotar ett elitsamhälle, ett informationsklassamhälle. Den som har råd, den som är initierade, den som är inviterad räknas när det saknas en ”berättelse” gemensam för alla.

    Det generella äger att värde – vilket är det enda verkligt starka argumentet för public service.

    Därför är en seriös jakt på intäkter och intäksmodeller prio ett för de publicistiska medierna. Naturligtvis helst en modell som bejakar nätets grundidé om så obehindrade flöden som möjligt.

    Vad kan och kommer initivtagare som News Corp m fl att göra? Högintressant att följa.

    Reply
    • Jag sympatiserar precis som Anders Ahlberg med god journalistik. Och jag håller med om att det är bättre att ha höga intäkter än låga. Men detta är ju inte vad diskussionen handlar (eller borde handla) om.

      Som jag skriver i mitt inlägg på http://hd.se/blogg/karlsson är jag rädd att branschen under trycket från den ekonomiska krisen väljer att ägna sig åt önsketänkande i stället för att se på den nya verkligheten som den ser ut. Att ta betalt för redaktionellt innehåll på nätet är med all sannolikhet omöjligt som hållbar affär för de allra flesta mediasajter. Ändå är det där så många nu lägger sitt intellektuella krut.

      De som förespråkar en betalningslösning på nätet låter ungefär som om världens tidningsledningar medvetet valt att avstå från stora intäkter som dyker upp om man bara börjar ta betalt. Det är ju i så fall helt obegripligt och ansvarslöst.

      “Det generella äger ett värde…”, skriver Ahlberg – ja, det gör det säkert. Men går det att ta betalt för det?

      Reply
      • Jag vill bara påtala att det nog inte bara är Ahlberg och Karlsson som sympatiserar med ”god journalistik”. Det ska väl egentligen inte ens behöva sägas?

        Reply
  13. Vad Ahlberg lyfter fram i dager är en monopolsituation som många lokaltidningar ännu åtnjuter. Det är definitvt inte marknadsekonomiskt försvarbart att omsätta 2000 kr/läsare i dag.

    Och varenda annonskund i Sörmland knyter dagligen näven i fickan i väntan på lokal konkurrens.

    Men en lokal handelsman Södermanland är inte den som lyfter luren och ringer aftonbladet.se. Nej han finns på huvudgatan där han alltid funnits. Och lokaltidningen vet det mesta om hans resultat- och balnasräkning och knackar på precis rätt dag för den sedvanliga dansen. Precis som det fungerat i tjugo år.

    På den lokala annonsmarknaden finns lite att förändra om man säger så. Men en telefonsäljare från Stockholm göre sig nog icke besvär.

    Reply
  14. Vad Ahlberg lyfter fram i dager är en monopolsituation som många lokaltidningar ännu åtnjuter. Det är definitvt inte marknadsekonomiskt försvarbart att omsätta 2000 kr/läsare i dag.

    Och varenda annonskund i Sörmland knyter dagligen näven i fickan i väntan på lokal konkurrens.

    Men en lokal handelsman Södermanland är inte den som lyfter luren och ringer aftonbladet.se. Nej han finns på huvudgatan där han alltid funnits. Och lokaltidningen vet det mesta om hans resultat- och balnasräkning och knackar på precis rätt dag för den sedvanliga dansen. Precis som det fungerat i tjugo år.

    På den lokala annonsmarknaden finns lite att förändra om man säger så. Men en telefonsäljare från Stockholm göre sig nog icke besvär.

    Reply
  15. Felat är också paketeringen och distributionen. Om tidningarna i fråga kunde erbjuda något liknande Kindle DX, samt slöt avtal med telecombolag för distributionen av “good content” till denna enhet, då skulle många betala helårsprenumerationer för detta samt för “Kindle DX”-enhet.

    iPhone är också en intressant marknad. Framförallt nu när man i ett iPhone-program kan ta betalt för prenumerationer (gäller kommande iPhone OS 3.0).

    Bara mina två cents.

    Reply
  16. Felat är också paketeringen och distributionen. Om tidningarna i fråga kunde erbjuda något liknande Kindle DX, samt slöt avtal med telecombolag för distributionen av “good content” till denna enhet, då skulle många betala helårsprenumerationer för detta samt för “Kindle DX”-enhet.

    iPhone är också en intressant marknad. Framförallt nu när man i ett iPhone-program kan ta betalt för prenumerationer (gäller kommande iPhone OS 3.0).

    Bara mina två cents.

    Reply
  17. Felat är också paketeringen och distributionen. Om tidningarna i fråga kunde erbjuda något liknande Kindle DX, samt slöt avtal med telecombolag för distributionen av “good content” till denna enhet, då skulle många betala helårsprenumerationer för detta samt för “Kindle DX”-enhet.

    iPhone är också en intressant marknad. Framförallt nu när man i ett iPhone-program kan ta betalt för prenumerationer (gäller kommande iPhone OS 3.0).

    Bara mina två cents.

    http://experienceno1.blogspot.com/
    http://experienceno1.blogspot.com/
    http://experienceno1.blogspot.com/
    http://experienceno1.blogspot.com/

    Reply
  18. Felat är också paketeringen och distributionen. Om tidningarna i fråga kunde erbjuda något liknande Kindle DX, samt slöt avtal med telecombolag för distributionen av “good content” till denna enhet, då skulle många betala helårsprenumerationer för detta samt för “Kindle DX”-enhet.

    iPhone är också en intressant marknad. Framförallt nu när man i ett iPhone-program kan ta betalt för prenumerationer (gäller kommande iPhone OS 3.0).

    Bara mina två cents.

    http://experienceno1.blogspot.com/
    http://experienceno1.blogspot.com/
    http://experienceno1.blogspot.com/
    http://experienceno1.blogspot.com/

    Reply
  19. Vi lyckades med att uppnå 6% konverteringsgrad (PLUS 20:-/mån) på totala unika (KIA’s siffror) = drygt 15% på antalet inloggade medlemmar på Familjeliv.se när jag drev konceptet. Mitt mål var att uppnå 20% av inloggade så jag var nästan i mål innan jag sålde bolaget.

    För oss var det 2005-2007 en bra affärsmodell (bolaget hade när jag drev det minst 30% vinstmarginal varje år).

    Idag skulle jag inte införa betalande PLUS-medlemskap i en community av en helt annan anledning, nämligen att man kan tjäna mer pengar per timme man lägger ner i tjänsten på annat. Internet i folkmun är gratis så att motverka detta är lite jobbigt. Jag tror fortfarande dock att man kan få affärsmodellen att snurra med PLUS, men det är för svårjobbat som att segla i motvind – jag tycker det är lättare med focken (traditionell dot com försäljning).

    Reply
    • Härlig läsning Patrik. Tack för att du delar med dig, inte bara av erfarenheter och åsikter utan också av konkreta siffror. Mycket värdefullt.

      Jag är inte heller förvånad över er relativt höga konvertering. Jag är väldigt imponerad av familjeliv och hur ni balanserat på den svåra community-linan.

      Det är intressant att läsa din avslutning, där du landar i den slutsatsen trots att modellen funkade för er.

      Kom gärna tillbaka och kommentera mer framöver, den här frågan är knappast färdigtuggad ;)

      Reply
  20. Vi lyckades med att uppnå 6% konverteringsgrad (PLUS 20:-/mån) på totala unika (KIA’s siffror) = drygt 15% på antalet inloggade medlemmar på Familjeliv.se när jag drev konceptet. Mitt mål var att uppnå 20% av inloggade så jag var nästan i mål innan jag sålde bolaget.

    För oss var det 2005-2007 en bra affärsmodell (bolaget hade när jag drev det minst 30% vinstmarginal varje år).

    Idag skulle jag inte införa betalande PLUS-medlemskap i en community av en helt annan anledning, nämligen att man kan tjäna mer pengar per timme man lägger ner i tjänsten på annat. Internet i folkmun är gratis så att motverka detta är lite jobbigt. Jag tror fortfarande dock att man kan få affärsmodellen att snurra med PLUS, men det är för svårjobbat som att segla i motvind – jag tycker det är lättare med focken (traditionell dot com försäljning).

    Reply
    • Härlig läsning Patrik. Tack för att du delar med dig, inte bara av erfarenheter och åsikter utan också av konkreta siffror. Mycket värdefullt.

      Jag är inte heller förvånad över er relativt höga konvertering. Jag är väldigt imponerad av familjeliv och hur ni balanserat på den svåra community-linan.

      Det är intressant att läsa din avslutning, där du landar i den slutsatsen trots att modellen funkade för er.

      Kom gärna tillbaka och kommentera mer framöver, den här frågan är knappast färdigtuggad ;)

      Reply
  21. Hej Joakim,
    jag tycker att du gör det enkelt för dig. Varför?
    Jo, för att du använder ett (extremt smalt) exempel som intäkt för att en hel affärsidé är fel.

    Angående exemplet: även om ”många här hemma” pratar om Aftonbladets plustjänst, är den rätt dålig som generellt exempel. Detta för att Aftonbladet.se är Sveriges största nyhetssajt, för att Aftonbladet är en av cirka tre kvällstidningar som finns på nätet när det finns åtminstone ett 60-tal morgontidningar där, för att Aftonbladet är en rikstidning när det ”normala” i Sverige är lokal- eller regionaltidningen.
    Däremot är aftonbladet.se ett utmärkt exempel i din argumentation.

    Förenklingen: du vill med din enkla matematik bevisa att det inte går att ta betalt för innehållet i ”vår del av branschen”: jag antar att det är nyheter?
    Men det är inte det du gör. Du visar på att en identisk kopia av plustjänsterna skulle ge väldigt mycket mindre vid samma teckningsgrad på många andra sajter.
    Din matematik säger alltså:
    Eftersom modell a inte kan skalas, fungerar inte modell b.
    Sanningen är snarare att OM b≠a, är det fortfarande möjligt att b=c, b=d, b=e, b=f b=…n

    Du tar upp väldigt viktiga poänger i ditt resonemang, framförallt kanske det du säger i stycket som börjar ”Så innan du funderar vidare på att …” och detta är en post jag rekommenderar andra att läsa. Men ditt resonemang vederlägger inte alls idén om att ta betalt för nyheter på nätet – du sår egentligen bara tvivel om att särskilt många skulle kunna plagiera ab:s modell och försörja sig på det.

    (Om jag får komma med en liten önskan om ett framtida inlägg från dig, skulle det vara ett där Joakim Jardenberg med all sin erfarenhet och energi försöker hitta ett mycket bra sätt att sälja nyheter på nätet. Det skulle vara jäkligt intressant och väldigt produktivt.)

    Reply
  22. Hej Joakim,
    jag tycker att du gör det enkelt för dig. Varför?
    Jo, för att du använder ett (extremt smalt) exempel som intäkt för att en hel affärsidé är fel.

    Angående exemplet: även om ”många här hemma” pratar om Aftonbladets plustjänst, är den rätt dålig som generellt exempel. Detta för att Aftonbladet.se är Sveriges största nyhetssajt, för att Aftonbladet är en av cirka tre kvällstidningar som finns på nätet när det finns åtminstone ett 60-tal morgontidningar där, för att Aftonbladet är en rikstidning när det ”normala” i Sverige är lokal- eller regionaltidningen.
    Däremot är aftonbladet.se ett utmärkt exempel i din argumentation.

    Förenklingen: du vill med din enkla matematik bevisa att det inte går att ta betalt för innehållet i ”vår del av branschen”: jag antar att det är nyheter?
    Men det är inte det du gör. Du visar på att en identisk kopia av plustjänsterna skulle ge väldigt mycket mindre vid samma teckningsgrad på många andra sajter.
    Din matematik säger alltså:
    Eftersom modell a inte kan skalas, fungerar inte modell b.
    Sanningen är snarare att OM b≠a, är det fortfarande möjligt att b=c, b=d, b=e, b=f b=…n

    Du tar upp väldigt viktiga poänger i ditt resonemang, framförallt kanske det du säger i stycket som börjar ”Så innan du funderar vidare på att …” och detta är en post jag rekommenderar andra att läsa. Men ditt resonemang vederlägger inte alls idén om att ta betalt för nyheter på nätet – du sår egentligen bara tvivel om att särskilt många skulle kunna plagiera ab:s modell och försörja sig på det.

    (Om jag får komma med en liten önskan om ett framtida inlägg från dig, skulle det vara ett där Joakim Jardenberg med all sin erfarenhet och energi försöker hitta ett mycket bra sätt att sälja nyheter på nätet. Det skulle vara jäkligt intressant och väldigt produktivt.)

    Reply
  23. Är det inte bäst för en lokaltidning, med lokala nyheter som man inte hittar någon annanstans på nätet, att bara presentera “teasers” i sin nätupplaga. Och om man blir nyfiken på att läsa mer så är det bara att knalla iväg och köpa tidningen. Eller, vilka är svagheterna med den modellen (för tidningen, alltså)?

    Reply
    • Hur lång tid tror du det skulle ta innan det öppnades en ren nätkonkurrent som med enkla rewrites av lokaltidningen tillgodosåg läsarens behov?

      Man kan inte äga en marknad längre.

      Reply
  24. Är det inte bäst för en lokaltidning, med lokala nyheter som man inte hittar någon annanstans på nätet, att bara presentera “teasers” i sin nätupplaga. Och om man blir nyfiken på att läsa mer så är det bara att knalla iväg och köpa tidningen. Eller, vilka är svagheterna med den modellen (för tidningen, alltså)?

    Reply
    • Hur lång tid tror du det skulle ta innan det öppnades en ren nätkonkurrent som med enkla rewrites av lokaltidningen tillgodosåg läsarens behov?

      Man kan inte äga en marknad längre.

      Reply
  25. Jag vet inte. Är det en självklarhet att det skulle inträffa? Och, är läsarna intresserade av “enkla rewrites”? Och om en sådan nätkonkurrent skulle uppstå; varför skulle läsarna med självklarhet hitta till den? Och skulle den självklart få annonsörer?

    Reply
    • Alltså, med andra ord. Vad skulle denna enkla rewrite-tidning leva på, när det ju inte går att ta betalt för nyheter på nätet?

      Reply
      • Anders, helt allvarligt. Den frågan har den här bloggen svarat på i olika skepnader under 18 månader. Min linje kan knappast vara okänd för dig?

        In short, det går tex alldeles utmärkt att låta marknaden betala för att nå din publik. Annonsering kallas det i dagligt tal.

        Det finns fler intäktskällor, gott om dem, men ingen som gör att man kommer upp i de volymer som det traditionella tidningshuset kostar. Men det betyder ju på inget sätt att det inte går att tjäna pengar på nätet.

        https://jardenberg.se/2009/06/16/an-industry-too-big-to-bend-is-bound-to-break/

        Reply
  26. Jag vet inte. Är det en självklarhet att det skulle inträffa? Och, är läsarna intresserade av “enkla rewrites”? Och om en sådan nätkonkurrent skulle uppstå; varför skulle läsarna med självklarhet hitta till den? Och skulle den självklart få annonsörer?

    Reply
    • Alltså, med andra ord. Vad skulle denna enkla rewrite-tidning leva på, när det ju inte går att ta betalt för nyheter på nätet?

      Reply
      • Anders, helt allvarligt. Den frågan har den här bloggen svarat på i olika skepnader under 18 månader. Min linje kan knappast vara okänd för dig?

        In short, det går tex alldeles utmärkt att låta marknaden betala för att nå din publik. Annonsering kallas det i dagligt tal.

        Det finns fler intäktskällor, gott om dem, men ingen som gör att man kommer upp i de volymer som det traditionella tidningshuset kostar. Men det betyder ju på inget sätt att det inte går att tjäna pengar på nätet.

        https://jardenberg.se/2009/06/16/an-industry-too-big-to-bend-is-bound-to-break/

        Reply
  27. Aha, nej, den här bloggen är ny för mig. Man kanske skulle gå tillbaka och titta på gamla inlägg.

    Reply
  28. Aha, nej, den här bloggen är ny för mig. Man kanske skulle gå tillbaka och titta på gamla inlägg.

    Reply
  29. Pingback: MEDEA
  30. The calculation above seems very logic but there are other variables like type of content. In AB’s Plus you have a very narrow public segment that will be interested in actually paid to read articles.
    Moreover, local newspapers can lock articles that are more of magazine type of articles.
    But in one thing I agree with you, the 3,5% rate is important, but as a benchmark for newspapers that are considering charging for content.

    Reply
  31. Det tog ett tag för dej att komma till pudelns kärna. Modellen. Inom mediavärlden verkar man tänka “betalmodell” precis som du säger, och då läser jag “Hur ska vi ta betalt för content?”

    Redan där har man ju trampat snett så ini fanders. Med det tänkandet uppför man en betalvägg, eller rent av en betalmur. Man får en paradox att hantera: “Hur ska vi bära oss åt för att tvinga folk att betala frivilligt?”. Resultatet är det vi ser idag.

    Den rätta frågan är ju “Hur ska vi få folk att _vilja_ betala för content?” All vettig försäljning, alla vettiga _affärs_modeller (inte betalmodeller!!) går ut på att skapa ett habegär. Finns olika taktiker för det, men målet är alltid detsamma. Och motsatsen att tvinga på folk saker som de inte vill ha – faller på sin egen orimlighet.

    En taktik som har föresvävat mej till exempel är att anpassa annonsutbudet efter betalningsviljan. Eller, alternativt, anpassa betalningsviljan med hjälp av annonsutbudet. Och annonsutbudet kan anpassas med betydligt enklare medel än de som används idag, och som är relativt trubbiga och stundtals mycket påträngande. (Ett exempel är att jag surfade på kantsten till trädgården i somras. Sedan dess försöker ByggMax sälja kantsten till mej varenda dag på Facebook)

    Reply

Leave a Reply