Freemium är inte en prenumeration

Vi har ofta fascinerats över styrkan i den gamla prenumerationsmodellen för tidningen. Den bygger ju på att man betalar i förskott för något man i bästa fall kan anta att man kommer att tycka är bra.

Nu pratar man ”freemium” som en av lösningarna när mediebranschen jagar en ny, hållbar affärsmodell. Problemet är att man inte riktigt kan skilja på modellerna. Jag diskuterade saken med Hanna Dunér inför SvD:s stora artikel– och bloggsatsning och här kommer en sammanställning jag gjorde. Den tar bara hänsyn till EN av flera skillnader mellan freemium och prenumeration, men det räcker som ett startläge. Det räcker för att det ska stå klart att det INTE är modellen för tidningsbranschen.

En av mina principer för att skilja mellan ”subscription” och ”freemium” ligger i hur mycket koll du har på vad du har och vad som adderas.

I steget mellan gratis och betal i en prenumerationsmodell, som i fallet med aftonbladet vs aftonbladet plus, är det mycket som är oklart. Det enda du egentligen kan vara säker på är vem som är avsändaren och vad de i grova drag säger att paketet innehåller. Tex, du får läsa ett antal låsta artiklar. Men du vet aldrig vilka artiklar, du vet aldrig hur bra de är eller vad de kommer att handla om. Med en gratis smakbit och något annat bakom betalvägg tvingas du köpa grisen i säcken. Du kan göra det för att du litar på aftonbladet, eller för att du tycker tröskeln är så låg att det är ”värt det”, men i allt väsentligt köper du lik förbannat grisen i säcken.

I steget mellan gratis och betal i en freemium-modell, som tex i fallet flickr och flickr pro, vet du exakt vad du får. Det är lätt för dig att väga kostnaden för ”uppgraderingen” mot den effekt du utlovas.

Flickr lovar dig:

When you upgrade to a Pro account for just US$24.95 a year (or R$45.90 if you’re in Brazil ) you get all this:

  • Unlimited photo uploads (20MB per photo)
  • Unlimited video uploads (90 seconds max, 500MB per video)
  • The ability to show HD Video
  • Unlimited storage
  • Unlimited bandwidth
  • Archiving of high-resolution original images
  • The ability to replace a photo
  • Post any of your photos or videos in up to 60 group pools
  • Ad-free browsing and sharing
  • View count and referrer statistics

Compare that to what you get with a Free Account:

  • 100 MB monthly photo upload limit (10MB per photo)
  • 2 video uploads each month (90 seconds max, 150MB per video)
  • Photostream views limited to the 200 most recent images
  • Post any of your photos in up to 10 group pools
  • Only smaller (resized) images accessible (though the originals are saved in case you upgrade later)

Aftonbladet plus ”lovar” dig

  • Exklusiva artiklar, bilder och fördjupningar
  • Över 200 resguider och andra guider att använda i vardagen
  • Kartläggningar och jämförelser
  • Unika erbjudanden från oss på Aftonbladet och våra partners
  • 2 st Aftonbladet i pdf-format varje 30-dagars period

Vilket skulle du säga är tydligast och mest lättköpt?

22 thoughts on “Freemium är inte en prenumeration”

  1. Ett tips till Aftonbladet: Ge bort Plustjänsten gratis till alla läsare bara dom talar om kön/ålder. Mycket mer att vinna där på contextuell annonsering och targeting än att försöka ta betalt. Den som skulle bli gladast om AB utökade sin betalmodell är Thomas Mattson.

    Reply
  2. Jag håller med. Har själv lagt ut texten om hur vi devalverar värdet på klicket en del – och det här kommer vi att få lida helvetets alla kval av framgent. Läsarna LITAR inte på att det som är bakom klicket, innanför betalväggen, på andra sidan gratisgränsen är tillräckligt bra för att betala för.

    Här är länk: http://fredrikstromberg.se/2009/07/27/jakten-pa

    Reply
  3. Tycker att klargörande av definition inte bidrar till diskussionen.

    Att Aftonbladets Plus tjänst inte är tydligare innebär inte att de på något sätt ger mindre till de som väljer denna modell. Aftonbladet säljer en produkt som skall underhålla och då ligger en del av tjusningen i just att man skall få grisen i säcken. Köper du en bok eller går på bio så betalar du för en upplevelse där du inte är fullständigt klar över vad du får.

    Reply
  4. Givetvis är Flickr tydligast, men enligt mig absolut inte mest lättköpt. Om du har behov av det Flickr Pro erbjuder köper du det – annars låter du bli.

    Aftonbladet (papperstidning, webb eller plus gör det samma) köper man av helt andra anledningar.

    Lite som att jämföra att sätta in 25 kronor på banken för att veta att man får ränta på pengarna (inte för att vi lever i en värld där det är sanning, men förstå tanken) eller att köpa en trisslott med chans att få rejält tillbaka. Precis som med Aftonbladet är det något som aldrig sker, men det är ändå mycket mer tilltalande.

    Reply
  5. Bra och klargörande! Vi måste ställa oss frågan vad det är i det vi gör som är så speciellt att vi skulle kunna ta betalt för det i en freemium/premium-modell??? Vi (traditionella nyhetstidningar/medier) startar ju inte från scratch (som Spotify) där vi erbjuder något nytt i två versioner: en grundläggande gratisversion och samma tjänst fast bättre i en premiumvariant som du betalar för.
    Vi erbjuder något gammalt som vars kostnad redan har rusat mot noll och gratis. Att då försöka vända trenden med att börja ta betalt kan knappast vara rätt väg att gå.

    Reply
  6. Jag avsåg inte att värdera det ena eller det andra. Jag menar bara att man inte kan prata om freemium när det gäller att köpa “okänt” innehåll. Och att det finns en viktig poäng i att förstå den skillnaden.

    Reply
  7. Jag tillhör kategorin som ALDRIG betalt en sekin för en kvällstidning – det strider mot min övertygelse att finansiera löpsedelspornografi!

    När det är sagt, så är frågan intressant. Är det inte ofta så att man i en freemium har ett fluffigt övervärde som är svårt att värdera och kommunicera. Programvaror som har strippade gratismodeller där betalvarianten har “alla funktioner” och där nya läggs till löpande, de supportat plugins (och vilka det är vet man inte så noga, än mindre vilka som kommer). Om man tillräckligt många gånger stött på att en intressant artikel har en länk till fördjupning som man måste betala för räcker inte det som marknadsföring?

    Att ställa frågan är enkelt, men vad säger du själv är lösningen?

    Reply
  8. En korkad tanke, men nån måste tänka den: skulle man kunna ta betalt för allt? Hela rasket? På den lokala marknaden, till exempel. Till skillnad från riksmedia har de lokala nyhetssajterna trots allt hela paketet + varumärket. Paketet är väldefinierat, användarna vet exakt vad det innehåller. Den lokala bloggosfären och microbloggosfären är fortfarande omogna, även om de mognar i en fullständigt absurd takt. Jag leker med tanken att lansera en betalvariant av den lokala nyhetssajten – där allt kostar. Lite. Men man lanserar den inte från en dag till en annan, utan som en långsam kampanj, där man interagerar med läsarna/användarna/medskaparna och fyller den med sånt som de själva har sagt att de vill ha.
    Jag vet, jag vet. Det är en korkad tanke. Men samtidigt, när alla säger att “det kommer aldrig att funka”, då kanske man är något riktigt kreativt på spåren?

    Reply
  9. Jag tror det är rätt att titta på de tjänster vi redan betalar för idag, både vad de erbjuder och hur mycket vi är beredda att betala. Steg två är att analysera vad det är vi betalar för. I Flickrs fall så beror det oftast på att vi stöter på en irriterande gräns – vi har behov av att lagra fler bilder, eller skapa fler album. I Spotifys fall vill vi inte höra reklamen, många önskar bättre ljudkvalitet, och vi vill använda mobiltelefon-applikatonen.

    Allt detta vet vi ju, och det luriga vet vi är steg 3 också. Som du skriver är man inte speciellt intresserad av att köpa grisen i säcken. Så vad är det vi vill ha tidningarna till och vad är det som kan blockera oss? En tanke kan vara att tidningar säljer ofta ganska kompletta färska nyheter och det är dessa man läser, som man blir länkad till, som folk pratar om. Vad skulle hända om gratis-läsarna fick sina nyheter någon timme senare än de andra?

    Troligen inget bra, speciellt när vi närmar oss “realtids-webben”. Men det är sådant man måste fundera på. Samma content, fast bättre. På det projekt jag jobbar med för tillfället fungerar det bra, men vi gör å andra sidan ingen tidning.

    Reply
  10. Frågan jag ställer här är vilket som är mest lättköpt, och det tycker jag att jag förklarar tydligt. Och jag vidhåller svaret – att köpa redaktionellt innehåll bakom en paywall av något som helst slag kommer alltid att vara lite som att köpa grisen i säcken. Det är prenumeration, inte freemium.

    Reply
  11. Haha, jag sa inte att jag tror på det spåret. Men tanken måste tänkas för att sedan förkastas. Jag har sett för lite riktig analys av det alternativet på den lokala marknaden. Det är allt jag försöker säga. Och jag efterlyser rena fakta om den lokala bloggosfären och microbloggosfären. Vi måste veta mer om vilka “de andra aktörerna” som du nämner är, på den lokala marknaden. Rena hårda siffror, inte bara tendenser. Finns det nåt sånt?

    Reply
  12. Hehe, och jag sa inte att du inte gjorde fel som ställde frågan. Men så här då. Det finns en ort i sverige där den lokala morgontidningen vägrade nätet helt. Då skapades http://www.jnytt.se/ och gjorde en hygglig affär. Numera, såklart, uppköpta av just den lokala morgontidningen…

    Den finns också en facebook-grupp som heter ”Lunds Nya Tidning” ;) Och jag har ett par gånger på jardenberg.se länkat till små lokala ”newsoutlets” som är internet only, som drivs av ett par (ibland öven i biblisk betydelse) individer som gör hela kitet – och gör sig en god försörjning på det.

    Stänger den existerande lokala aktören ner, låser in, gör det svårt, så kommer det att öppna för andra aktörer. Promise!

    Reply
  13. Du ställde frågan, och jag svarade.

    Hela konceptet med freemium är – enligt mig, märk väl – bara en vidareutveckling av att köpa en produkt eller att prenumerera på en tjänst. Enda skillnaden mot traditionell försäljning är att instegsmodellen/grundnivån på tjänsten kostar 0 kronor. Vilket innehåll extrautrustning ger eller vilken extrakapacitet som byggs på då man betalar mer är oviktigt. Bara du får mer när du betalar mer.

    Det enda jag VET när jag betalar för Spotify (exempelvis) är att jag har möjlighet till bättre ljudkvalitet och att jag slipper annonser. Vilket innehåll som Spotify kommer att ha imorgon vet jag däremot inte. Och således köper jag grisen i säcken även där.

    Kanske blir jag lynchad för det här men jag har helt enkelt, oavsett din klargörande text, svårt att se skillnaden mellan begreppen och förstår inte riktigt varför skillnaden är viktig.

    Reply
  14. Du vet vad du köper i det ögonblicket du köper det. Om det förändras i en riktning som du inte gillar så slutar du.

    Men när det gäller att köpa innehåll så vet du inte vad du köper ens i köpögonblicket. Den kompletta innehållsdeklarationen är innehållet i sig själv. Isf är lösningen att du läser artikeln först, och betalar sedan. Det är givetvis en affärsmodell, men det är inte den som medierna diskuterar nu…

    Reply
  15. Freemium eller Subscription, äpplen eller päron – det är ett oändligt tyckande som inte kommer leda till konsensus.

    Det är bara att gå ur garderoben och släppa alla nyheter fria. Man har som flera redan påpekat här och överallt på nätet att man har mera att hämta i vanliga annonser.

    Att ta betalt för nyheter och innehåll hämmar bara affärsmodellen ännu mer, även varianten att ta betalt för att inte se reklamen. Det som de flesta inte ännu insett med subscription och freemium och allt vad det heter är också att när du börjar du ta betalt för nyheter kommer också kraven, “kunden har alltid rätt”, kundsupporten ökar osv, konsumentmakten är stor. Det kostar i frihet och annonsutrymmen med minskad lönsamhet som jag vet av erfarenhet av att ha drivit PLUS intäkter under många år.

    Det enda raka är att finansiera gratisnyheterna med reklam, sedan sockrar man det genom olika andra intäktsområden/samarbeten. Sälj det publicistiska materialet till andra som vill publicera i andra kanaler, hyr ut journalister, fotografer, kör igång betalda events (jag tror säkert det finns en massa företag som skulle betala 20 000/deltagare och dag och köra dessa events om allt som man lärt sig på Aftonbladet och liknande) osv. Det måste ju finnas tusen saker att ta betalt för hos en stor tidningsjätte.

    Reply
  16. anledningen att använda Ipernity…är just Rättigheterna…du har dina rättigheter kvar och skänker de inte till ett multinationellt företag såsom Yahoo…dessutom kan du dela olika filer…inte bara bild filerutan även MS filer, pdf, filmer mm…ja det är bra helt enkelt

    Reply

Leave a Reply to magnusericssonCancel reply