Låtsas som om vi inte är gamla och konservativa (gästblogg)

Denna text kommer att handla om IT, Samhälle, sociala mönster, och hotet den gamla 1900-talsmakten.

1900-talsmakten förressten? Känner ni till den?

Man kan bildigt talat beskriva den som en bedagad och vacklande kultur bestående av mytiska symboler såsom: “Bonniers, Schibstedt, Wallenberg, Investor, Stockholmsbörsen, Palme, Sahlin, Fälldin, Reinfeldt, IT-konsultjättar, Volvo, SCA” och så vidare. Ni fattar.

1900-talsmakten ja. För varenda timme , månad och år som passerar in i den nya digitala världen, så blir den äldre och äldre, svagare och svagare. Fortfarande ofta med blicken kvar i de maktfullkomliga dynastiernas och politikens 1900-tal. Fortfarande ängsligt övertygade om att deras grundvärderingar fortfarande gäller. Rekryterandes samma chefsvirke. Spelandes samma golf. Odlandes samma politiska kultur. Målmedvetet snickrandes på sin egen undergång.

Långt bortom deras perceptionsförmåga och verklighet så lever alla vi andra; “Konsument- och väljarstocken” som deras existens förr brukade vila tryggt på.

Så är inte fallet längre.

1900-talsmakten har tyvärr fortfarande kvar att lära sig om vad som står bakom hörnet. De fokuserar på sina konsumenter och sina marknader, som om det fortfarande vore 1989. Det största hotet mot aktörerna och affärerna från 1900-talsmakten är alltså de själva.

För att “1900-talsmakten” överhuvudtaget ska kunna ha en politisk eller kommersiell framtid så MÅSTE de nämligen inse föjande:

-Framtiden tillhör de som utgör den nästkommande kritiska massan av konsumenter och arbetstagare, alltså den unga uppväxande massan.

Det är dem som 1900-talsmakten måste vinna, för att kunna bli “2000-talsmakten”.

Annars är de körda.

Jag ska berätta varför, genom att beskriva skillnaderna mellan 1900-talsmänniskor och 2000-talsmänniskor i en liten analogi:

  • 1900-talsmänniskan har av evolutionen utvecklats för ett liv på land (analoga apparater, de minns svartvit TV1, ett liv utan Internet och mobiltelefoner o.s.v. o.s.v.)
  • 2000-talsmänniskan har av samma evolution utvecklats för ett liv under vatten. (Digitalt, dator självklarhet från småbarndomen, mobil från 10-årsåldern och de lever mitt i den digitala marknads- och kommunikations-tsunamin varje dag och har aldrig gjort något annat)

Jag som är 1900-talsmänniska (född -68), kan leva jämlikt och besöka de yngres värld om jag tar på mig dykardräkt och luft-tuber. Jag kan bygga hus och rum under vattnet och agera med deras teknik och leva jämsides med dem på lika villkor, nästan.

Skillnaden är att den nya digitala kontexten är de ungas “natural habitat” -de har nämligen gälar. De är gjorda, fostrade och helt harmoniserade för ett liv utan papperstidningar, fasta TV-tablåer, Telefonkiosker och andra beteendereferenser från 1900-talet.

De behöver inte lära om eller anpassa sig. De har heller inte det nostalgiska bagaget av vad “datorer var när vi först kopplade upp oss via terminal och skickade vårt första e-mail” som så många av oss äldre orerar om.

Det kommersiella Internet var redan på plats när de fick sin uppfattningsförmåga och de är helt historielösa vad gäller datorernas och nätets uppkomst. De har inget “före” att förhålla sig till.

Det är med de ögonen vi måste förstå den kommersiella framtiden för IT-aktörer och även den demokratiska framtiden för politiken, som fortfarande ångar av Palme, fönsterkuvert, Fälldin och 1900-talskultur.

Låt mig fördjupa mig lite och bli konkret:

  • Ur det här perspektivet så är processen mot The Pirate Bay bara en löjlig liten parentes.
  • OS.kriget är ett låtsas-krig utan relevans.

Nätet migrerar, muterar och utvecklas varje dag till saker som:

  • Cloud Computing.
  • Chrome OS
  • Den multimediala mobiltelefonrevolutionen.
  • Realtidskommunikation över IP.

Fenomen som är mycket färska och som få förutsåg för bara 7-8 år sedan och som är helt revolutionerande ur ett sociologist perspektiv, vilket i sig förändrar hela fundamentet som marknad och politik vilar på.

Vad jag vill fråga 1900-talsmakten är om ni verkligen är säkra på att ni har fingret  på pulsen om vad som _verkligen_ håller på att förändras i samhället?

-Vad innebär de nya IT-vanorna _egentligen_?

En ny marknad, med helt nya beteendemönster, med helt nya människor lämnar det gamla bakom sig.

I spåren av detta ser jag några saker:

  • Marksänd TV:s totala marginalisering.
  • Marksänd Radios vitalisering. (Om man ger fan i DAB och ligger kvar på trygga FM.bandet samt satsar på IP-radio)
  • Sattellitkanalernas ångest och halvdöd.
  • Gratistidningarsnas död.
  • TV-spelens triumf.
  • TV-tablåns död.
  • Morgon- och dagstidningens totala död i pappersform.
  • Skivbolagens död,
  • Facebook-liknande sociala communities totala dominans.
  • Den traditionella politikens slakt-död.

Nu kommer vågdelaren:

Är vi  lite äldre (40 och uppåt) så förblindade av våran 1900-talsuppväxt, att vi säger “näää…det kommer aldrig att hända” eller blir vi ödmjuka inför faktumet att det faktiskt kan komma att bli så, och hur möter man i så fall det obekvämma scenariot som då uppstår?

För mig är det här något hisnande enormt när jag tittar på det hela och försöker hantera vidden av den enorma skillnaden mellan de äldre generationerna och de yngre, och vad som kommer ett skilja dem åt på ett fundamentalt sätt.

Jag skyggar lite över att ha öppnat den här mentala dörren, för med den, kom slutsatserna i så många samhällsdimensioner, att det vore bekvämare att inte tänka på dem.

Effekterna av det jag talar om, syns redan tydligt och kommer att accellerera exponentiellt redan de kommande fem åren.

Följande  är mitt budskap till den gamla 1900-talsmakten: Lär om. Fort som fan. Skaffa er en ödmjukhet inför framtiden. Och framför allt: -Skaffa gälar.

Stefan Hallgren sprang jag på för första gången på Östersundsposten, någon gång på 1800-talet. Numera beskriver vi honom helt enkelt som: Nätentrepenör, rådgivare och IT-ideolog sedan 1994, som nu driver nätbyrån www.happyminds.com

8 thoughts on “Låtsas som om vi inte är gamla och konservativa (gästblogg)”

  1. Ett exempel från vardagen i familjen Vahlgrens villa i Växjö.

    Tre killar bor det här (och en mamma och en pappa); två, sex och nio år (alla tre således födda på 2000-talet).

    Tvååringen har ännu inte fattat så mycket vad det gäller datorer och internet. Däremot sex- och nioåringen och framför allt nioåringen. Och så här brukar saker och ting fungera:

    MSN: Ja typ hela tiden helst. Har någon visat hur man gör? Nja, hans 38-årige pappa har installerat och talat om vilka inloggningsuppgifter han har, inget mer.
    Spela spel: Ja på Playstation och Nintendo, men lika gärna på någon sajt med typ en miljon gratisspel. Har någon dinosaurie visat hur man gör? Knappast.
    Gmail: Ja alla tre har redan konto och nioåringen mejlar som han aldrig gjort något annat. Har någon visat hur man gör? Nja, hans 38-årige pappa har talat om vilka inloggningsuppgifter han har, inget mer.
    Tidningar på nätet: Inte en chans.
    You Tube: Ja hela tiden. Har någon dinosaurie visat hur man gör? Knappast.
    Spotify: Får man slita nioåringen från. Och när den 38-årige pappan för tredje gången får ringa från sitt it-relaterade jobb och be honom logga ut från PAPPANS Spotify eftersom den 38-årige pappan inte längre kan lyssna på sin favoritmusik – det är då den 38-årige pappan ser till att skapa ett konto även åt nioåringen. Har någon visat hur man gör? Nja, hans 38-årige pappa har talat om vilka inloggningsuppgifter han har, inget mer.
    Spotify-frågan:
    Nioåringen till den 38-årige pappan via Gmail: – Pappa, varför finns inte AC/DC med i Spotify?
    – Den 38-årige pappan via företagsmejlen: Nja, AC/DC ville ha lite mer betalt av Spotify så därför finns de inte med.
    – Nioåringen via Gmail: Men vadå, jag vill ju lyssna på AC/DC nu…
    TV: Jodå det händer att sex- och nioåringen sitter framför teven (tvååringen däremot sitter där rätt så ofta). Men att man ska behöva kolla på ett visst program vid en viss tid. Skulle inte tro det. Och om man inte kan titta på ett visst program när man vill, det är då sex- och nioåringen blir trötta och säger: – Det suger att man inte kan kolla på alla delar som sändes för två år sedan på datorn.
    TV på vandrarhem: Jodå, familjen Vahlgren brukar bo rätt så ofta på vandrarhem (särskilt på Österlen). Och vad kan vara mer självklart än att sex- och nioåringen säger följande innan vi ska åka: – Pappa, du tar väl med datorn så vi kan kolla på “Tillbaka till Vintergatan” på morgonen.
    Den 38-årige pappan tycker förvisso det är rätt så skönt att få sova lite längre på morgonen medan två-, sex- och nioåringen sköter sig själva vid tangentbordet. Men lite konstigt är det att en bredbandsuppkoppling på ett vandrarhem är det mest naturliga som finns i två-, sex- och nioåringars hjärnor.
    Mobiltelefon: Inte än!

    Så, detta var en liten inblick i familjen Vahlgrens vardag och hur tre killar under tio år lever sina liv.

    Reply
  2. Välskrivet och helt klart läsvärt. Jag undrar bara en sak: 1900-talsmakten som du beskriver, är det inte så att de fortfarande sitter på de stora plånböckerna och då spelar framtidsprofetiorna ingen roll?

    Reply
  3. Kan du utveckla lite mer vad du tänker kring marksänd radio? Vad är det som gör att du tror på den, när du inte tror på traditionella tidningar och tevekanaler? Jag undrar dels i fråga om innehåll och lyssnarrelation, dels i fråga om teknik (FM/DAB/IP-radio). Vad spelar distributionen för roll?

    Reply
  4. Tja Anders! Länge sen! Varför FM? -Den representerar minsta gemensamma nämnare idag för att ta del av massdistribuerad media. Det går lika bra med IP förstås, men Radio på FM-bandet har en generationsöverskridande penetrering, alla apparater som byggts sedan 1960 fram till nu kan ta emot den. Mottagarna följer med i flingpaket och telefoner. Dessutom, radiolyssnandet är anpassat för störningsfri information och underhållning för moderna människor som rör på sig och inte vill ha ständig interaktivitet. Du kan dessutom köra bil, cykla och läsa samtidigt. Jag tycker Radio är skitsmart. Distributionen spelar all roll. Jag menar, FM är lika integrerat i samhället de senaste 70 ¨åren, som vällingflaskor är för barnen. Du kan åka ut till sommarstugan och slå igång en radio från 1965 med gamla brunstensbatterier i, och fortfarande få de mordernaste, bästa programmen. Det är dessutom billigt, okomplicerat och driftsäkert. Det sista som ger upp i ett krig lär vara Radiolänkarna runt landet. Jag brukar vara förepråkare för uteslutande ny teknik och nya vanor i alla andra sammanhang, men gällande Radiio i analog distribution, så är det faktiskt helt annan bollplan än för t.ex. TV och tidningar. Radio drar ingen nytta av att vare sig inkludera bilder, bli interaktiv eller vara digital. Då blir den nämligen TV eller Internet och gilder därigenom över i helt andra beteendemöster hos lyssnaren. Passivt mottagande och enkelhet är Radions heliga ko och key feature. Gällande innehållet, så tror jag det finns massor att utveckla, men samtidigt mest att behålla. För när allt annat utvecklas, så stärks radions konkurrenskraft, genom att den har en sådan renodlad funktion i människors vardag. Alltså: -Radio ska vara radio. Primärt via FM,parallellt med IP.

    Reply
  5. Vad gäller folks innehav av mottagare så är jag helt med, och jag gillar också verkligen radio, men jag undrar om det inte är din egen entusiasm som drar iväg med dig lite här. Jag tycker mig se runtomkring mig att folk inte lyssnar på radio på samma sätt som förr, att radion ärligt talat inte är speciellt relevant i människors liv. Lite på samma sätt som de andra 1900-talsmedierna du dissar, och jag anar att radion kan åka samma väg. Radion har till exempel samma problem som teven vad gäller fixeringen vid tablån. Att de nya publikgrupperna inte vill lyssna exakt den tid som programkontrollen bestämmer. Man kan varken backa eller spola fram. Och varför ska man lyssna på radions musik när man har all sin egen musik i de nya systemen?

    Du ska nog inte överskatta sändar- och distributionsnätets tålighet för krig och kris heller. En fiende som vill slå ut radion bombar lätt sändarstationerna, och även om ingen saboterar medvetet så kräver anläggningarna enorma mängder el och kan inte rida ut hur långa strömavbrott som helst.

    Visst, man kan snabbt och enkelt slänga upp en improviserad “närradio” ifall ordinarie sändarnät lagt av, men du är ett lätt mål för pejlande militär.

    Men som sagt, jag gillar radion och mina observationer kanske inte är representativa för hela landet och alla sociala grupper. Till exempel är det ganska få i min bekantskapskrets som bilpendlar. Om du försöker lägga din egen entusiasm åt sidan, hur tycker du att det ser ut i verkligheten, bland dem som ligger under det 40-streck du drog i blogginlägget?

    Reply
  6. Bra och pedagogiskt skrivet. Har haft liknande tankar på min hemsida om 1900/2000tals folk och skrivit om varför copyright var användbart förr i tiden men att den idag inte fyller en vettig funktion.

    Tror du har en viss poäng i radions passiva roll. Men anser fortfarande att den inte kommer leva kvar i nuvarande form allt för länge. Samma argument gäller här. Folk vill lyssna på det de vill, när de vill. Med tanke på att det är passivt lyssnande är kravet inte lika stort och specifikt men det finns fortfarande där.

    Reply
  7. I grund och botten, vilket jag också uppfattar som andemeningen i texten, så handlar det om (minst) lika stora samhällsförändringar som när vi gick från bondesamhälle till industrisamhälle. Frågan är om detta inte till och med måste räknas som en större förändring eftersom den inte bara påverkar varifrån vi får våra inkomster, även om det givetvis också i hög grad påverkade resten av hur vi levde våra liv.

    Reply

Leave a Reply