En ny marknadsplats för privatannonser på nätet.
Med betoning på ny och nätet!

Disclaimer: Vi säger inte att Rubbet är en garanterad succé. Det vore förmätet… Vi säger bara att vår enda chans att lyckas är att göra något radikalt annorlunda än det som gjorts tidigare.

Ungefär så inleds vårt interna arbetsdokument om nästa generation av rubbet. Första generationen som rullade på hd.se gav oss massor med input och idéer och nu har vi skruvat till nästa version. Snart släpper Sandra och gänget ut den genom dörren. Det ska bli underbart spännande.

I ljuset av att det så sent som i veckan poppade upp ännu en ”blocket-utmanare” (som inte imponerade det minsta på mig) tänkte jag att vi borde släppa ut lite mer av våra tankar. Vi är övertygade om att vi är något bra på spåret, och i den heliga transparensens namn vore det intressant att höra vad ni säger. Så. Här kommer Mindparks längsta postning hittills. (är du ute på startsidan eller läser via rss, klicka på Read the rest of this entry »)

Hela Sveriges nya marknadsplats

Bakgrund – vad handlar det om egentligen?

Att ge läsarna möjlighet att köpa, sälja, skänka bort och byta varor och tjänster har sedan tidningarnas begynnelse varit ett självklart inslag. ”Eftertexten” har fyllt ett behov för privatpersoner, men också utgjort en utmärkt miljö för olika företagsmarknader. Där privatannonserna inte på länge utgjort en bra affär på egen hand är de en nödvändighet för att skapa ökat läsvärde runt företagsannonserna.

Internet i allmänhet, och blocket.se i synnerhet, har påverkat den här marknaden högst påtagligt. Volymerna i tidningarna har de senaste fem åren minskat påtagligt, samtidigt som blocket.se vuxit explosionsartat. Det är en global trend, i USA har problemet varit akut i flera år och man har i princip gett upp marknaden.

Här hemma har vi inte gett upp än. Flera initiativ existerar och ett antal har lagts ner. Citygate kämpar på med lokus.se, Bonnier storsatsade med koll.se och delar av mindpark-gruppen gjorde tillsammans med Schibsted en storsatsning i finnmer.se. Det finns också hundratal, om inte tusentals, mindre renodlade sajter på området. Den enda som kan sägas vara en riktigt framgång är blocket.se – en total marknadsdominant.

Varför lyckas ingen klå blocket.se – vad är det som är så starkt?

Blocket har en fantastisk kraft idag. Volymerna är magnifika, men framför allt handlar det om att ”blocket funkar”. Sätter du in en annons på blocket så blir det sålt. Det spelar ingen roll att tjänsten är uråldrig i sin form, att deras kundservice är obefintlig, att det krävs ett betalningsförfarande. Det enda som spelar roll är att saker omsätts på blocket. Alltid effekt.

Men visst måste det gå att rubba marknadsledaren. Det finns en del nisch-spelare som tagit små delar av blockets marknad, men de stora satsningarna, framför allt från tidningshusen, har misslyckats – sannolikt på grund av att man:

  • Försökt kopiera blocket. Lägger man sig för nära blocket i funktion och tonfall så blir man bara ännu en blocket, men med färre annonser och lägre effekt.
  • Haft en ”dold” agenda, till exempel har både lokus, koll och finnmer haft i bakgrunden att det handlar om att på olika sätt fortsätta göra något som är direkt nyttigt för papperstidningarna.
  • Överdrivet betydelsen av att kunna marknadsföra en digital tjänst via existerande kanaler. Webben kan vara en tung inkastare, men vikten av annonser i de egna tidningarna ska inte (på kort sikt) överdrivas.
  • Inte varit tillräckligt ödmjuka inför vad som egentligen skapar en bra webbtjänst. De tjänster vi byggt upp har inte varit tillräckligt mycket bättre än blocket.

Lyckade exempel – när nya tjänster slagit marknadsledare!

Craigslist rubbade tidningarnas dominans på privatmarknaden, monster gjorde samma sak med platsannonserna. Men håller man sig på nätet så är inget exempel bättre än Google för att belysa webbens unika förutsättningar. När de rullade ut sin sökmotor fanns redan en överlägsen dominant på marknaden. Men på mindre än ett år hade Altavista i princip raderats ut och google hade istället blivit ett verb – ”att googla” blev synonymt med att söka på nätet.

Man nådde den här positionen trots marginella investeringar och framför allt helt utan någon traditionell marknadsföring. Istället gjorde man en tjänst som på alla väsentliga punkter var bättre än de som fanns, och sedan fick man folk att prata om den. Nördarna hittade den först, de tipsade varandra och de tipsade sina föräldrar. De som testade en gång insåg omedelbart att det här var bättre, de kom tillbaka och de tipsade vidare. Ringar på vattnet, och ett smart tonläge gjorde att tjänsten fick stor spridning snabbt. Åtta år senare är Google ett av världens högst värderade varumärke och ett av de lönsammaste företagen på nätet.

Framgångsfaktorer i koncentrat:

  • 100% fokus på nytta för användaren. Titta på startsidan – den ser i princip likadan ut idag som den gjorde första dagen. Trots att google idag är så mycket mer har man fortfarande fullt fokus på kärnan i sin verksamhet. Användare som kommer dit för att söka.
  • Först tjänsten, sedan pengarna. Det dröjde flera år innan de första annonserna dök upp på google.com. Och då var det ett helt separat team som hanterade affärsutvecklingen.
  • Don’t be evil. Googles sätt att beskriva sin filosofi tilltalade användarna. Att tex inte ha annonser på ettan (än idag är det annonsfritt) ger intryck av att man vill mer än att bara tjäna pengar påanvändaren. En chimär, så klart. Men det funkar.
  • Hög innovationstakt. Man hade inte kunna bygga organisk trafik om man inte fortsatt vara bättre än konkurrenterna. Man investerade i människor, teknik och utveckling istället för i marknadsföring.
  • Ignorera problem och hinder, fokusera på behov och lösningar. Det låter enkelt, men är svårt. I synnerhet om man har ett bagage. Här är vår största utmaning. Vi måste släppa sargen.
  • Släpp tidigt, uppdatera ofta. Vi vet inte bättre än våra användare. Så snabbt som möjligt måste de in i processen, vi måste lyssna och vi måste våga släppa innan det är ”klart”. För en webbtjänst blir aldrig färdig. Perpetual beta.
  • När du väl sätter igång affären – innovera där också. Googles auktionsförfarande för AdWords har visat sig vara ett avsevärt mer avancerat maskineri än man först trodde. Kopiera inte nödvändigtvis, var alltid lite bättre.
  • Bygg ditt arbetsgivarmärke, och föd myten. Inse att du är ingenting utan rätt människor. Att samla rätt team, ge dem rätt förutsättningar och sedan låta dem ge järnet är nog den viktigaste faktorn. Google har en unik personalpolitik, och deras 70/20/10-princip när det gäller hur anställda förväntas fördela sin tid är ursprunget till flera produkter som idag är självklara.

Grunden i Rubbet – och inspirationskällor!

När vi letat inspiration och försökt hitta rätt fokus för Rubbet har vi enbart rört oss på nätet. Google är redan avhandlat, andra källor är tex Craigslist och Etsy. Det som är gemensamt och utmärkande för alla tjänster vi tittat på är att användarna gillar tjänsten.

Det handlar om två grundläggande element: användarens behov i centrum (inte vår affär) och en närvaro som skapar delaktighet. Framför allt craigslist och etsy är väldigt tydliga på den senare punkten. Vi tänker ta den positionen på den svenska marknaden. Den är öppen!

Snabbare, enklare, billigare och närmare – våra värdeord!

Marknadsföringen inkluderar fler värden, men tjänsten definieras genom fyra enkla hörnpelare. Citerar från en tidigare introduktionstext på dåvarande hd.se/rubbet (här känner man också lite av Rubbet-tonfallet). Texten ska, givetvis och liksom allt annat arv, arbetas om från grunden och upp:

Rubbet är din nya annonsmarknad på nätet som är helt gratis, snabbare och enklare än någon annan. Här tar det 30 sekunder från tanke tills din annons ligger ute på nätet.

Rubbet är GRATIS! Vad kan vara billigare än gratis? Det kostar ingenting att lägga in din annons, det kostar inget att ändra den, det kostar inget att lägga till fler bilder. Allt är gratis, och du kan lägga in hur många annonser du vill. Det spelar ingen roll om du är privatperson eller företagare, Rubbet är alltid gratis. Vårt mål är att bli den bästa marknaden för att köpa, byta, sälja eller skänka bort både stora och små prylar. Letar du efter någon som vill gå ut med din hund, lära dig spela gitarr eller byta vinterdäck på din bil ska vi också vara ditt bästa val. Tjänster, efterlysningar – allt är lika välkommet.

Rubbet är ENKLARE! Eftersom det är gratis krävs det inte heller någon krånglig betalning. Våra regler för annonsinnehållet är också enkla – allt som är tillåtet att annonsera enligt svensk lag är OK på Rubbet. Vi har också gjort allt vi kan för att göra det enkelt att förstå hur tjänsten fungerar. Vi har strukit massor med finesser efterhand som vi byggt tjänsten, och en del kanske vi stoppar tillbaka igen. Om du vill. Berätta för oss vad du tycker.

Rubbet är SNABBARE! Vi väljer att lita på våra annonsörer och granskar inte annonserna innan vi lägger ut dem på nätet direkt. Det enda vi kräver är att du har en fungerande mailadress, så vi kan se att du inte är en elak spammare. Självklart håller vi ett öga på vad som händer här och vi tar gärna emot din hjälp med att hitta olämpliga annonser. Klicka på varningstriangeln eller hör av dig till oss.

Rubbet är DIN annonsmarknad! Vi vågar lova att lyssna mer än någon annan. Den version du ser nu är bara ett första steg. Vi har själv massor med idéer, men vill ha fler. Vad tycker du funkar, vad vill du se mer av, vad borde vi stryka. Som sagt, hör av dig. Jag lovar att vi svarar.

Rubbet – the success story

Varför ska vi lyckas ta marknad den här gången, när det inte fungerat förr? Jo, Rubbet är annorlunda. Den här gången bygger vi inte en kopia av Blocket och litar på att ”gratis” och vår ”distributionskraft” ska räcka.
För det första, se nästa rubrik ang Sandra. Men det finns massor med andra faktorer.

Vi bygger en modern sajt, här är bara några exempel. För fler, se bilagorna

  • Molnet som gör att det blir lättare att få överblick, samtidigt som det medger att ”kategorier”, taggar, kan uppstå dynamiskt i takt med att användarna önskar det. Helt automatiskt. När många lägger in båtannonser på våren så seglar BÅT upp i molnet. Och när alla vill ha på sina vinterdäck på senhösten så får de sin plats. När antalet annonser minskar så försvinner taggen igen.
  • Molnet fungerar också som en klickmaskin. Ett bra moln, i synnerhet tillsammans med de relaterade molnen på nivå 2+, stimulerar upptäckarlusten och får användaren att klicka runt och hitta det han inte ens visste att han letade efter. Samtidigt är det ett otroligt bra sätt att visa vad som faktiskt finns, undvika tomma kategorier och blindsökningar. (mer om moln: http://ui-patterns.com/pattern/TagCloud )
  • RSS på allt är en underskattat finess. Idag är det inte stort (annat än via alla de möjligheter det ger oss att syndikera materialet) men imorgon kommer din mormor att använda RSS. Vi har RSS på allt, på användare, taggar, fria sökningar och kombinationer av allt.
  • Tickers och interaktiva element som hela tiden presenterar exakt vad som händer på sajten. Redan med dagens annonsinflöde på hd.se/rubbet kan man bygga en snygg bildsnurra, i Rubbet v2.0 kommer vi att göra det till ett vackert bildspel.
  • Exeptionellt snabb och säker drift. Precis som Blocket lånat den principen från Google ska vi driva den till sin yttersta spets. Vi ska också validera och presenteras snyggt och prydligt oavsett vilken browser man använder.
  • Vi låter användaren länka in externa tjänster, tex video från Youtube, bildspel från Flickr, länkmoln från Del.icio.us eller rss-flöde från Jaiku. Finns det en länk så ska den kunna inkluderas/embeddas. Allt användaren kan göra för att ”klä bruden” uppmuntras.

Vi skapar ett community utan att bygga ett community

  • Användaren får tex helt automatiskt en egen sida där hans annonser samlas. Tänk garageförsäljning. Den sidan kan användaren, om han så önskar hotta upp med profilbilder, text och andra länkelement.
  • Annonser kan kommenteras, och man kan till och med sätta upp ett betygssystem, eller ställa unika frågor som användaren kan styra över. Typ: Du som tittar på den här annonsen men väljer att inte köpa, beror det på [ ]För högt pris, [ ] Fel storlek eller [ ] Fel färg?
  • Alla annonser som matas in via Rubbet får en geografisk placering. På så sätt kan vi bygga upp kluster av annonser som i sig kommer att utgöra en social knut
  • Vi kan också använda funktioner för att matcha i databasen. Lägger du in ett bytesobjekt i Ramlösa till ett värde av 1.000 kr kan vi matcha dig mot andra användare i Ramlösa som vill byta runt prylar i samma prisklass. Vips har det uppståt en ny knut.

Vi ser till att göra allt för att användaren ska få effekt av sin annonsering, utan mycket jobb.

  • Det ska gå otroligt snabbt att sätta in annonser. Insatsen ska vara minimal vilket innebär att dels kanske man är beredd att prova här först, men också att man lägger in den här också (och inte bara på blocket).
  • Om annonsen ligger kvar efter 20 dagar får man ett mail med en länk. Klicka på länken så ger du annonsen en nytändning, och den åker upp överst i listan igen. I samma veva tipsar vi naturligtvis om olika knep för att öka sannolikheten att få omsättning på sitt objekt.
  • Vi presenterar detaljerad statistik på varje annons. Får du inte omsatt den så ska du iaf se vilka effekter den ändå gett. På det viset levererar vi alltid. Någon effekt, denna heliga effekt, ser annonsören alltid.
  • Användaren ska få färdig kod, eller bara kunna trycka på en knapp för att få in sitt objekt i facebooks newsfeed, i sidebar på sin egen blog, i footern på sina mail. Överallt. Vi ska göra det lätt för användaren att ”annonsera” sina objekt i alla tillgängliga kanaler.

[mer fylls på här kontinuerligt. Ett levande dokument]

Sandras roll – nyckel till framgång

När Flickr växte till att bli något mer än bara ännu en bildgalleri-sajt var Heather Champ en av de verkliga nyckelpersonerna. Hon personifierade tjänsten, och fanns alltid till hands för att svara på frågor, ta emot synpunkter och styra upp de som kanske inte utnyttjade tjänsten på ett sätt som gynnade alla (sk troll). Hon skapade ett ansikte utåt och angav tonen. Det har man effekt av fortfarande, även efter att Heather lämnat (den rollen). Idag är hon istället närmast en mytologisk figur som fortfarande håller sin hand över tjänsten. Så även om vi inledningsvis hänger upp mycket på Sandra så betyder det inte att vi är beroende av henne för evigt.

Vi ser framför oss att Sandra (med oss andra som hjälp bakom kulisserna) inte bara skruvar på tekniken och ser till att hålla molnet i skick. Hon drar också igång kampanjer, lyfter fram användare och roliga annonser, ligger live med Bambuser dagarna i ända och svarar direkt när någon vill chatta med henne. Givetvis bloggar Sandra, både på Mindpark om de stora puckarna, men också i princip dagligen direkt på Rubbet. Hej, det handlar ju om konversation.

Och lika självklart tar hon Rubbet med sig ut. På turné hos högskolorna, på Klasses Jätteloppis, på Kiviks marknad och på annandag jul. Där det finns en marknad där finns Rubbet. Och när TV4 bjuder in till morgonsoffan för att prata om det nya fenomenet – då är det Sandra som sitter där.

Marknadsföringen – web 2.0 på riktigt

Traditionell marknadsföring (TV, tidningar etc) handlar till stor del om att definiera målgrupper, segment, vilka mediakanaler dessa använder sig av och vilket budskap som attraherar dem. Reklam och marknadsföring är alltså i de traditionella kanalerna en envägskommunikation och en konst i att övertyga.

I och med digitaliseringsprocessen och web 2.0-eran går människan allt mer från konsument till producent, från passiv till aktiv och från offensiv till defensiv deltagare. Traditionella medier är tillbakalutade kanaler. Internet är framåtlutat i sin inbjudan till interaktivitet. Facebook, MySpace, bloggar, chat, microbloggande (Jaiku, Twitter) och videokanaler som YouTube och Bambuser är alla exempel på kanaler som utgår från användaren och tillåter honom/henne att aktivt delta i en konversation eller publicera eget material på internet. Internetanvändandet ökar ständigt och det nya sätt som web 2.0 förmedlar information och framförallt skapar sociala mönster på ställer nya krav på marknadsföring och reklam.

På internet handlar marknadsföring i dagens läge om dialog och inte om envägskommunikation. Det handlar i ännu större utsträckning om att känna din konsument och föra en konversation på personliga premisser, det handlar om att övertyga inte övertala. I samband med web 2.0 finns det idag tydliga tecken på nischade trender på internet. Detta öppnar upp för mindre och genre-orienterade former av sociala nätverk. Digital marknadsföring handlar om att gå på djupet och lära känna din konsument genom virala kampanjer baserade på psykografi snarare än demografi. Människan är aktiv på internet, det måste marknadsföringen också bli.

Rubbet är en sajt som balanserar på värdeorden: Närmare, enklare, snabbare, gemenskap, kul, familjärt och gratis. Det är en här du ska kunna byta bort fyra vinterdäck mot en homemakeover. Värdeorden närmare, familjärt och gemenskap syns framförallt i Rubbets marknadsföring på Internet. Siten drar i sin marknadsföring nytta av web 2.0-trenderna och ska synas på tjänster som till exempel Facebook, YouTube och på annonsörernas personliga bloggar. Marknadsföringen ska göra att Rubbet inte bara är en sajt i mängden utan en del av annonsörernas och användarnas personlighet online.

Rubbet ska alltid vara där, den ska vara närvarande och en del av annonsörens internetidentitet. Inte bara på grund av värdeorden vi satt upp för sajten, utan på grund av att närmare, familjärt, kul och gemenskap är ord som definierar både internet och människor idag.

Och var kommer tidningen in – kopplingspunkter och synergier

Inledningsvis är den starkaste kopplingen att annonser från tidningen importeras till Rubbet, i syfte att bygga volym. Relativt snart kommer dock antalet annonser som läggs in direkt via Rubbet att bli i majoritet och då kan vi vända på flödet. Vi kommer att sitta på mängder med kvalificerade annonser som kan exporteras till tidningen. Det kan göras regelmässigt och regelbundet för att bygga volym för eftertexten eller det kan göras som ”oneshots”, tex med båtar på våren eller skridskor på sportlovet. I övrigt är det inte avsikten att Rubbet ska ta emot betalda annonser för papperstidningen, utan fortsätta att vara så enkel som det absolut är möjligt. Det hindrar dock inte att man i ”sista steget”, alltså i bekräftelsen av en inlagd nätannons kan marknadsföra en existerande möjlighet att lägga in annons i papperstidningen också. Det är snarare en väldigt rimlig tanke.

För sajterna är målsättningen att det ska bli ett utbyte av trafik via djupgående länksamarbete. Tex kan en bostadsannons under Helsingborg på Rubbet i ytterkant presentera artikelrubriker från hd.se/helsingborg, och på samma sätt kan en bilannons under Lund presenteras tillsammans med artikelrubriker från sydsvenskan.se/motor. Som ett exempel på länkar från sajterna till Rubbet kan man se fina exempel på hd.se idag. Minimoln på under-ettorna och annonsrubriker som överensstämmer med innehållet på artikelsidorna.

Men pengarna då?

Grunden: vi måste fokusera på trafiken för att lyckas. SEDAN när den finns där är det enkelt att hitta pengarna. Vi ska egentligen inte tänka för mycket på det nu, men för att ge ett par exempel…

  • Bulkannonsering i form av vanliga banners är det självklara första steget. Nedbrutet på orter säljer vi med exponeringar istället för yta och tid. Vi siktar helt enkelt på den, numera välkända, en krona per besökare och dag.
  • Kontextuella annonser, enligt liknande modell som google AdWords. Men vi utnyttjar den lokala säljkårens styrka och kontakt med marknaden. Tex, Bildeve köper för max 50.000 SEK/månad. För det får man alla regionala sökningar på ”bil” (kostar en krona per exponering) och ”volvo” (kostar fem kronor per exponering). Fullpoängaren ”volvo köpes” är sällsynt, men kostar å andra sidan 30 kronor per exponering. Visade annonser räknas ner mot potten, och om vi inte når upp så återbetalas överskottet. Slår vi å andra sidan i taket, så fortsätter vi överleverera. Poängen är att skapa tillräckligt stora paket för att de ska vara säljbara, samtidigt som vi utmärker oss vs Google i kontakten med kunderna.
  • Varje ny annonsör är lika med en mailadress. Vi frågar, ärligt och utan dold agenda, om vi får lov att utnyttja den. Undersökningar visar att med en riktigt formulerad fråga och med förtroende för leverantören svarar upp mot 90% jakande på en sådan fråga. Det ger oss en guldgruva med mailadresser att kapitalisera på genom riktade erbjudande. Snyggt och fint. Inte fult och spammigt.
  • Vi samlar också på oss mängder med marknadsdata. ”Vad är snittpriset på en två år gammal volvo?”, ”hur ser bostadsmarknaden ut i Bjärred?”. Med rätt verktyg har vi ett analysurval som går att kapitalisera bra på (xx drog under under de bättre åren in 50% av intäkterna på att sälja – anonymiserad, såklart – data). Förutom det som går att se av de normala Rubbet-aktiviteterna har vi också möjlighet att köra regelrätta undersökningar på ”sista steget” (alltså den sida som säger tack för din annons). Sådana undersökningar kan beställas av kunder på förhand.

[det finns ytterligare ess i rockärmen, men det tar vi i en senare postning ;)]

Tidplan

De olika elementen i Rubbets lansering är i stora drag flytande. Vi har ett möjligt startläge runt Sydsvenskans loppis, men vi släpper på sajten så snart tekniken är på plats. Lång betaperiod, men i full drift. I marknadsplanen finns en del mätpunkter som ska säkerställa att utvecklingen går på rätt håll. Detaljer i tidplanen behandlas i skunken, där finns också samtliga todos.

Organisation

Arbetet bedrivs huvudsakligen inom ramen för Mindpark. När vi vet om tjänsten lyfter kan den komma att, efter beslut från styrelse, antingen fördelas ut på ägarna eller bolagiseras i egen verksamhet. Tills dess ser översikten ut så här:

  • Joakim Jardenberg. Beställare, ytterst ansvarig, och sammankallande i styrgrupp (samt övriga grupper efter behov). Budgetansvarig. Rapporterar till styrelse.
  • Sandra Jakob. Dedikerad projektanställd för att arbeta med Rubbet. Ansvarig för innehåll och sammanhållande för projektet. Rapporterar till Joakim J. Deltar i samtliga arbetsgrupper vid behov.
  • Daniel Nüüd. Intern projektledare på Mindpark. Ansvarig för marknadsföring. Svarar för kontinuitet och samordning med övriga projekt. Rapporterar till Joakim J. Sammankallade i samtliga arbetsgrupper.

Konkret innebär detta också att den kundtjänst som i nuläget hanteras av HD (för hd.se/rubbet) kommer att skötas av mindpark också. Vi ansvarar helt enkelt för hela tjänsten, utan begränsningar.

Teknik och implementering

Tidigare Rubbet byggde på en plattform av Lasso och MySQL. Det senare behålls som databas men Lasso byter vi ut mot PHP. Omgörningen har varit inplanerad sedan tidigare, men har nu flyttat in under Mindparks vingar. PHP är en bredare plattform, med framtiden för sig på ett annat sätt än Lasso. Genom att använda PHP drar vi dessutom nytta av att tusentals andra webbtjänster rör sig inom samma funktionella sfär som Rubbet, och att vi därför kan utnyttja det stora antal fria moduler och bibliotek som finns tillgängliga. Bytet av plattform innebär också att vi får obegränsat med konsulter att välja mellan.

De problem som hd.se/rubbet dragits med när det gäller funktion och stabilitet ska elimineras genom en bättre plattform (PHP), en dedikerad och nära daglig bearbetning (Sandra) och en professionell drift (sannolikt Bahnhof eller Qbranch).

För att accelerera utvecklingen bygger vi en gemensam sajt, men det är bara en teknisk lösning. Vill man köra ”sin” rubbet under hd.se/rubbet resp sydsvenskan.se/rubbet så går det alldeles utmärkt. Styrgruppen har dock avböjt den möjligheten initialt. Som vi säger: ”the need for speed”…

Budget

Nya Rubbet är den modernaste produkt/webbtjänst som utvecklats inom sfären. Det har positiva effekter på budgeten genom att flera vanligtvis tunga punkter helt, eller till stor del kan nollas. En sammanställning för första, utvecklingsintensiva året ser ut så här. (och den visar jag inte, men det är väldigt låga siffror vi pratar om… ;)

Ofta frågade frågor – och försök till svar

Det har varit ont om konkreta frågor, men här är några som kom i slutet på ett mail. Här följer svar efter bästa förmåga, men fråga om, ifall jag missförstått. (också bortplockat, ser istället fram emot nya fräscha frågor från den som orkat läsa ända hit…)