Den senaste tiden har det varit mycket hallaballo om den sĂ„ kallade filterbubblan. Det handlar alltsĂ„ om hur den lĂ„ngt drivna personaliseringen av internet leder till att vi fĂ„r en allt för snĂ€v vĂ€rldsbild. Mitt sökresultat pĂ„ Google ser inte likadant ut som ditt, min Facebook-wall visar en annan verklighet Ă€n din Ă€ven om vi har alla vĂ€nner gemensamt, mina ârecommended itemsâ blir nĂ„got helt anpassat till just mina preferenser. Tesen Ă€r att det Ă€r ett problem dĂ„ vi inte lĂ€ngre har nĂ„gon kollektiv upplevelse – men framför allt för att vi bara ser sĂ„dant vi redan Ă€r intresserade av. Mitt problem bli istĂ€llet att det Ă€r konstigt resonemang, och fel pĂ„ sĂ„ mĂ„nga plan. Jag ska förklara hur jag ser pĂ„ det, men först mĂ„ste jag igen pĂ„minna om hur det brukade vara.
I den lilla byn vi levde i innan urbaniseringen fanns det inget som helt utrymme för nÄgon annan uppfattning Àn den gÀngse. Den som försökte kliva utanför bybubblan riskerade rent av att bli avrÀttad som kÀttare. NÀr vi tog steget över till ett modernt samhÀlle hamnade vi istÀllet i en massmediebubbla. Jag har vistats i utkanten av mediernas redaktionsmöten i över 15 Är och tro mig, dÀr kan vi komma och snacka om smala filter. Sant Àr dÀremot att nischen ocksÄ odlats parallellt. Lyssna tex pÄ ett par fotbollsnördar som diskuterar mÄlskyttar, pÄ tvÄ hobbykockar eller vinylfantasterna som samlar pÄ sig allt som getts ut av STAX. Bubblan definierad.
PoÀngen Àr att bubblor alltid funnits, att vi alla medverkar i flera sÄdana bubblor och att vi traditionellt inte uppfattat det som sÄ konstigt. Men som sÄ ofta annars verkar det som att det analoga uppfattas som ofarligt och att motsatsen gÀller för det som Àr digitalt. I sjÀlva verket borde det vara tvÀrtom, nu har vi ju tillgÄng till ett oÀndligt antal bubblor. Titta utanför ditt flöde bara, det Àr en snabb och enkel lösning.
De flesta som kritiserar personaliseringen lyfter förvisso ocksĂ„ fram fördelarna. För de saknas inte, Ă€ven om du tar pĂ„ dig de mest kritiska glasögonen. Ofta Ă„terkommande Ă€r hanteringen av informationsöverflödet. Det Ă€r klart att vi vill ha hjĂ€lp att sĂ„lla i informationsfloden. Den första boken med titeln âinformation anxietyâ skrevs redan 1989, men problemet började lĂ„ngt tidigare och det har inte blivit lugnare. Följaktligen vann Google över altavista pĂ„ tre veckor eftersom det var ett bĂ€ttre filter. PĂ„ samma sĂ€tt Ă€r en bĂ€rande del bakom facebooks framgĂ„ng sannolikt edgerank, algoritmen som masserar vĂ„r wall för att försöka lyfta fram det som angĂ„r oss mest.
Vi anvĂ€ndare har sjĂ€lv drivit fram den hĂ€r utvecklingen genom att âröstaâpĂ„ de tjĂ€nster som gör det hĂ€r bĂ€st, genom att anvĂ€nda Google och Facebook som filtrerar mer och bĂ€ttre Ă€n konkurrensen. Genom att kontinuerligt bidra till att massera filterna i riktning mot perfektion genom att klicka pĂ„ like-knappar, skicka vidare lĂ€nkar, eller helt enkelt bara klicka oss runt. Vi har visat att vi vill ha relevant innehĂ„ll, relavanta annonser, vĂ€sentligt innehĂ„ll.
Jag förundras snarare över att det blivit sĂ„dan uppmĂ€rksamhet nu, det hĂ€r Ă€r ju nĂ„got som pĂ„gĂ„tt i minst tio Ă„r och som funnits som idĂ© sedan nĂ€tets begynnelse. Förmodligen beror det pĂ„ att det 1. matchar bra med en bokutgivning och 2. FUD alltid gĂ„r hem…
SĂ„ varför Ă€r dĂ„ jag inte orolig över att filterna ska bli för bra? MĂ„nga skĂ€l, men framför allt för att de smartaste mĂ€nniskor jag kĂ€nner Ă€r sysselsatta med att bygga dem – och de har jĂ€rnkoll.
Ett exempel: redan 2008 hörde jag Jaikus grundare, Jyri Engeström, prata pÄ Reboot i Köpenhamn. Han hade dÄ börjat pÄ Google och berÀttade fascinerat om allt spÀnnande man kunde göra nÀr man hade tillgÄng till sÄdana ofantliga mÀngder data.  Men han berÀttade ocksÄ om hur ödmjuk man var inför risken med för bra filter.
Gör man filterna för bra kommer de nĂ€mligen sjĂ€lvdö.  Driver man förfiningen för lĂ„ngt finns det till slut inget att förĂ€dla pĂ„. Det Ă€r man extremt medveten om. AlltsĂ„, ser man till att perfekt betyder âinte perfektâ, pĂ„ flera sĂ€tt. Och Ă€ven om Jyri gĂ„tt vidare frĂ„n Google sĂ„ saknas det inte smartskallar. Det Ă€r inom det hĂ€r omrĂ„det som de vassaste finns. NedanstĂ„ende Ă€r bara nĂ„gra faktorer som jag diskuterat med experterna i nutid.
- Viktigast Ă€r lĂ€ckaget. Att stora hĂ€ndelser, med stora ringar pĂ„ vattnet nĂ„r innanför ditt filter, Ă€ven om det normalt sett inte alls passar in i din profil. Ăven hĂ€r finns förfining sĂ„ klart. SĂ„dant som geografi, kultur, tidsaspekt, genomslag i medierna etc spelar in.
- NÀstan lika viktigt Àr serendipity, för övrigt ett av engelskans vackraste ord. Det handlar om det dÀr slumpmÀssiga inslaget, det som du inte hade en aning om att du var intresserad av.
- Ditt förhĂ„llande till filterna testas ocksĂ„ kontinuerligt och det skapar ett brus som sprĂ€nger filtrets grĂ€nser. Precis som traditionell A/B-testning, men dĂ€r Ă€ven âmissenâ kan ge ett positivt och önskvĂ€rt bidrag till upplevelsen.
- Vi ska nog inte heller bortse frÄn att maskiner Àr inperfekta och filterna Àr otroligt komplexa. De kommer aldrig bli sÄ slipade att det blir ett reellt problem, imho.
Och till sist, ser du Ă€ndĂ„ det som ett problem sĂ„ kan du göra en hel del för att pĂ„verka situationen. Inte sĂ„ mycket för andra, eller i stort, men för din egen del. Google har tex en dashboard dĂ€r du kan skruva pĂ„ det, cookierensningar gör sitt till, surfa i privat/icognito…-mode ?, vĂ€lj recent news istĂ€llet för top i Facebook etc.  Vill du vara riktigt hardcore finns det plugins som gör skillnad, eller kanske rent av vĂ€ljer du att surfa via anonymeringstjĂ€nster som TOR. Googlar du lite, eller anvĂ€nd nĂ„gon av de tusen andra sökmotorerna, sĂ„ hittar du  massor med tips.
VĂ„rt levande, dynamiska, internet har alltid varit i snabb förĂ€ndring. Att den förĂ€ndringen nu sker pĂ„ ett personligt plan har jag svĂ„rt att tycka illa om. Min ryggmĂ€rgsreflex Ă€r att det Ă€r trist att alla inte ser samma Google som jag – men egentligen sprĂ€nger det ju bubblan, inte tvĂ€rtom.
KĂ€nns det trĂ„ngt sĂ„ igen, bryt bubblan. Titta utanför ditt eget flöde, surfa planlöst en stund. Ge dig pĂ„ upptĂ€cksfĂ€rd, du har all vĂ€rldens vetande vid dina fingertoppar. Kolla fantastiska videos pĂ„ TED eller Youtube. Vilka skatter.  Eller köp en bok frĂ„n amazon och lĂ€s den, i sync, pĂ„ vilket som av alla din fönster in till âThe one machineâ.
Och nÀr vi söker den gemensamma vÀrldsbilden sÄ Àr det ju bara att gÄ till Wikipedia. TjÀnsten som dessutom ligger i topp pÄ vilken googlesökning som helst, oavsett hur Google personaliserar Ät oss. VÄrt gemensamma uppslagsverk presenteras pÄ samma sÀtt för oss alla, dÀr bygger vi tillsammans vÄr kollektiva  uppfattning om sakernas tillstÄnd. Vi filtrerar kollaborativt, aktivt och mÀnskligt i inmatningen och inget alls i presentationen. Fantastiskt, eller hur? Inget saknas oss.
VĂ€rlden har blivit sĂ„ mycket större – och mindre pĂ„ en gĂ„ng. Vi bĂ„de har kakan och Ă€ter den. Ăr det inte helt otroligt egentligen?
Den hÀr texten Àr en av tre som jag skrev pÄ iPhone under resan över atlanten idag sÄ den Àr inte lÀnkad, och kommer ocksÄ att korrlÀsas en gÄng till. Men eftersom den hÀr veckan ser ut som den gör ville jag fÄ ut den, frÄgan Àr ju fortfarande högaktuell. Tyck gÀrna till och hjÀlp mig att peka ut relevanta lÀnkar och bra exempel. Vilket hÄll de Àn pekar pÄ ;)
Uppdatering: diskussionen fortsÀtter. @nikkelin Àr tex citerad nÀr SvD skriver om isolerade i nÀtbubblan.
Det filter vi hade inom oss innan Internet finns visst i sökmotorerna. Det var bÄde skrÀmmande och intressant. SÄ sÀger Jardenberg.
@Jocke – Som du sĂ€ger Ă€r det inte platsen (nĂ€tet) som Ă€r problemet och det Ă€r bara att kolla utanför sitt flöde för att hitta nya saker, men du tar inte med att mĂ„nga inte ens vet att bubblan existerar, vare sig de sitter framför TV:n och kollar Fox News eller framför datorn och googlar Egypten utan att stöta pĂ„ relevant information.
De har alltsĂ„ inget incitament att kolla utanför sitt flöde (zappa till CNN eller rensa cookies) utan tror de lever i den bĂ€sta av vĂ€rldar…
Skrev om bubblan hÀromdagen och vad man som tjÀnstelevernatör kan göra för att ge anvÀndarna valet: http://ingenkommentar.mabande.se/skapar-du-en-vadderad-bubbla-for-dina-besokare/
Tack, jag vet att jag var ofullstÀndig. Och tack för att du ger mig trÄdar
att dra vidare i. Jag skall lÀsa mer om detta.
HĂ€lsningar
Villy hansen
Den 15 juni 2011 09:19 skrev Disqus :
Det blev lite oavsiktlig förvirring p.g.a. att vi skrev nÀstan samtidigt, sÄ jag editerade mitt inlÀgg och pekade det till rÀtt mottagare :)
De tvÄ första punkterna i din upprÀkning Àr ju de viktigaste riskerna som Eli Pariser skjuter in sig pÄ i sin bok: Risken att det stora, och i nÄgon mÄn objektivt viktiga, inte ska nÄ fram till oss och att vÄrt flöde ska bli smalare och smalare med fÀrre och fÀrre inslag av serendipity. Men du hör alltsÄ att tjÀnsteutvecklarna Àr medvetna om de problem som detta skulle föra med sig och aktivt jobbar för att utveckla algoritmer som hanterar de hÀr riskerna?
SĂ€ger de i sĂ„ fall nĂ„got om hur de tĂ€nker hantera den första aspekten, det “viktiga”? Hur försĂ€kra att det fĂ„r ett genomslag i mitt personliga flöde?
Jag lÀste precis Fredrik Stenbecks (Silverbakk) bloggpost pÄ samma Àmne dÀr han demonstrerar hur han gör för att vidga sina informationsvyer http://sixx.se/2011/06/09/google-och-facebook-filtrerar-internet/
Bland annat tar han som exempel appen http://zite.com/ som jag faktiskt Àlskar just eftersom den ökar bruset och visar mig sÄdant jag inte visste att jag kunde vara intresserad av.
Vilka fler appar ger oss liknande upplevelser?
Tackar för besöket :)
Skillnaden och möjligen den stora faran Ă€r att vi nĂ€r vi vĂ€ljer vĂ„ra nĂ€tverk utifrĂ„n gemensamma vĂ€rderingar och inte utifrĂ„n minsta gemensamma nĂ€mnare vilket var det man fick göra nĂ€r det fanns begrĂ€nsad tillgĂ„ng av möjliga sociala interaktioner, helt enkelt kan minska de sociala möten dĂ€r vĂ€rderingar stöts mot varandra. Friktionen mellan olika vĂ€rderingar Ă€r alltid jobbigare och mĂ€nniskan tenderar alltid att vĂ€lja den enklaste vĂ€gen och undvika det arbetsamma: vilket dĂ€rför innebĂ€r en risk att vi blir mer konforma i vĂ„ra egna individuella bubblor.Â
Amen to that. Som flera har pĂ„pekat (inklusive Jocke) kan man förstĂ„s hantera bubbelproblemet om man a) Ă€r medveten om det och b) anser att det Ă€r ett problem. Men det Ă€r alltid lĂ€ttare att flyta medströms – jag har sjĂ€lv blivit *mycket* sĂ€mre pĂ„ attt lĂ€sa morgontidningen de senaste tvĂ„-tre Ă„ren.
Bra post Jocke,
Beklagligt att jag hittade den först nu – intressanta aspekter, men jag anser att du gör ett stort misstag – du förutsĂ€tter en viss kunskapsnivĂ„ hos anvĂ€ndarna!
För det Ă€r just dĂ€r skon klĂ€mmer anser jag, ditt inlĂ€gg riktar sig till de 5-10% av InternetanvĂ€ndarna som “vet vad de gör”.
Ăvriga 90-95% vĂ„gar/vet/kan/vill inte/har inget intresse av att Ă€ndra instĂ€llningar i vare sig browser eller webbtjĂ€nst. Avsaknad av den kunskapen/egenmakten gör dem passivt styrda av webbtjĂ€nsternas algoritmer.
Men det kanske Ă€r som allt annat – mest en frĂ„ga om utbildning och kunskap – före det faktum, att resultaten i min SERP styrs av vag tidigare klickat pĂ„?
Jag vet inte riktigt – kĂ€nner mig vĂ€ldigt kluven i frĂ„gan..
//Peter
Jag gillar verkligen den hĂ€r posten, ville klicka “Like” tvĂ„ gĂ„nger, men det gick ju inte.
Vad det gĂ€ller argumentet “men tĂ€nk pĂ„ anvĂ€ndarna, de vet ju inte att de Ă€r i en bubbla!” sĂ„ tycker jag det Ă€r lite nedvĂ€rderande, och kortsynt.
Nej, visst, mĂ„nga kanske inte vet. Ett helt gĂ€ng bryr sig sĂ€kert inte. Kan tĂ€nka mig att det sĂ€kert finns mĂ€nniskor som tycker om att vara i en bubbla, kĂ€nna att de “vet”, att de Ă€r i kontroll.
Men Ă€r inte det den viktigaste poĂ€ngen i Jockes post: för 50 Ă„r sen fanns det ocksĂ„ bubblor, men dĂ„ var det nĂ€stintill omöjligt att göra nĂ„got Ă„t det. Det finns nĂ„gon koppling till Johari fönster hĂ€r och “unknown unknowns”, sĂ€kert. ;)
Idag kan vi. De som inser att de flyter omkring i en bubbla kan med enkla medel göra nÄgot Ät det. Om de vill.
SÄ en för mig viktig frÄga: om 5%-10% vet om att de Àr i en bubbla och gör nÄgot Ät det och dÀrmed breddar sin vÀrldsvy, tar mer aktiv del i diskussioner som utmanar dem, eller leder till nÄgon form av entreprenöriell aktivitet för de identifierar en spÀnnande möjlighet, Àr det fler eller fÀrre Àn för 50 Är sen?