Mindpark #027: Varumärket Obama

Framåt småtimmarna den 3 Nov 2008 stod det klart att Barack Hussein Obama skulle bli USA:s 44:e President. Internet Key To Obama Victories, Barack Obamas Internet Campaign Magic Revealed: The Machinery of Hope och How Obamas Internet Campaign Changed Politics är några av rubrikerna från 08 som beskriver hur hjärtat i kampanjen låg hos nätet och på sociala medier. Kampanjen skapade relationen politik och sociala medier och den är numera under ständig analytisk granskning till förmån för hur sociala medier kan främja politisk debatt. “Hur har politiskt kampanjande och politisk kommunikation förändrats efter Obama och Piratpartiets framgångar, och vad händer i det svenska riksdagsvalet 2010?” Det var en av frågeställningarna som man ställde sig under konferensen “När tekniken förändrar politiken” för ett par dagar sedan. Att Obama 08 har förändrat sättet att föra debatt på är solklart. Men hur?

Obamas team Facebookade, Twittrade och YouTubade friskt under hela valrörelsen (och gör fortfarande). I och med valsegern visade inte bara Obama och hans politiska marknadsföringsposse med Chris Hughes i spetsen, styrkan med sociala medier som språkrör. Deras interaktionskampanj på webben väckte opinionen, interaktionen och kommunikationen mellan politik och väljare, åsikt och verkan. Obama blev med det en ledare i realtid och den första webboptimerade Presidenten. Reaktionerna och efterföljarna lät inte vänta på sig och Mona Sahlin har desperat försökt adda honom på Facebook sedan dess.

Man pratar ofta om hur sociala medier inte är några säljkanaler men det är bara delvis sant. För man säljer in ett varumärke och en relation som på lång sikt fungerar till att underbygga gemensamt utbyte via kommunikation och dialog. Valutan är relationer. Sociala medier säljer företaget, normen eller värderingen snarare än produkten. I fallet med Obamas kampanj sålde de inte en president utan värderingar som öppenhet, interaktion, dialog och engagemang. Obamas ansikte var en logga som ju mer kampanjen fortgick  förvandlades till ett varumärke byggt på närhet, medmänsklighet och hopp. Verktygen som snickrade ihop den mosaiken av värdeladdningar var bland annat de sociala medierna.

Under Bush-regimen hade USA präglats av  den ena katastrofen efter den andra. Det som 11:e september och Irakkriget fick inleda togs över av lågkonjunkturen och den ekonomiska krisen. Obama blev motpolen – Stålmannen som ska reda upp det Lex Luthor har ställt till med. Is It a bird? Is It a plane? No It´s Barack Obama.

Barack Obama election speech:

“If there is anyone out there who still doubts that America is a place where all things are possible, who still wonders if the dream of our founders are alive in our time, who still questions the power of our democracy, tonight is your answer.”

Och…

“It´s the answer spoken by young and old, rich and poor, democrat and republican, white, black, Hispanic, Asian, Native American, gay, straight, disabled and not disabled – Americans who sent a message to the world that we have never been just a collection of individuals or a collection of red states and blue states; We always are and always will be The United States of America.”

Inom marknadsföring finns det tre enkla grundregler som man ska tänka på om man vill tilltala med sitt budskap. 1) Vad vill jag säga 2) Hur ska jag säga det 3) Genom vilka kanaler.

vad säger han? Barack Obama pratar om hopp och om att resa sig ur askan i en tid när det behövs som mest. Men vi reser oss inte själva utan tillsammans. Budskapet är anpassat efter en verklighetsuppfattning där USA letar efter en ledare som står för något annat än Irak och ekonomisk kris.

Hur säger han det? Genom att vara den förste svarta presidenten i USA:s historia. Vad signalerar det om inte förändring, hopp och en ny början. Inte minst för han tankarna till Martin Luther King och talet “I Have a Dream…”

Genom vilka kanaler? Sociala medier minskar avståndet mellan sändare och mottagare. Det Obama-establisimanget gör genom att synas på Twitter, YouTube och jada jada jada  är att prata till användarna och väljarna genom kanaler som i grunden står för vad Obama vill förmedla genom sin kampanj. Gemenskap. Dessutom visar han en teknisk kompetens och en framåtsträvan i hans engagemang för nätet vilket påvisar viljan att utvecklas och arbeta för innovation snarare än att motarbeta den. “The Time for action is now!”

Sociala medier är kanaler som förmedlar allmänhetens gräsrotsperspektiv på världen. Vi vill prata, umgås, skratta, gråta, byta erfarenheter, intressen, normer och värderingar. Obama har tryckt in gräset i käften på politiken i och med sitt engagemang för de sociala kanalerna. Han har tagit den från de politiska över och underhusen och infört politiken i allmänhetens statusuppdateringar. Vill man nå människor behöver man inte sträcka sig långt, men man måste göra det rätt och se till att man står på samma nivå. Rätt just nu var en mörkhyad man som driver en politik som förespråkar engagemang och gemenskap genom internet och sociala kanaler. Det är rätt på så många områden att jag inte ens vet var jag ska börja. Men ha inga illusioner, Obama är ett varumärke. Att han belönades med Nobels fredspris är ytterligare ett steg i att stärka det varumärke som kommit att bli synonymt med hopp. Barack Hussein Obama har optimerat sig nätet för världen.

8 thoughts on “Mindpark #027: Varumärket Obama”

  1. Det är något som irriterar mig med den här beskrivningen. Jag tror det är en känsla av ytlighet – att det saknas en djupare analys av vad som hände i USA och varför Obamas kampanj lyckades få så många att gå från politiska (icke)konsumenter till politiska deltagare. Tillsammans med ett antal tvärsäkra uttalanden om Obamas budskap och framgång som inte känns klockrena blir det här dagens miss för mig. Ska man någonsin uttala sig såhär kategoriskt får man har gjort ett större och bredare researchjobb.

    Reply
  2. Tjena Andie. Du får hemskt gärna utveckla vad du menar. Det samma gäller väl dig med. Ska man kommentera får det vara konkret och to the point. Vad är det du tycker är fel? Naturligtvis går det att fördjupa sig oändligt mycket mer i USA:s samhällsstruktur i relation till politik och sociala medier på nätet. Men jag tror fullt och fast på att jag, på det kortfattade vis en blogg innebär, berör en viktig poäng här. Alltså, Obama är ett varumärke som är uppbyggt på rådande amerikanska samhällsvärderingar i relation till hans administrations användande av sociala medier. Visst kan detta fördjupas på samma sätt som man kan analysera en boks underliggande mening och betydelse för mikro och makrostrukturer och bla bla bla, eller så förstår man att det är viktigare att så en tanke och låta folk utveckla den själva.

    Reply
  3. Jag tycker det finns flera intressanta poänger och vinklar i texten, och grundutgångspunkten att tala om Obama som varumärke är intressant. Min irritation kommer av att texten igenom så är det ett antal tvärsäkra uttalanden. Jag fattar vad du menar och vart du vill med texten, men det drunknar nästan när jag måste smälta saker som att “gemenskap” var Obamas huvudbudskap (jaså?), att han för fram det budskapet genom att vara den första svarta presidententen (innan hans ens var det?), att Obama ses som Stålmannen (jaså?) eller att han var rätt för att han kombinerade att vara svart med en passion för sociala medier (jaså?). Allt påstått som att det var sanning, allt utan källor eller ens referenser till någon bakgrund. Jag menar inte att man måste referera som om det var en akademisk uppsats, tvärt om. Men jag menar att om man ska påstå sådana saker behövs lite mer kontext, eller kanske ett ödmjukare språk.

    Reply
  4. Tack för det Andie då är jag med dig :) Du har några poänger som naturligtvis stämmer. Precis som du skriver så var ju inte Obama president just vi det tillfället som jag beskriver och den bollen får jag stå för, rörde till tidsbegreppet där i huvudet :) Vad det gäller ett ödmjukare språk så njaaa. Det är alltid enskilda tankar och funderingar som figurerar på de flesta bloggar. För en gångs skull har vi en kanal där alla kan uttrycka sig utan kompromiss eller be om ursäkt. En blogg handlar om personligt uttryck och tvåvägskommunikation, därför innehåller den alltid bara sanningar med modifikation. Mindpark är en tankesmedja där en mans sanning är en annans osanning, det är lite så nätet fungerar idag i sin helhet. Om inte du eller någon annan håller med om en viss punkt är det ert jobb att driva på motargument och komma med andra infallsvinklar (era sanningar).

    Och hur menar du att det inte ligger en tyngdpunkt på ordet gemenskap i Obamas ideologi? “It´s the answer spoken by young and old, rich and poor, democrat and republican, white, black, Hispanic, Asian, Native American, gay, straight, disabled and not disabled – Americans who sent a message to the world that we have never been just a collection of individuals or a collection of red states and blue states; We always are and always will be The United States of America.”

    Enligt mig är det i alla fall ett ganska bergsäkert antagande att gemenskap väl sammanfattar vad han vill ha sagt. Stålmannen är naturligtvis en metafor. Jag hoppas verkligen inte att jag låter för hård nu för det är inte min mening, men det är viktigt att man läser texter med sunt förnuft, det är det som skapar personlig reflektion.
    Ett alltför ödmjukt språk genererar inget och det krävs en viss mån av kontrovers för att väcka liv i apati. Vill du ha källor så finns det gott om dem på biblioteket, jag kan bara referera till mig själv ;)

    Behöver bloggar referenser, underbyggda källor och ett “vårdat” språk? Det är en jävligt intressant fråga som jag tycker man kan fånga upp och diskutera mer om. Min fråga blir: Har vi verkligen inte fått nog av det?

    Reply
  5. Som jag tydligt sa efterfrågar jag inte referenser, sanning eller korrekta fakta. Jag är nog en av de sista personerna som skulle förespråka någon sorts stel, naturvetenskaplig inställning till “fakta” och “sanning”, och försöka påtvinga människor ett sådant sätt att skriva. Jag förstår mycket väl att det du uttrycker är din sanning och dina åsikter.

    Min möjligen otrevliga åsikt i frågan är att din sanning och dina åsikter i det här inlägget är kommunicerade på ett sätt som gör anspråk på att säga “såhär VAR det” och “så här ÄR det”, men dåligt underbyggda. Och med detta menar jag alltså inte att du misslyckats med att “bevisa” dina ståndpunkter genom att hänvisa till något på biblioteket, utan att du misslyckats med att få mig som läsare att tro på den berättelse du skriver, få mig att förstå din subjektiva position och _varför_ du intar den.

    Det skulle hur som helst kunna vara en intressant ingång till ett samtal om språk, källor och referenser på bloggar. Jag efterfrågar nog inte ödmjukhet framförallt – jag har inga problem med åsikter och tydligt uttryckta ståndpunkter. Man behöver inte mjäka och be om ursäkt för sina resonemang. Men en lärare sa det bra en gång, när vi som klass försökte begripa hur vi skulle skriva våra papers: We are not looking for truth, but we also don't want your general opinion. What we want is your _informed_ opinion, and we want to know why and how you came to it.

    Beroende på sammanhang handlar detta “why and how” om olika saker – i akademin är det t ex referenser, i journalistik är det t ex källor, på bloggar är det – ja vadå?

    /A

    Reply
  6. Tycker att du för fram en intressant fråga i relationen underbyggda åsikter och bloggar som sagt. Väl värt att gräva i. Men om vi nu tvunget ska inrikta oss på min post så ber jag dig i så fall kolla igenom mina länkar en gång till.

    Wikipediaartikeln jag länkar till tar upp Obamas politik och hans ställningstagande till kriget, ekomomin, miljön och sätter dessutom hans åsikter i relation till den förra administrationen.

    De andra länkarna tar upp åsikter kring Obama-administrationens kärlek till nätet och hur det spelade en övergripande roll i hans valseger. Ord och formuleringar som används är “The Machinery of hope”, “Internet has been the driving force behind his success”, “Were it not for the internet, obama would not be president.” Kort sagt finns där mycket material i botten som jag baserar min analys på. Med det sagt är den fortfarande min. Till skillnad från dig tycker jag att det finns en bra balans mellan “källor” och egen analys. Med mer källor riskerar det att tippa över mot det journalistiska och i min värld är det inte det bloggen är ett forum för. Men det är ju naturligtvis min åsikt och du är naturligtvis i din fulla rätt att ha din, vilket jag dessutom tackar för.

    Reply
  7. Ja, kul diskussion! :)

    Hur som helst vill jag inte ha fler källor, jag vill höra mer om hur du kommit fram till dina åsikter baserat på det du läst eller saker du ser och förstår om världen. Processen, inte bara slutresultatet. Det är det jag tror bygger trovärdighet och kvalitet på bloggar – att vem som helst kan publicera sig, och bygga upp ett förtroende mellan sig och läsarna baserat på en historia av att förklara varför man tycker saker och hur ens bakgrund, kunskaper och subjektiva situation ser ut. Genom att ta folk genom sina tankeprocesser och utforskanden istället för att ge slutgiltiga svar kan bloggarna bli något annat än traditionella medier eller uppslagsverk, och behöver inte bli slavar under de trovärdighetsparadigm som råder där.

    Reply

Leave a Reply to daniel nuudCancel reply