Det blir ofta många intressanta diskussioner mellan mig och mina vänner om nätets utveckling. Men det är kul. Många av oss har vitt skilda bakgrunder vilket medför vitt skiljda åsikter och vinklar. En diskussion har handlat om all den förändring nätet innebär för olika industrier och att det “va bättre förr.” En annan har kretsat kring att man inte har något privatliv längre osv osv. Ett av samtalsämnena handlade däremot om Facebook var en trend eller inte? Enligt svenska Akademins ordlista betyder trend: [ liksom t. trend av eng. trend , (in)riktning, tendens] Facebook har varit en tendens, nu går det mot en norm. Kolla in de nyaste siffrorna från inside Facebook, upphittade på sociala media today.
Den högsta ålderdemografin på Facebook i USA ligger mellan 26 och 54 år för både män och kvinnor. Dessutom är dessutom är det så att kvinnor mellan 55-65 är fler till antalet än kvinnor mellan 18-25. Idag finns även fler män i åldern 45-54 än 18-25:åringar. Åldern växer dessutom hela tiden bland de sociala nätverken, och framförallt på Facebook. Facebook meddelar också att de passerat 200 miljoner sträcket på antalet användare världen över och därmed ytterligare förstärker sin position som världens största nätverk.
Kommer då Facebook att försvinna? Under inga omständigheter. Facebook har växt till en organisk och naturlig del av nätet. Det har blivit ett av den digitala kroppens sociala organ. Det sociala nätverket mutar hela tiden in nya landvinningar och med det fler marknadsandelar. Idag använder folk och företag Facebook för att chatta, leta lägenhet, hålla koll på vänner och bekantas födelsedagar, ställa frågor, dating, rådfråga, samla foto, marknadsföra etc etc… Facebook växer inte bara i facket åldersdemografi, utan även i användarnas föreställningsvärldar om hur det sociala nätverket används och kommer att användas i framtiden. Facebook står absolut inte för sig själv, tvärtom, det är en stor och väsentlig del av vad som knyter ihop de sociala nätverken på nätet.
Visst kommer Facebook att behöva utvecklas och hela tiden vändas och vridas på för att överleva. De sociala nätverken kommer inte att se likadana ut för all framtid och det gäller att hänga med, även om jag snarare tror att just Facebook kommer att sätta många trender inom den sociala utvecklingen på nätet. Facebook Connect är ett exempel, Real-Time-Homepage ett annat. Facebook har även börjat samarbeta med Adobe i ett projekt som grundar sig på att göra det enklare att skapa och bygga Applikationer. Facebook börjar bli nätets nav och mittpunkt.
Helt rätt. Det går inte att räkna bort Facebook, lika lite som man kan räkna bort Google. Alltför många gör antagandet att detta är statiska tjänster när de egentligen rör sig och förändras hela tiden…
Helt rätt. Det går inte att räkna bort Facebook, lika lite som man kan räkna bort Google. Alltför många gör antagandet att detta är statiska tjänster när de egentligen rör sig och förändras hela tiden…
Att alla är där är så klart bra, men jag tror också det innebär en risk…eller i sann entreprenörsanda – en möjlighet för andra.
Jag tror att många blir obekväma när även mamma, pappa, hårfrisören, läraren, chefen finns på Facebook. Anledningen är att vi i verkliga livet har olika identiteter med olika social umgängeskretsar. Man är en något annorlunda person med polarna, med klasskamraterna, med släkten eller med kollegorna. På sociala webbplatser kan man endast vara en.
Tidigare social medier har varit tillräcklig nischade (eller anonyma) för att det inte ska ha varit ett problem. Du har haft polarna på MySpace, kollegorna på mail eller LinkedIn, familjen på bloggen.
När nu Facebook växer på alla ledder tror jag många blir lite fundersamma på hur de ska förhålla sig, vilken identitet de ska “välja”. Detta skapar utrymme för andra tjänster som kan uppfylla det behovet. Jag kan tänka mig liknande tjänster som Facebook, men nischade mot kompisgäng eller familjerelationer. Det finns redan idag visserligen, men utan att folk vet om det eller har upptäckt behovet av det ännu.
Så, frågan är: vilken identitet kommer man ha kvar på FB och vilken kommer andra tjänster att tjäna?
Att alla är där är så klart bra, men jag tror också det innebär en risk…eller i sann entreprenörsanda – en möjlighet för andra.
Jag tror att många blir obekväma när även mamma, pappa, hårfrisören, läraren, chefen finns på Facebook. Anledningen är att vi i verkliga livet har olika identiteter med olika social umgängeskretsar. Man är en något annorlunda person med polarna, med klasskamraterna, med släkten eller med kollegorna. På sociala webbplatser kan man endast vara en.
Tidigare social medier har varit tillräcklig nischade (eller anonyma) för att det inte ska ha varit ett problem. Du har haft polarna på MySpace, kollegorna på mail eller LinkedIn, familjen på bloggen.
När nu Facebook växer på alla ledder tror jag många blir lite fundersamma på hur de ska förhålla sig, vilken identitet de ska “välja”. Detta skapar utrymme för andra tjänster som kan uppfylla det behovet. Jag kan tänka mig liknande tjänster som Facebook, men nischade mot kompisgäng eller familjerelationer. Det finns redan idag visserligen, men utan att folk vet om det eller har upptäckt behovet av det ännu.
Så, frågan är: vilken identitet kommer man ha kvar på FB och vilken kommer andra tjänster att tjäna?
@John: Jag håller helt med dig John. Det sociala internet som vi ser idag är ett fenomen, ingen trend. Google och Facebook är två otroligt starka aktörer som varit med och format hur nätet ser ut idag, eller rättare sagt har de gett verktygen och möjligheterna för användarna att forma hur nätet ser ut idag.
Precis som du säger är de också väldigt dynamiska, och de måste de vara. Jag tror att den största förändringen inom de sociala nätverken framöver kommer att vara Connect principen. Att man tar med sig sin identitet var som helst på internet och att fler och fler sajter tillåter facebook inloggningen.
@John: Jag håller helt med dig John. Det sociala internet som vi ser idag är ett fenomen, ingen trend. Google och Facebook är två otroligt starka aktörer som varit med och format hur nätet ser ut idag, eller rättare sagt har de gett verktygen och möjligheterna för användarna att forma hur nätet ser ut idag.
Precis som du säger är de också väldigt dynamiska, och de måste de vara. Jag tror att den största förändringen inom de sociala nätverken framöver kommer att vara Connect principen. Att man tar med sig sin identitet var som helst på internet och att fler och fler sajter tillåter facebook inloggningen.
@Martin: Detta är ett väldigt intressant “problem” som du tar upp och som jag känner ligger väldigt rätt i tiden. Det fanns ett socialt nätverk som behandlade just den aspekten med olika identiteter. Det hette Moli och tillät användaren att skapa olika identiteter för jobb, familj och privatliv. Vad jag vet finns inte tjänsten längre.
Jag tror inte det finns en marknad för det där riktigt. Visst finns det företag som sparkar och håller på för ngt de ser på facebook, men det finns också företag som anställer via facebook. Jag tror att vi kommer att behöva inse att människor är människor och att vi har olika sidor. Dessutom tror jag att detta i första hand är en rädsla. Man ska komma ihåg att den sociala sfären på nätet, i den otroliga omfattning som den finns idag, är en ny företeelse och människor är alltid rädda för det som är nytt och som de inte riktigt förstår. Det samma gällde mobilen, TV:n och Radion.
Det som är viktigare än din facebookprofil kan jag i så fall känna är hur du ser ut på google. Det kan vara en idé att till exempel driva en seriösare blogg, ha en linkedinprofil och så vidare för att balansera dina vilda utekvällar på facebook. Om någon googlar ditt namn så är kanske inte fyllebilderna det första som ska komma upp menar jag ;) Men precis som företag kan lära sig styra sitt varumärke kan privatpersoner det också.
@Martin: Detta är ett väldigt intressant “problem” som du tar upp och som jag känner ligger väldigt rätt i tiden. Det fanns ett socialt nätverk som behandlade just den aspekten med olika identiteter. Det hette Moli och tillät användaren att skapa olika identiteter för jobb, familj och privatliv. Vad jag vet finns inte tjänsten längre.
Jag tror inte det finns en marknad för det där riktigt. Visst finns det företag som sparkar och håller på för ngt de ser på facebook, men det finns också företag som anställer via facebook. Jag tror att vi kommer att behöva inse att människor är människor och att vi har olika sidor. Dessutom tror jag att detta i första hand är en rädsla. Man ska komma ihåg att den sociala sfären på nätet, i den otroliga omfattning som den finns idag, är en ny företeelse och människor är alltid rädda för det som är nytt och som de inte riktigt förstår. Det samma gällde mobilen, TV:n och Radion.
Det som är viktigare än din facebookprofil kan jag i så fall känna är hur du ser ut på google. Det kan vara en idé att till exempel driva en seriösare blogg, ha en linkedinprofil och så vidare för att balansera dina vilda utekvällar på facebook. Om någon googlar ditt namn så är kanske inte fyllebilderna det första som ska komma upp menar jag ;) Men precis som företag kan lära sig styra sitt varumärke kan privatpersoner det också.
Absolut, visst finns en rädsla för Internet (fortfarande) precis som det alltid gör när vi konfontreras med något vi inte är vana vid. Men jag vet inte om detta handlar om rädsla, handlar mer om en känsla av obekvämlighet.
Att Moli kanske inte blev någon framgång kan ha att göra med att de var tidigt ute. Jag tror inte detta “behov” av olika mötesplatser för olika delar av sitt sociala nätverk har upptäckts riktigt ännu, men att det kan vara ett framtida scenario.
Sen kan så klart Facebook fortfarande anpassa sig även till detta genom förenklade filtrerings/grupperingsfunktioner än vad de har idag, men det kan även uppstå möjligheter för andra.
På ett sätt kan Twitter ses som ett exempel(även fast det skiljer sig på en mängd punkter!). Skriver ni på samma sätt, mot samma publik, på Twitter som ni gör i Facebook Status?
Ska passa på att tacka för en grymt bra blogg också, har passivt följt er under en längre tid – synd att det har gått som det har gjort med bolaget Mindpark, men ni lär ju med lätthet hitta något nytt å spännadne.
Absolut, visst finns en rädsla för Internet (fortfarande) precis som det alltid gör när vi konfontreras med något vi inte är vana vid. Men jag vet inte om detta handlar om rädsla, handlar mer om en känsla av obekvämlighet.
Att Moli kanske inte blev någon framgång kan ha att göra med att de var tidigt ute. Jag tror inte detta “behov” av olika mötesplatser för olika delar av sitt sociala nätverk har upptäckts riktigt ännu, men att det kan vara ett framtida scenario.
Sen kan så klart Facebook fortfarande anpassa sig även till detta genom förenklade filtrerings/grupperingsfunktioner än vad de har idag, men det kan även uppstå möjligheter för andra.
På ett sätt kan Twitter ses som ett exempel(även fast det skiljer sig på en mängd punkter!). Skriver ni på samma sätt, mot samma publik, på Twitter som ni gör i Facebook Status?
Ska passa på att tacka för en grymt bra blogg också, har passivt följt er under en längre tid – synd att det har gått som det har gjort med bolaget Mindpark, men ni lär ju med lätthet hitta något nytt å spännadne.
@Martin: Tack för komplimangen, roligt att du gillar bloggen och tack själv för dina insiktsfulla kommentarer.
Vad det gäller just Twitter skriver jag personligen faktiskt mer eller mindre på samma sätt.
@Martin: Tack för komplimangen, roligt att du gillar bloggen och tack själv för dina insiktsfulla kommentarer.
Vad det gäller just Twitter skriver jag personligen faktiskt mer eller mindre på samma sätt.