En ekonomisk sanning – Sociala medier omdefinierar affärer

Jag vill fortsätta på spåret jag målade upp i helgen med posten en oekonomisk sanning och addera en lite mer konkret tankegång till den postens filosofiska läggning. Jag börjar genom att ställa samma fråga som företagare ofta och förståeligt nog gör: Hur tjänar man pengar på sociala medier? Var är affären? Det är det denna posten lite mer konkret ska gå in på.

I och med den sociala revolutionen på nätet har vi för första gången fått ett alternativ till det enkelspåriga mått på framgång som pengar innebär. Det är detta som förvirrar ekonomer runt om på planeten. Hoppa inte högt i stolen nu företagspampar, jag vet att pengar tyvärr är en nödvändighet. Detta är ingen flumpost om någon slags ekonomisk utopi. Vad jag däremot vill försöka förmedla är att affären har breddats till att innehålla så mycket mer. Ordet affär behöver en omdefinition inom dagens sociala medielandskap. Affären behöver inte bara vara pengar längre, eller den ska inte bara vara pengar i första hand. På många sätt är relationerna som det sociala nätet levererar sin alldeles egna valuta. Social valuta innebär:

Crowdsourcing: Företag kan använda sitt nätverk för att hämta ideér, förbättra gamla, hitta nya spår och infallsvinklar. Det handlar om innovation genom opinion. Interaktionen med intressenter ökar varumärkets goodwill och personifierar organisationen. Dyra marknadsundersökningar är ett minne blott.

Internkommunikation: Används crowdsourcing internt kan detta medföra att personalen känner sig som en del av helheten. Eftersom de får göra sin röst hörd vet de i högre grad vad de arbetar för. Detta skapar engagemang för företaget internt. Underskatta aldrig människans vilja till att bidra. Ofta gör det mycket om personer bara känner sig sedda. Motivationen ökar i takt med att personalens insattser och kunskaper optimeras.

Opinionsbildare: I sin bok The Tipping Point pratar Malcolm Gladwell om hur viktigt det är med olika typer av opinionsbildare för att virala och tändande gnistor ska uppstå hos allmänheten kring ett ämne, tjänst eller produkt. Den typen av opinionsbildare blir lättare att identifiera via sociala nätverk. Det är helt enkelt människor som kommer med mycket åsikter, kommenterar mycket och engagerar sig det där lilla extra. Följ och kartlägg den här typen av människor. Vilka personer följer de i sin tur på t ex Twitter och LinkedIn?

Scanna: Vad skriver folk om ditt företag? Det finns mängder med tjänster som låter dig hitta bloggar och andra typer av inlägg om ditt företag på sociala nätverk. Trendistic och Twitter Search är två tjänster som lyssnar av Twitter, Facebook låter dig scanna allmänhetens inlägg kring ett visst sökord och tjänster som Google Bloggsök och Twingly rotar igenom bloggosfären åt dig. Men inte nog med det. Varför nöja sig här? Kolla även vad folk skriver om dina konkurrenter. Vad gör de som inte du gör? Vad gör de bra, vad gör de dåligt? Vad kan du göra bättre?

Var är affären undrar ni? Var är den inte? Men sociala medier innebär att vända på steken. Här kommer inte pengarna först utan relationerna som ett verktyg för just affärerna. Det är en konvergens där det ena är ett medel för att uppnå det andra. Plötsligt är det inte bara viktigt att man tjänar pengar utan också hur man tjänar dem. Detta tycker jag är en väldigt upplyftande tankegång. Tänk er en värld där de ekonomiska strukturer som är bäst på relationer vinner ekonomiskt. Jag tror fullt och fast på att framväxten av den typen av  solidaritetsekonomi skulle kunna innebära en revolution som hela mänskligheten kan tjäna på.

Precis som kommunikationsvägarna har breddats i och med de nya mediernas framväxt på nätet så har även affären det. Men som sagt. Det är inte konstigt att företagen inte hänger med. Ner och upp blir plötsligt upp och ner i och med att relationer har gjort ett intåg i det monetära kretsloppet. De ekonomiska sanningar vi har tagit för givet i 2000 år ställs på sin spets. Men är affären borta? Absolut inte. Men för första gången får människorna plats i den.